mu2018-6 web

HÅLLBARHET I PRAKTIKEN WWW.MILJO-UTVECKLING.SE Nordens största tidning NUMMER 6 2018 för miljöproffs ENLIGT ORVESTO NÄRINGSLIV 2017 Flyget Nu ersätts gastuberna med solenergi på vätgasmacken i REDUKTIONSPLIKT Mariestad. VÄGEN FRAMÅT 16 Mötet SIDOR INGMAR RENTZHOG TRANSPORT Trenden FRAMTIDENS RÅVARA HETER KOLDIOXID KRAFT FRÅN OVANMariestadhämtar

Det tar tid att ställa om till fossilfritt. Närmare bestämt fem minuter. Nu lanserar vi Neste MY Förnybar Diesel™ i Sverige. En fossilfri diesel tillverkad av 100% förnybara råvaror som inte släpper ut någon ny koldioxid i atmosfären. Allra smartast är att den fungerar precis som vanlig diesel, det tar alltså inte längre tid att bli fossilfri än det tar att fylla tanken. Läs mer och hitta din närmaste återförsäljare på nestemy.se

INNEHÅLL 6|2018 4 SIGNERAT 20 28 Elbilsunder och oljepengar 40 6 6 TRENDEN Är koldioxid framtidens råvara? OMSLAGET 10 AKTUELLT 3 Material och utsläpp i byggprojekt 16 JURIDIKGUIDEN Så ska EU tackla den tunga trafiken 18 I BILD Inget reservat i Weddellhavet 20 MÖTET I ngmar Rentzhog blev Årets Miljöinfluencer 26 TEMA: TRANSPORTER 26 Sverige klarar inte 2030-målet 28 Mariestad har sol i tankarna 35 Plock: Framtidens fordon 36 HVO kan bli bristvara 38 Reduktionsplikt även för flyget 40 Det norska elbilsundret I PRAKTIKEN 42 Så fungerar Cerometoden 44 Social hållbarhet för upphandlare 46 Avslöjande hållbarhetsindex 50 JURIDIKEXPERTEN Nya möjligheter i kampen för ren luft 52 DEBATT Ekosystem kan förbrukas i vinstsyfte 53 PRODUKTER V eganska prinskorvar, återanvänt med garanti, fossilfria arbetsmaskiner, med mera 54 KARRIÄR S venska Spels hållbarhetschef tipsar om engagemang 56 KUNSKAP Klimatinfo, kortspel och Björn Wiman 57 KALENDARIET 58 KRÖNIKAN Marielouise Berg Visst är det kreativt att de ANDRÉ NORDBLOM vill hjälpa mig med mitt jobb, men jag tror att de har missat hur lagen fungerar.” MARIELOUISE BERG HÅLLBARHETSSTRATEG PÅ INKÖPSENHETEN I HELSINGBORGS STAD/SKL KOMMENTUS MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

SIGNERAT Elbilsunder CHEFREDAKTÖR, och oljepengar ANSVA­RIG UTGI­VA­RE VI I SVERIGE kan lära oss av hur norrmännen Lagring behövs som en av många åtgärder, Ingar Lindholm 08–517 955 04 använder styrmedel för att få större andel och det är förstås jättebra att det finns ställen [email protected] elbilar i trafiken. Det framgår av en intressant där koldioxid kan förvaras. Men ändå. Låter artikel i det här numret av Miljö & Utveckling, det inte lite som om ett spelbolag även ART DIRECTOR där de norska styrmedlen gås igenom. I hade en lönsam division för att rehabilitera Norge rullar 183 000 elbilar, i Sverige 1 400. spelmissbrukare? Kan man inte tycka att det Per Åhman Snacka om utvecklingspotential! påminner om att sälja livbåtar på en sjunkande [email protected] skuta – livbåtar som är byggda av delar av det Nu hör jag tyvärr till de personer som läckande skrovet? Tanken gnager, men det I REDAK­TIO­NEN genast börjar tänka på olja och naturgas bästa är antagligen att släppa den och när vårt västra grannland kommer på tal. fokusera på att ösa. Kerstin Lundell Till och med när Nordiska Rådets miljöpris [email protected] skulle delas ut vid en pampig ceremoni, Oavsett vilket så är goda direktsänd på teve, satt jag där och muttrade råd i det här fallet helt gratis. Joline Ekman om oljepengar. Styrmedel för fler elbilar [email protected] testas i full skala i vårt vackra En mycket kort sammanfattning av läget grannland och vi har alla MEDVERKAR I DETTA NUMMER GÖR: är att hälften av Norges exportvärde 2017 möjligheter att se och lära. kom från olja och naturgas. I framtiden kan Passa på! Marielouise Berg det dock bli ändring på den saken, för nu Anette Bååth finns nya möjligheter: nämligen att sälja PS Nordiska rådets lagringsutrymme för koldioxidlagring. Om miljöpris gick till Johanna Lundström jag förstår saken rätt så ska koldioxiden Naturresursrådet i André Nordblom lagras under Nordsjön i de utrymmen där Attu, på Grönland. DS Mikael Sjöberg det tidigare fanns olja och/eller gas. Olivia Åman Ingar Lindholm ANNONSER Chefredaktör Lars Schön [email protected] REDAKTÖREN TIPSAR 08-517 955 89 076-720 16 05 VD Anders Pauser, 090–700 901 [email protected] PRENUMERATIONER & KUNDTJÄNST Måndag till fredag 10.00–12.00, 090-700 929. [email protected] Prenumerationspris helår: 1 995 kr exkl moms (6 nummer) Pristillägg Europa: 180 kronor. ISSN 1100-5114 TRYCK Lenanders Grafiska, Kalmar VANENMÄRK S T Byggandets Möt Ingmar Reduktionsplikt GILLAR DU OSS? baksida Rentzhog flygets fossilmedicin VI FINNS PÅ SIDAN 10 SIDAN 20 SIDAN 38 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018 4



TRENDEN KOLDIOXID KAN BLI FRAMTIDENS RÅVARA Koldioxid kan bli hus, kläder och bränsle. Det hoppas forskare världen runt. Frågan är hur bra det blir för klima- tet och under vilka förutsättningar tekniken kan fungera. Text KERSTIN LUNDELL Bild STOCK .ADOBE .COM 6 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

TEXTIL Byggmaterial, textil och bränsle är några av de saker som går att framställa av koldioxid. Men råvarans ursprung är viktigt. PLAST BYGGMATERIAL BRÄNSLE MILJÖ & UTVECKLING 6 2018 7

TRENDEN FOTO: UCLA Vissa industriprocesser ger renare koldioxid, vilket minskar energianvändningen och kostnaden University of Californias kol­- K OLDIOXID KAN ANVÄNDAS för att bygga hus för att rena gasen. Andra processer fungerar med en dioxidbaserade byggmaterial. och broar, hävdar forskare. Vid University gasblandning, vilket också förbättrar koldioxidba- of California utvecklas byggmaterial med lansen, konstaterar rapporten. Sammantaget tycker koldioxid som råvara. Den mineraliseras och kombi- EU:s vetenskapliga råd att infångad koldioxid som neras med släckt kalk, för att forma det som enligt råvara till produkter: \"inte ensamt kan lösa klimat- forskarna är minst lika bra som vanlig betong. problemet, men ändå spela en betydande roll\". Drivmedel för fordon går också att framställa av infångad koldioxid och vätgas. Drivmedlet går Fredric Bauer, som forskar på tekniska högskolan att skräddarsy så att det liknar bensin eller i Lund, har undersökt olika koldioxidmaterial. diesel och kan användas i vanliga bilar. Han berättar att koldioxiden kan fångas in av Det som behöver sys kan också jästbakterier, till exempel de som används för att dra nytta av koldioxidråvaran. Vid göra etanol hos Agroetanol i Norrköping. Koldioxid Textilhögskolan i Borås används fibrer därifrån säljs, för det finns redan efterfrågan på av infångad koldioxid i olika projekt. koldioxid, till läskedryck bland annat. Det finns Kolnanofiber kan användas för skottsäkra också bakterier som kan göra material direkt av västar, och till och med i läkarkonsten, för att koldi­oxiden. En sorts bakterie kan producera laga trasiga hjärtan. monomerer, byggstenar till polymerer som kan Listan på vad som går att göra av infångad koldi- användas till bland annat plast. oxid blir allt längre. Det finns numera konferenser, nätverk och kurser som handlar om produkter av ANDRA PROCESSER ÄR mer problematiska. Flera av koldioxid. dem går ut på att låta den infångade koldioxiden reagera med vätgas. Under rätt förutsättningar, som EN AV DE stora frågorna vad gäller användningen av högt tryck och temperatur, bildar gaserna kolväten. koldioxid som råvara är om det är bra för klimatet, Kolväten utgör grundmolekylerna i den fossila enligt expertrapporten Novel carbon capture and utilisation technologies som publicerats av EU-kom- industrin. Men att framställa vätgas utan missionen. Där står att läsa att insamling av klimatproblem är inte lätt. Antingen tas den koldioxid för användning till olika tillverknings- från naturgas eller så kräver det mycket el. processer: \"har liten potential att minska klimat- Fredric Bauer påpekar också att förändringen, om inte energin som används i hela koldioxid som råvara till plast och annat kedjan kommer från källor med små koldioxidut- som inte används så länge, innebär att släpp\". För själva insamlingen av råvaran är energi­ den snart släpps ut igen. Ska det vara krävande och det i sig riskerar att ge utsläpp av någon vits med processen, ska koldioxiden klimatgaser, enligt det vetenskapliga råd som står bakom rapporten. som fångas in komma från fossilfria utsläpp. Koldioxiden kan visserligen fångas in igen, men vid Rapporten nämner kolnanofiber som en lovande det andra varvet kan det bli svårare: process ur klimatperspektiv. Forskaren bakom fibern, Stuart Licht vid George Washington – Kruxet är att det krävs mycket energi för att University i USA, har också utvecklat en process fånga in utspädd gas, säger Fredric Bauer. för att fånga in koldioxid med hjälp av solen. Tråd av infångad koldioxid kan användas vid kirurgi. Koldioxid i reservdunken? 8 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

Miljöarbete som får grönt ljus! Att arbeta aktivt med miljö i verksamheten ger fördelar som minskad resursanvändning och lägre avfalls- kostnader, men påverkar även vår gemensamma miljö. Vi har deltagit i arbetet med att utveckla den nya versionen av ISO 14001 och har djup expertkunskap inom området. Våra utbildningar lär dig bland annat hur du skapar ett levande och väl integrerat mil- jöledningssystem, svensk lagstiftning inom miljö och arbetsmiljö, problem och verktyg för att lyckas. Var i framkant med miljöarbetet och se till att vi skapar en grön framtid tillsammans. “Jag hade behov av att stärka mina kunskaper om gällande Miljöledningssystem i praktiken – ISO 14001 miljölagstiftning i min roll som revisor av ledningssystem. Stockholm 13-14 december 2018 EMS ISO 14001:2015 Auditor Conversion är, liksom tidigare Göteborg 10-11 januari 2019 CANEA-kurser jag gått, mycket väl strukturerad och ger på Stockholm 25-26 mars 2019 kort tid god kännedom om gällande lagstiftning och god vägled- ning om hur de ska tolkas och tillämpas både för användare och Intern miljörevision IS0 14001 revisorer. Kursledaren var mycket kunnig och ger många verkliga Stockholm 28-30 januari 2019 exempel från företag och bedömningar av myndigheter. Många bra Göteborg 8-10 april 2019 tips från kursledaren om hur man som användare ska planera, ge- Stockholm 24-26 juni 2019 nomföra och revidera lagefterlevnad. Kurspärmen är mycket om- fattande och fungerar som en god referens när jag nu förbereder Miljölagstiftning Stockholm 10-11 december 2018 mina ISO 14001 revisioner.” Göteborg 14-15 mars 2019 Tibor Lakatos, Lead Auditor Stockholm 3-4 juni 2019 Martib Consulting AB Revision mot de nya kraven Stockholm 21-22 januari 2019 Göteborg 4-5 april 2019 Ladda ner vårens nya utbildningskatalog på canea.se/utbildningar. Vi genomför våra utbildningar som företagsinterna alternativ. Boka din plats idag via [email protected] • 010-459 00 11

AKTUELLT BYGGANDETS A NNA DENELL, HÅLLBARHETSCHEF BAKSIDA på Vasakronan, beskriver Ett ton. Så mycket byggmaterial går det åt för att bygga en kva- det som att hon ”blev golvad” dratmeter kontorshus. Det visar en ny studie från ­Vasakronan. när hon såg resultatet av Hållbarhetschef Anna Denell vill väcka debatt om hur bygg­- skedet och materialanvändningen påverkar klimat och miljö. ­Vasakronans undersökning Text INGAR LINDHOLM Foto GUSTAV KAISER av byggprojektet Hubben, ett kontorshus i Uppsala. Vasakronan hade tittat närmare på hur mycket byggmaterial som går åt. – Vi i bygg- och fastighetsbranschen har stirrat oss blinda på byggnadens energian- vändning. Nu måste vi ställa oss frågan om det är okej att vi använder så mycket ändliga resurser. Det kan man kanske bara tillåta sig om byggnaden ska stå i evig tid och ha oändligt med användningsområden, säger hon. I studien fick 36 leverantörer själva mata in hur mycket material de levererade till bygget av Hubben, som stod klar i november 10 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

Mängden material som gick åt för – Två procent förnybart material är inte AVFALL FRÅN att uppföra kontorshuset Hubben i rimligt. Den andelen måste öka, säger hon. KONTORSHUSET Uppsala överraskade Vasakronans hållbarhetschef Anna Denell. Innan Vasakronan påbörjade arbetet Vasakronan tittade även på med Hubben-studien letade Anna avfallsmängderna vid bygget av förra året. Dessutom fick de ange om Denell utan framgång efter data från kontorshuset Hubben. De största materialet var återbrukat, återvunnet andra byggbolag i deras hållbarhetsre- fraktionerna var (kg/kvm): eller miljöcertifierat. dovisningar. Hon menar att branschen generellt glömt bort byggskedet och  Trä 11,54 Byggnaden i fråga är märkt med en ­materialanvändningen.  Gips 10,51 absolut toppklassning för sina miljö­  Brännbart 5,14 prestanda: Leed Platinum. Leed är – Vi byggherrar är nog generellt för  Betong 3,60 ett amerikanskt miljöcertifie- passiva beställare. Väldigt många förstår  Skrot och metall 3,43 ringssystem för byggnader och inte att det här är en viktig miljöfråga. Man  Fyllnadsmassor 1,49 platinum är den högsta nivån nöjer sig med en miljöcertifiering, men som kan uppnås. inget av de system som finns fokuserar Klimat­ tillräckligt på materialfrågan, säger hon. deklaration – Vi har byggt för att uppnå på väg Leed Platinum, som bland DET FINNS DOCK äldre studier som visar att annat premierar återvunnet klimatpåverkan från material och byggskede Boverket har tagit fram ett material och FSC-märkt trä. Ändå är stora. I en studie från 2014 beskrivs förslag till krav på klimat­ är det sådär det ser ut, säger Anna klimatpåverkan av ett flerbostadshus i deklaration av byggnader. Denell, och syftar på mängden jungfrulig Stockholm. Författarna konstaterar att Det är nu ute på remiss. råvara som krävdes för att uppföra påverkan från byggskedet är mycket större Hubben. än vad man tidigare trott, uppåt 80 procent Kritikerna ser två väsent- av husets totala klimatpåverkan under liga brister i förslaget: dels en analysperiod på 50 år, beroende på till att klimatdeklarationen ska exempel val av energi för uppvärmning. upprättas när byggnaden Enligt studien orsakade varje nybyggd redan är färdig, dels att försla- kvadratmeter utsläpp på 350 kg koldioxid­ get inte innehåller några ekvivalenter, varav betongen i det stude- gränsvärden. rade projektet stod för över 80 procent. En Klimatdeklarationen föreslås av författarna är Johnny Kellner, som jobbat bli krav för flerbostadshus och bland annat hos V­ eidekke och JM med lokaler i första skedet. produktions- och hållbarhetsfrågor. Han Kostnaden för att upprätta en menar att byggindustrin har fått upp ögonen klimatdeklaration bedöms av för problemet, även om inte så mycket har Boverket vara mellan 98 000 hänt i praktiken. och 241 000 kronor. Reglerna ska kunna vara på – Det är en lång startsträcka, och alla plats år 2021, enligt Boverket. bolag har inte resurser att hantera frågan, säger han. Betongindustrin har skärpt sig betydligt, och har tagit fram betong med 30 procent mindre klimatpåverkan genom bland annat inblandning av masugnsslagg. Men då riskerar å andra sidan torktiderna att öka, och det kostar pengar på grund av förlängd produktionstid, säger han. Enligt en av de studier han medverkat i är de samlade utsläppen från bygg- och anläggningsindustrin ungefär lika stora som för hela den svenska personbils- flottan per år. Anna Denell har sin uppfatt- ning klar: – Koldioxidpåverkan måste ner drastiskt. Ingen i branschen berättar om den sanna klimatpå- verkan av en byggnad, och vi har heller ingen anledning att slå oss för bröstet ännu. Den här rapporten visar bara hur dåliga vi är, och att vi måste driva den här frågan, säger hon. MILJÖ & UTVECKLING 6 2018 11

AKTUELLT FOTO: ÅF Sara Lindstrand berättar att hållbarhet är ett viktigt argument för att vara en attraktiv arbetsgivare. HÅLLBARHET VIKTIGT FÖR UNGA Fördjupat samar- bete inom juridik Det franska manifestet för ett ekologiskt uppvaknande, som under- tecknats av 20 000 franska elitstudenter, speglar verkligheten även JURIDIK Nu får Miljö & Utvecklings i Sverige. Det tycker Sara Lindstrand, ÅF prenumeranter en utökad, kvalifice- rad bevakning av miljörätt på nätet. REKRYTERING I september lanserade Det handlar om att berätta om Det är tidningens samarbete med några franska studenter ett manifest där ­bolagets hållbarhetsarbete, men JP Infonets avdelning för mark- och de bland annat lovar att inte jobba på också om bolagets roll i samhället och miljörätt som nu blir digitalt. företag som förstör miljön. Manifestet påverkan på samhället, och att ge en  Med flera kvalificerade redaktö- har undertecknats av 20 000 studenter rättvisande bild. rer specialiserade på miljörätt har från landets absoluta elituniversitet och informationstjänsten JP Miljönet högskolor inom bland annat teknik, Konkurrensen om ingenjörer mellan en stark ställning på marknaden för uppger SVT. Nu har ett motsvarande konsultbolagen i Sverige har länge varit juridisk information inom miljör- manifest lanserats i Sverige. knivskarp och det är viktigt att uppfattas ättsområdet. som en attraktiv arbetsgivare. Sara Att hållbarhet är en viktig faktor Lindstrand poängterar att det är viktigt INGAR LINDHOLM även för svenska studenter bekräftas av att den externa bilden stämmer överens teknikkonsultföretaget ÅF. med den interna kulturen. 150 000 TON – Manifestet är en spegling av det – Det är lätt att det stannar vid ÅTERVINNING Så mycket k­ oldioxid vi ser hos de yngre som börjar här. PR-kampanjer och sponsring för att sparades genom att flaskor och Det är viktigt att våra rekryterare och bygga ett företags varumärke, men vi vet burkar pantas istället för att återvin- chefer med personalansvar fördjupar att det inte räcker. Den yngre gene- nas på annat sätt eller eldas upp i sina kunskaper kring hållbarhet så att rationen har frågor om jämställdhet, kraftvärmeverk. de kan berätta vad vi jobbar med här mångfald, att göra skillnad och inte på rätt sätt, säger Sara Lindstrand, minst ledningens engagemang på sin hållbarhetschef ÅF, som jobbar under agenda, säger Sara Lindstrand. hållbarhetsdirektör Nyamko Sabuni. INGAR LINDHOLM 12 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

AKTUELLT Ny guide för upphandling Upphandlingsmyndigheten Modellen ger vägledning både till hur riktar den sig till många olika aktörer, har tagit fram en guide för hur man arbetar med skarpa krav som beslutsfattare och leverantörer. man hanterar sysselsättnings- och dialogkrav. krav. Modellen ska hjälpa såväl – Vi jobbar vidare med en leveran- upphandlande myndigheter – Modellen rekom- törsprocess för att ge bättre stöd till som företag.  menderar inte det ena leverantörerna. Dessutom ska vi eller det andra, utan utveckla indikatorer för uppfölj- UPPHANDLING Botkyrka kommun blir det avgörs i respektive först ut med att använda den nya, natio- upphandlande ning för att ge bättre möjlighet att nella modellen för upphandlingskrav organisation och i mäta effekt med mera. Samt ge om sysselsättning. Kommunen är en av varje upphandling, stöd till hur man tillsammans de aktörer som deltagit i arbetet med att säger Patrick Amofah, med arbetsintegrerande sociala ta fram modellen. projektledare på Hållbarhetsenheten på företag kan använda reserverad Förutom Botkyrka har Stockholms Upphandlingsmyndig- upphandling för att skapa jobb, stad, Göteborgs stad, Helsingborgs heten. kommun och Arbetsförmedlingen säger Patrik Amofah. deltagit i arbetet. Sysselsättningskraven Även om det kan till exempel vara krav på praktik- är en kommun INGAR LINDHOLM eller lärlingsplats till personer som har som är först svårt att komma in på arbetsmarknaden. ut med att Patrick Amofah använda FOTO: UPPHANDLINGS­ modellen, MYNDIGHETEN Intresserad 13 av klimatkompensation av högsta kvalitet? South Pole är världens största utvecklare av globala klimatprojekt och den enda aktiva projektutvecklaren med stark närvaro i Sverige. Med över 700 registrerade projekt världen över, erbjuder South Pole marknadens bredaste portfölj av klimatkompensation. Prestigefyllda Environmental Finance's Market Awards har de senaste åtta åren utsett South Pole till bästa projektutvecklare och 2018 vann företaget priser i fyra kategorier: • Best Project Developer - overall • Renewable Energy Best Project Developer • Forestry and land-use Best Offset Retailer • Best Trading Company • Vill ni veta mer? Besök www.southpole.com/projects eller kontakta Johan Eliasson • Senior Manager Norden • [email protected] • + 46 70 570 7876 Jens Olejak • VD South Pole Sweden AB • [email protected] • +46 702 74 17 62 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

AKTUELLT Lundin hade kunnat undvika åtal Om Lundin Oils företrädare hade lyssnat på kritikerna hade ­utredningen om grovt folkbrott som pågår nu inte behövts. Det säger Phil Clarke, som försökte få hjälp att stoppa folkfördrivning och massmord på oljefältet i södra Sudan. R edan sommaren år 2000 fick i Sverige att åta sig fallet och försöka få Phil Clarke. Phil Clarke som då arbetade för stopp på det. Men det gick inte. Läkare utan gränser i Danmark Investerare hade också kunnat dra höra talas om att något otäckt hände på – De tog det inte på allvar, berättar han. sig ur. Phil Clarke anser att även den oljefälten i södra Sudan. I december var Till slut lyckade han så få den svenska regeringen brustit i sitt ansvar. han därför i södra Sudan och träffade holländska organisationen Ecos att Det hade räckt med ett par månaders människor som flytt från oljefälten. börja arbeta med problemet. Det utredning för att reda ut vad som var på – Men jag kunde inte själv åka till resulterade i ytterligare undersökningar gång, tror han. oljeområdet eftersom det var för farligt, och rapporten Unpaid Debt, som blev berättar han. underlag för den förundersökningen – Då fanns det mycket information Personerna han mötte kände inte till om grovt folkrättsbrott som fortfarande om vad som hände på oljefälten, säger namnet Lundin Oil. Det talade istället pågår i Sverige och kanske leder till åtal. Phil Clarke. om brända byar och våld. – Jag har blandade känslor inför Även om bolagets namn inte nämndes meddelandet om att det kan bli åtal. KERSTIN LUNDELL av dem Phil Clarke träffade, fanns det Lundins företrädare fick så många nämnt i en rapport från Amnesty som varningar och möjligheter att rätta till han läste medan han var på plats. Han vad de gjort fel. Efter de första rappor- försökte därför få Läkare utan gränser terna i svenska medier hade de kunnat dra sig tillbaka. José Adolfo, ung HAN TOG HEM bankdirektör. BARNENS KLIMATPRIS 14 PRISVINNARE José Adolfo är bara 13 år, men har redan drivit bank i nästan halva sitt liv. När han var sju år skapade han en ekobank, där barn kan omvandla skräp till pengar. Banken sätter fokus på återvinning och klimatpåverkan och ger barnen en ekonomisk självständighet som de annars hade saknat. Idag finns 10 utbild- ningscentrum och över 3 000 aktiva barn i José A­ dolfos hemland Peru. Childrens Climate Prize drivs av Telge Energi. I juryn sitter bland andra Johan Kuylenstierna, Stockholm Environment Institute. KERSTIN LUNDELL MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

Många textilier berörs av förbudet. 432 miljarder till klimatforskning FORSKNING EU-parlamentets forsk- ningsutskott har röstat ja till den största satsningen någonsin på klimatforskning och klimatsmart teknik inom EU. 35 procent av EU:s forskningsbudget ska gå till klimat- relaterad forskning, vilket motsvarar 432 miljarder svenska kronor. 33 farliga ämnen Brasiliens i textilier förbjuds regnskogar hotas EU-kommissionen har beslutat att förbjuda 33 farliga ämnen LAGAR Nu riskerar femton miljoner i ­textilier. Det berör bland annat kläder, lakan och tyger inom hektar i Amazonas förlora sitt skydd offentliga miljöer.  enligt en studie från Chalmers och KTH. Det motsvarar mer än hälften e nya reglerna börjar gälla 1 innehåller andra slags ämnen än de av Sveriges sammanlagda skogsareal.  som finns i textilmaterial. Det finns D november 2020 och innebär också andra textilier som inte omfattas Områdena täcks av tropisk regn- att vissa ämnen som är av begränsningen. Dessa är begagnade skog, så det är stora värden gällande cancerframkallande, mutagena eller varor, heltäckningsmattor och andra biologisk mångfald som står på reproduktionstoxiska (CMR-ämnen) typer av mattor. spel. Tropisk avskogning orsakar förbjuds i varor av textil. Syftet med också stora koldioxidutsläpp, vilket förbudet är att minska människors EU-kommissionens beslut om f­ örstärker växthuseffekten. exponering för de farliga ämnena. förbudet fattades i oktober, efter Förbjudet gäller handdukar, lakan, att EU:s medlemsländer i april 2018 EU slår fast energimål kläder och inredningstextilier som röstat för att införa den nya begräns- konsumenter har i hemmet, samt tyger ningen. Kemikalieinspektionen SKOG Tre lagförslag inom energi­ i bilar, bussar och möbler i offentliga har försett EU-kommissionen med området har röstats igenom i miljöer. underlag och kom redan 2015 fram ­Europaparlamentet. Beslutet innebär att haltgränser införs till att en särskild EU-lagstiftning på för 33 CMR-ämnen och ämnesgrupper. området skulle vara det mest effektiva Det handlar om bindande mål för Begränsningarna förs in i bilaga XVII i sättet att minska riskerna. Detta förnybara energikällor, mål för energi­ EU:s kemikalielagstiftning Reach. efter att Kemikalieinspektionen fick effektivitet och hur energi­unionen De delar av varor som är gjorda av i regeringsuppdrag att ganska farliga ska styras. En överväldigande majori- äkta päls, skinn och läder omfattas ämnen i textil. tet i parlamentet röstade för den nya inte av förbudet eftersom de normalt regleringen, som nu ska tas upp av JOLINE EKMAN ländernas regeringar i rådet. MILJÖ & UTVECKLING 6 2018 15

JURIDIKGUIDEN NOTERAT OLIVIA ÅMAN är jurist och redaktör för JP Miljönet på JP Infonet, som levererar juridiska informationstjänster inom miljörätt, med dokument från samtliga rättskällor samt i form av guider och expertanalyser. ADOBE.STOCK.COM för omkring 70 procent av Västlänken fordonsutsläppen inom får bullra mer EU tar ett grepp om EU. För att uppnå det övergripande målet föreslår Mark- och m­ iljödomstolen UTSLÄPPEN FRÅN kommissionen genomsnitt- lämnade tillstånd enligt 9 kap. TUNG TRAFIK liga utsläppsmål för varje och 11 kap. miljöbalken för enskild tillverkare. anläggandet av järnvägsprojek- K OLDIOXIDUTSLÄPPEN jämfört med nivåerna under tet Västlänken och ­Olskrokens från tunga fordon år 2019. Det innehåller också De som tillverkar fordon planskildhet. Trafikverket över- beräknas öka under ett vägledande mål om att som släpper ut mindre än klagade dels ett villkor och perioden 2010-2030. Samti- minska utsläppen med minst 350 g CO2/km kommer få dels beslutet att inte ge verk- digt är minskade utsläpp 30 procent från och med år en så kallad ”superkredit”. ställighet. Villkoret rörde luft- av växthusgaser en förut- 2030 jämfört med nivåerna Syftet är att premiera buret buller och stomljud från sättning för att nå målet i under 2019. tillverkningen av utsläpps- byggverksamheten. Domen Parisavtalet om en global snåla fordon. De fordon överklagades även av en stor uppvärmning om mindre än Förordningsförslaget som har låga utsläpp räknas mängd övriga parter. MÖD 2 °C. Som ett led i arbetet har omfattar påbyggnadsbilar upp emot dubbelt så många ändrar domen och k­ onstaterar EU-kommissionen tagit fram och dragbilar med en gånger som fordon med att avv­ ikelser från föreskrivna förslaget KOM(2018) 284 om axelkonfiguration om 4x2 högre utsläpp. Det innebär bullernivåer får ske efter koldioxidnormer för tunga och med en högsta tekniskt att tillverkarens beräknade godkännande från tillsyns­ fordon. tillåten vikt som överskrider genomsnittsutsläpp minskar myndigheten, förutsatt att det Det nya förordnings- 16 ton inklusive last. Det om de tillverkar utsläpps- finns särskilda skäl. förslaget innehåller ett omfattar också påbyggnads- snåla fordon. Kommissionen övergripande mål om att bilar och dragbilar med en föreslår även att utsläppen (MÖD 2018-10-08 mål nr M 1808-18) minska koldioxidutsläppen axelkonfiguration om 6x2 från fordonen ska mätas vid med 15 procent till år 2025 oavsett tillåten vikt. Dessa verklig körning och att de MÖD nekade grupper står tillsammans ska omfatta utsläppen från tillstånd till hela det tunga fordonet. Det nybyggnad inom innebär att mätningen ska naturreservat omfatta såväl motor och chassi som hytt och släp. En länsstyrelse beslutade att avslå en ansökan om tillstånd Tillverkare ska få möjlighet enligt naturreservatsföreskrifter att spara och låna krediter för nybyggnad av bostadshus. om utsläppen över- eller Mark- och miljööverdomstolen understiger målnivåerna. (MÖD) konstaterar att det inte Om en tillverkare inte når framkommer av reservatföre- nivåerna och det inte går att skrifterna under vilka förutsätt- kompensera genom uppsam- ningar som fastighetsägaren lade krediter kommer det kan få tillstånd att bygga men däremot leda till böter, 6 800 att bostadshuset skulle påverka euro per g CO2/tusen km. utblicken över det öppna kultur- landskapet. Utöver det skriver Förordningar från EU MÖD även att ett eventuellt till- blir direkt gällande i alla stånd skulle bli prejudicerande. medlemsstater och om MÖD anser därför att det inte förordningen antas kan det finns utrymme enligt reservats- innebära följdändringar i föreskrifterna att ge tillstånd för såväl fordonslagen (2002:574) ny bebyggelse. och avgasreningslagen (2011:318). (MÖD 2018-10-31 mål nr M 9580-17) 16 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

Sveriges mest miljö medvetna mötesplats! med den bästa maten från sveriges bönder Om oss Beläget på Färingsö i Ekerö kommun 35 km från Stockholm City 143 rum, 260 bäddar 27 lokaler i varierande storlek 310 personer max i största lokalen Kontakt och mer info: www.sanga-saby.se [email protected] 08-560 480 10

I BILD INGET SKYDD FÖR WEDDELLHAVET HÖRT TALAS OM WEDDELLHAVET? Det ligger vid ­Antarktis, har en unik biologisk mångfald och försörjer helt andra havsområden med näringsämnen som flyttas runt jordklotet med havsströmmarna. I november möttes Antarktiska havskommissionen och diskuterade om ­Weddelhavet skulle få status som marint reservat. Men förhandlingarna misslyckades. – CCAMLR (Antarktiska havskommissionen) möts varje år så förslaget kan lyftas igen nästa år om det inte lyckas i år, men av erfarenhet så vet vi att områdena blir mindre ju längre de är i systemet och inte antas, säger Frida Bengtsson, Greenpeaces globala havsexpert. För att sätta tryck på parterna hade Greenpeace samlat in 2,6 miljoner namnunderskrifter runt hela världen. Text INGAR LINDHOLM Bild STOCK .ADOBE .COM 18 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

Kejsarpingvinen hotas bland annat av klimatförändringarna. MILJÖ & UTVECKLING 6 2018 19

”Man måste ställa sig frågan var man skapar mest nytta” Årets miljöinfluencer Ingmar Rentzhog ­inspirerades av Donald Trump. Nu är han i full färd med att skapa en plattform så att de som oroar sig för klimatet kan få mer makt. Text KERSTIN LUNDELL Foto MIKAEL SJÖBERG 20 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

D EN FÖRE DETTA finansföre- tagaren Ingmar Rentzhog, klädd i mörkblå välsit- tande kavaj och håret bakåstruktet, tar en slurk ur Ikeakoppen. Vi sitter i ett konferens­ r­ um där alla stolar är omaka och väl begagnade när vi talar om den satsning han varit med om att grunda. Han filo- soferar över varför han nu fokuserar på klimatet med den nya plattformen We don't have time, istället för pengar: – Förr eller senare ställer man sig frågan vad man gör på dagarna. Jag ska inte säga att mitt förra jobb inte skapade en massa nytta, men med tanke på vart världen är på väg bör man ställa sig frågan var man skapar störst nytta, säger Ingmar Rentzhog. FÖRUT DREV HAN det egna företaget Laika Consulting, som hjälpte företag att kommunicera med sina investerare. Men år i början av år 2018 sålde han det för han vill skapa en framtid för sina tre små barn. Det är därför han inte är på väg till New York utan har tagit kollektivtra- fiken till kontoret på Södermalm. Det är också därför han sålt sitt företag och nu enbart arbetar med den nya plattformen. – Internetbolag som Facebook, Twitter Google etcetera, har förändrat världen på gott och ont på endast tio år. Så analysen är att det finns ett behov av något liknande fast fokuserat på klimat- krisen, konstaterar Ingmar Rentzhog. MILJÖ & UTVECKLING 6 2018 21

Förut arbetade han med finanskommunikation. Nu är det klimat som gäller. Ingmar Rentzhog FÖDD: 1979 2000-2002 Matematik, Uppsala universitet 2002-2004 Carnegie ­Investment Bank 2004-2018 Laika Consulting 2016 We don't have time AKTUELL: Årets miljöinfluencer FAMILJ: Fru och tre barn. Själv försöker han leva som han lär. – Nationsgränser funkar inte bra klimatbomber, utifrån hur de klarar Den här dagen deltar han via nätet på för ett globalt problem. Så vi måste av omställningen. Detsamma gäller konferensen för start-up-bolag istället samarbeta mellan länder, eller snarare ­politiker. för att flyga över Atlanten. mellan folk. Han jämför med resesajten Och så kommer vi till Donald Trump, BLAND DE BEKYMRADE världen runt räknar T­ ripadvisor, där resenärer skriver mannen från New York, som faktiskt han med att det går att nå 800 miljoner r­ ekommendationer som andra resenärer också bytte bana och flyttade till människor via nätet, då borträknat har nytta av när de reser. Där finns Washington för att ägna sig åt politik Kina och andra länder som inte har 400 miljoner användare och företag istället för pengar. Ingmar Rentzhog fria medier. Målet är att nå var åttonde i resebranschen kan inte bortse från berättar att han är en av många i finans- av dem och få 100 miljoner använ- omdömen därifrån. sektorn som väckts av den amerikanske dare. Den gruppen kan skapa tryck i presidenten. världs­samfundet, på företag, på andra – Har du en plattform med tusen människor och på politiker. Företag användare är det ingen som bryr sig, – Donald Trump gav mig insikten att ska klimatvärderas och utmärkas konstaterar Ingmar Rentzhog. ingen världsledare kommer att fixa det antingen med digitala hjärtan eller här. Det som behövs nu är att samla alla För att sajten ska växa krävs pengar. individer på jorden som är bekymrade, Just nu lever bolaget på de 9,5 miljoner säger han. som samlats in med crowdfunding. Den amerikanske presidenten gör allt fel vad gäller klimatet, tycker Ingmar Rentzhog. Det är därför han själv satte igång. Han insåg att ingen världsledare skulle lösa klimatproblemet. Miljö­ organisationerna klarar det inte heller på egen hand, anser han. De förstår vad som är på gång, men inte hur bråttom det är. Däremot växer medvetenheten om storleken på problemet hos vanliga människor. Han nämner siffran 54 procent för andelen av hela världens befolkning som oroar sig, enligt globala under- sökningar. Det är de som måste lösa problemet tillsammans. 22 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

Att bli klimatmedveten är en av de stora På frågan om varför han själv alls händelserna. Då börjar du att äta mer tillhör dem som vill ställa om, nämner vegetariskt, du kanske säljer bilen, slutar flyga, han naturen. Han kommer från landet, och köper solceller.” utanför Östersund. Det tror han har påverkat hans känsla av att vara nära det En del av dem som satsat kommer från De som finns på plattformen tillhör en som påverkas av klimatförändringen. finansbranschen. Han förklarar att intressant grupp, anser han, eftersom medvetenheten knappast är lägre där de är på väg att byta vanor, något som ATT HAN SATSAR i stor skala på en internet­ än på annat håll, snarare tvärtom. människor gör mycket sällan. De andra plattform för att kanalisera sin oro för tillfällena är vid flytt, giftermål och klimatet, har också att göra med hur MEN INVESTERARE RÄCKER INTE för att platt- andra livsavgörande händelser. han levde som barn. På gården norr om formen ska bli stor nog. Satsningen är Östersund fanns inte mycket att göra tvådelad. Den ena delen är en stiftelse – Att bli klimatmedveten är en av de om han inte hittade på det själv. Och han som ser till att medlet, pengarna, inte får stora händelserna. Då börjar du att äta blev påhittig. Redan som tonåring sålde övertaget utan att affärerna fortsätter mer vegetariskt, du kanske säljer bilen, han programvara. Företagare var han i att handla om klimatomställningen. slutar flyga, och köper solceller. tjugoårsåldern. Aktiebolaget som utgör den andra delen drivs däremot enligt en affärsmodell SJÄLV HAR HAN gjort allt det. Hade han inte Att han hamnade i kommunikations- som gör att verksamheten kan dra in tagit tunnelbanan till kontoret idag hade branschen förklarar han med sina sex pengar. De kan komma från annonser, det blivit cykeln. Och flugit har han inte syskon. från att förmedla tjänster, produkter och gjort på 1,5 år, sedan han var i Denver så vidare. för att träffa Al Gore och andra i den – Jag var yngst i en stor syskonskara så klimatorganisation som den före detta jag måste lära mig att argumentera, säger – Facebook tjänar pengar på att bolag presidentkandidaten och Nobelprista- han med sin myndiga, mörka vuxenröst. annonserar för att nå plattformens garen grundat. Han tar tåget till fjällen för medlemmar. På samma sätt kommer vintersemester och på taket i huset söder Och han övertygar, för han vann vi att kunna göra. om stan blänker numera solcellerna. utmärkelsen Årets miljöinfluencer under Miljöstrategidagarna, som arrangerades av tidningen i oktober. Men klimat- förnekare tänker han inte ens försöka omvända. Han berättar att han ibland roar sig med att debattera med dem. Efter ett tag brukar det krypa fram att hans diskussionspartner är övertygad om att Nasa, amerikanska rymdstyrelsen som lyckats skicka människor till månen, är en konspiration. Målet är att nå ut till 100 miljoner personer. Då gäller det att övertyga och påverka. FOTO: WE DON´T HAVE TIME MILJÖ & UTVECKLING 6 2018 23

Man vill ju inte bli utmålad MILJÖ & UTVECKLING 6 2018 att man göra något så mycket bättre än alla andra, utan det man vill göra är att inspirera.” – De som förnekar klimathotet vill inte veta. Men för dem som förstår finns ingen väg tillbaka. Du kan inte gå från att ha insikt till att inte ha det, säger han. Nu hoppas han att via plattformen för dem som redan är övertygade, kunna påverka både företag och politiker. Det tror han kan få effekt. Idag är det ofta lobbygrupper som återkopplar till politiker, medan väljarna bara gör sin röst hörd när det är val. Ska vanliga medborgares klimatoro få genomslag, måste deras röster höras oftare. – Vi har 800 dagar på oss att vända kurvan för utsläppen av växthusgaser, säger Ingmar Rentzhog. Han menar att alltför många tror att det på något sätt ordnar sig. Andra vill inte sprida panik genom att tala om hur bråttom det är. Men det tycker han är fel. – Det är klart att man ska sprida hopp. Men nu när det är som det är och ska vi inte sprida hopp om att det ordnar sig av sig själv. För orealistiskt hopp kan vara lika lamslående som att inte ha något hopp alls, säger han. NÄR INTERVJUN GÅR mot sitt slut och fotografen Mikael Sjöberg också börjar bli färdig med sitt, börjar Ingmar Rentzhog oroa sig för hur han själv framstår: – Man vill ju inte bli utmålad att man göra något så mycket bättre än alla andra, utan det man vill göra är att inspirera. För det är ju så att ingen lever hållbart i Sverige, vi kan bara leva mer eller mindre hållbart. Svaren på frågor om honom själv blir ofta korta. Men han talar desto mer om klimatet och platt- formen. Till slut är ändå intervju över. Då samlar han in kaffekopparna och håller upp dörren. Han säger: – Vi har inte svaret. Vi säger bara att vi inte har tid att vänta, det är det enda vi står för. 24

Du har HÅLLBARHET I PRAKTIKEN väl inte missat? Som prenumerant på Miljö & Utveckling får du: Tillgång till JP Miljönet kostnadsfritt under tre månader VÄRDE: 1 890 KRONOR Tillgång till Diploma Utbildning kostnadsfritt under två månader VÄRDE: 1 500 KRONOR Dessutom ✓ Tillgång till vår digitala premiumtjänst. ✓ 6 nummer av magasinet- digitalt och i brevlådan. ✓ Tillgång till hela artikelarkivet. ✓ 15% rabatt Miljöstrategidagarna. WWW.MILJO-UTVECKLING.SE/MAGASIN

ADOBE.STOCK.COM TEMA TRANSPORTER TRANSPORT 26 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

UTMANINGEN Utsläppen från trafiken kommer att fortsätta att och lastbil antas ha minskat jämfört minska med de styrmedel som finns på plats idag. både med prognosen och volymen i Men takten är för långsam. Sverige kommer inte att dag.” Trafikverket räknar också som en klara sina klimatmål vare sig till 2030 eller 2045 om känslighetsanalys på hur olika projekts inget ytterligare görs. lönsamhet påverkas av minskad trafik. Förslaget innehåller heller inga nya M INSKAD BILTRAFIK MÅSTE att Norge ligger långt före alla andra förslag på investeringar i vägar över en och att vi är ungefär lika ”dåliga” på miljard kronor. till om Sverige ska klara både styrmedelstryck och utdelning sina klimatmål, förutom i form av elbilar som Danmark, HÅKAN JOHANSSON ÄR nationell samord- energieffektivisering ­Storbritannien och Tyskland, nare i klimatfrågor på Trafikverket. Han säger Henrik Ny. säger att trafiken kommer att fortsätta att och förnybar energi. öka om inga nya styrmedel sätts in, och Inte ens Norge kan nå det Det visar Trafikverkets scenarier. Men svenska omställningsmålet att det inte är en hållbar utveckling. till 2030 i nuvarande takt, – Trafikverket har tagit fram frågan är kontroversiell, något som bland säger han. Detsamma gäller scenarier för hur transportsek- förstås Sverige. torn ska kunna nå klimat- andra transportforskaren Henrik Ny målet för inrikes transporter De åtgärder som föreslås i på minus 70 procent märkt av. Förra året kom forsknings- rapporten för att klara målet är kolidoxidutsläpp. Dessa visar rapporten ”Vägval 2030 – färdplan för välbekanta. tydligt att man måste kombinera – Den allmänna inriktningen tre områden: ett transporteffektivt snabbomställning till hållbara person- måste vara att det blir dyrare samhälle med mindre biltrafik, energief- att göra fel och billigare och fektivisering och förnybar energi i form transporter”, där han är huvudförfattare. enklare att göra rätt. Vi av biodrivmedel och elektrifiering, på föreslår bland annat utökad sikt även vätgas, säger han. Och medan många forskningsrapporter bonus-malus som skulle Dagens styrmedel, EU:s ännu ej breddas till att inte bara beslutade koldioxidkrav inräknade, är har svårt att nå ut till allmänheten inte tillräckliga. omfatta inköp av fordon utan – Med dem når vi i bästa fall en uppstod en debatt kring denna. också tjänster. Bonus-malus kopplat minskning på knappt 40 procent till till till exempel parkeringsavgifter och 2030 jämfört med 2010, säger Håkan – Det blev lite kontrover- bilpooler tror jag skulle vara ganska Johansson. effektivt, säger han. Om energieffektivisering, nya siellt, säger Henrik Ny, som bränslen och mindre bilåkande kombi- HAN KONSTATERAR ATT även Trafikverket neras ser däremot framtiden ljus ut: är universitetslektor vid börjar prata om att transporterna måste – En sådan utveckling kan också bidra minska. I Trafikverkets förslag till till många andra mål i samhället, inte Blekinge tekniska högskola. nationell plan för transporter 2018-2029 minst genom de positiva effekter som skriver myndigheten bland annat ”I ett en hållbar stadsutveckling kan ge, säger – Det påstods att vi hade för transportsystem som har ställt om och Håkan Johansson. nått klimatmålen kan trafiken med bil lite glesbygdsperspektiv. Men INGAR LINDHOLM i glesbygd måste man göra på annat sätt, vilket vi också skriver om i rapporten, säger han. RAPPORTEN ÄR ETT försök att staka ut en väg mot ett hållbart system för person- transporter i sydöstra Sverige. I den listas en lång rad olika åtgärder, och läsaren hittar också bistra sanningar kring idéer som att Sverige skulle vara tredje bäst i världen på elbilar. – Vi kanske är tredje bäst, men om man tittar på data så ser man snarare MILJÖ & UTVECKLING 6 2018 27

TEMA TRANSPORTER SOLSKEN I TANKARNA Världens första allmänna tankställe för lokalproducerad, solbase- rad vätgas byggs i lilla Mariestad. Kommunen hoppas att gasen ska driva mer än de egna bilarna. Tanken är att hela näringslivet ska få en skjuts av hållbarhetssatsningen – som ska göra delar av kommunens transporter klimatneutrala. Text INGAR LINDHOLM Foto ANDRÉ NORDBLOM 28 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

Elen från solcellsparken ska gå till den nya elektro­ lysören, som ska stå på ­betongfundamenten. Här ska vätgasen produceras. Tankstället består av en container, full­proppad med teknik. I januari hoppas man kunna tanka egen­ tillverkad, solelsbaserad vätgas här. MILJÖ & UTVECKLING 6 2018 29

TEMA TRANSPORTER Jonas Johansson (till vänster) och Harald Bouma kan ta det lugnt vid pumpen. Det är än så länge ingen kö till vätgasmacken. D ET GÅR INTE att missa lite, kollar att allt är lugnt. Det värsta en hamburgerrestaurang och inte så vätgasmacken när man jobbet hittills var när han blev tvungen mycket mer. Novembersolen skiner närmar sig Mariestad. att skrapa bort klistermärken från en med oväntad styrka. På fältet bakom ”Här kan du tanka nazistisk organisation. Det var inte tankstationen finns rader av solpaneler roligt. och några betongfundament i leran. vätgas” står det med stora Annars verkar det mesta med Här står också några tuber på en liten bokstäver tvärs över tankstället, som vätgasmacken fungera som det ska. lastpall. Hittills levereras vätgasen med Den är öppen dygnet runt och det går att lastbil, men det ska det bli ändring på nu. i praktiken är en vitmålad container betala med vanliga kort. Veckan efter Miljö & Utvecklings besök kommer leveransen, fem ­containrar på ett fält bredvid E20. Här finns Tillgängligheten är A och O om det fulla med teknik som ska placeras på ska blir fler vätgasbilar än det betongfundamenten. Sedan påbörjas ingen service i form av kaffe, snus eller dryga 30-tal som rullar i installationsarbetet. I januari nästa år Sverige i dagsläget. Visser- räknar Jonas Johansson med att kunna biltvätt. Här finns inte ens ett tak. Det ligen går en vätgasbil 50-60 tanka vätgas tillverkad här på åkern, av mil på en tankning, men el från solcellerna. behövs inte när man är en av fyra om macken man siktat in sig på i slutet av resan är – Det finns några sådana här vätgasmackar i hela Sverige. stängd, då blir det jobbigt. anläggningar redan, men det är små Någon reservdunk är inte anläggningar avsedda för forskning och De få kunder som finns, de att tänka på. Det behövs en inte allmänna tankställen. Vi blir först i kompressor för att få in bränslet världen, säger han, inte utan stolthet. kommer ändå. Fast först i tanken, trycket är så högt. PROJEKTET HAR lett till oväntad uppmärk- ringer de. Miljö & Utveckling träffar Harald samhet. Representanter från en stad i Bouma och Mariestads utvecklingschef Australien har varit på besök och vill – Jag får många samtal Jonas Johansson vid tankstället, som göra något liknande. I december, när all ligger i utkanten av staden, granne med från folk som ska ut och köra som undrar om macken fungerar och när den är öppen, säger Harald Bouma. Han jobbar på Vänerenergi, det kommunala energibolaget, som sedan årsskiftet ansvarar för driften av tankstället. En gång i veckan åker han ut och tittar till anläggningen. Städar upp 30 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

» Jag får många samtal från folk som ska ut och köra som undrar om macken fungerar och när den är öppen « Harald Bouma Harald Bouma, Vänerenergi, demonstrerar läcksökning vid vätgastuberna. teknisk utrustning är på plats, väntas – det går på några minuter att fylla Men målet är inte att byta ut hela besök från ett indiskt batteriföretag. tanken – är det många som bedömer den kommunens fordonspark. som överlägsen batteritekniken på sikt. Vätgasstationen huffar och puffar. – Inriktningen är att byta ut delar av Kompressorn dunkar dovt som en Till och med vätgasaposteln Jonas bilflottan för att visa vägen för andra. tvåtaktare på en dimmig sjö. Då och då Johansson tror dock mest på en Om vi får upp volymen kanske vi kan få säger det poff från den kortare av de två kombination: batteri för korta sträckor, andra att investera lokalt, till exempel i smala skorstenarna på taket, när lite vätgas för långa. Om inte annat så styr bränslecellsdrivna truckar, säger han. överskottsgas släpps ut. ekonomin i den riktningen, eftersom rena elbilar är betydligt billigare per Mariestad vill vara en fossilfri stad, Inte bara tankstationen har något mil än vätgasbilar. Om energin till en och då är trafiken en knäckfråga. Det futuristiskt över sig. Tanken på att köra mil i vätgasbil kostar cirka nio kronor, kommunala energibolaget Vänerenergi bil i 50 mil på en tankning utan andra är motsvarande kostnad i en har till exempel noll klimatutsläpp från utsläpp än vatten är minst lika märklig. batteribil två kronor. Även med egna solceller är sin verksamhet – om man undantar VÄTGAS FUNGERAR SOM de flesta andra det svårt att pressa ned transporterna. bränslen så till vida att det är ursprunget milkostnaden. – Det här är centralt och till gasen som avgör hur klimatskadlig viktigt, en hörnsten i arbetet den är. Vätgas framställs med hjälp – Kostnaden blir för att minska utsläppen, av el. Kommer elen till exempel från ungefär densamma med säger Jonas Johansson. ett kolkraftverk, innebär vätgasen en solcellerna, vi har ju en Hittills har kommunen två belastning på klimatet. Men kommer investering men sedan inte vätgasbilar, varav en Toyota elen från solceller blir vätgasen genast mycket driftkostnad. Vi kan Mirai. Bilen är handbyggd i betydligt renare; 100 procent fossilfri, nog minska kostnaden med Japan och finns inte att köpa, om man bortser från tillverkningen av ungefär två kronor per mil, alltså sju solceller och övrig teknisk utrustning kronor milen för gasen, säger han. utan måste leasas. Den har inte ens som krävs. Med tanke på vätgasbilens en prislapp. Under huven omvandlas stora räckvidd och snabba tankningar – Med ett visst antal bilar börjar vi vätgasen till el i en stack med bränsleceller. spara pengar. Sedan fungerar driften som i vilken elbil som helst, och motorljudet är detsamma. På sikt ska elen från solcellerna också 31 kunna balansera effekttoppar i elnätet, hoppas Mariestads kommun. MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

TEMA TRANSPORTER Instrumenteringen är sparsam, » Vi gick in och tog risken och så fick vi särskilt om man jämför med Teslas se till att få ner kostnaderna i efterhand. enorma display. Miraien är en premi- Det är förstås inte optimalt. « umbil, men ingen skrytbil. Jonas Johansson – Den är som en vanlig bil, fast med en annan drivenergi. Som en elbil, fast på Vi har lämnat tankstället och är verksamheten utomlands. Rent mentalt vätgas, säger Harald Bouma, och visar på väg in mot centrum. Längs vägen blev det en stor händelse i kommunen, var tanken sitter. löper ett oändligt trådstaket, bakom man fick känslan av att en väldigt stor det finns industribyggnader med arbetsgivare stängde och flyttade, säger Det är en utmaning för kommunen att lastportar, höglager och travar med Jonas Johansson. få ihop ekonomin med de dyra bilarna, lastpallar på asfalten utanför. Som en men med lågt pris per mil blir det ändå en urvattnad skugga syns Electrolux logga Själv jobbade han på båttillverkaren rimlig investering, enligt Jonas Johansson. i megaformat på en vägg av korrugerad, Nimbus med ett elbåtprojekt när mörkblå plåt. Företaget är borta, kommunen kallade samman närings- HAN RATTAR VANT Miraien. Två år har byggnaderna är kvar. livet för att få fram nya idéer. Ur mötet kommunen haft bilen, som används av föddes bland annat en satsning på ledningsgruppen. Nästa år, när den egna – Electrolux hade haft 1 500 anställda hamnen för att locka besökare, och vätgasproduktionen är igång, kommer i en stad med 24 000 invånare. Det en satsning på hållbara transporter: det fem bränslecellsbilar till, tre Toyota var en motor som hade klingat av Electrivillage. och två Hyundai. Men de ska inte köras under några årtionden, och när det av kommuntopparna. var 240 anställda kvar flyttade de – Vi behövde hitta framtidens industrier. Eldrivna arbetsfordon var – Hemtjänsten och några andra 15 miljoner kronor kostade en idé, vi såg att eldrivna specialfordon verksamheter är de som kör allra tankstationen. Mariestads kommun skulle kunna tillverkas i Mariestad, i mest. Så planen är att de ska använda klubbade inköpet på tre veckor. Electrolux gamla lokaler, säger Jonas vätgasbilarna, säger Jonas Johansson. Johansson. MEDAN MARIESTAD SÖKTE efter intressanta projekt, blev en tankstation för vätgas oväntat stående i Danmark. – Vi fick tips om att en tankstation hade kommit på vänt. Projektet där den skulle användas kom inte igång och tankstationen var över. Vi fick möjlighet att köpa den. På tre veckor fattades beslutet och tankstationen köptes in, för femton miljoner kronor, berättar Jonas Johansson. – Vi gick in och tog risken och så fick vi se till att få ner kostnaderna i efterhand. Det är förstås inte optimalt. Men kommunen hade tur. Fyra miljoner blev rabatten från leve- rantören, som behövde bli av med stationen. Västra Götalandsregionen sökte medel för satsningen och fick fram fem miljoner kronor till. Sedan sökte kommunen EU-pengar och fick ytterligare nära fem miljoner kronor i bidrag. Mariestad kom undan med en kostnad på dryga miljonen för vätgas- macken. Satsningen kan naturligtvis ändå ifrågasättas. Jonas Johansson 32 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

framhåller värdet av att gå före, att vara i elvägen vid Arlanda flygplats utanför Så funkar det modell. Det drar till sig besökare, vilket Stockholm. är positivt för näringslivet i staden. VÄTGASEN tillverkas i en så kallad – Vi ska testa den genom att montera elektrolysör som drivs med el. BRÄNSLECELLSBILEN RULLAR IN i centrala strömavtagare på en av kommunens Mariestad, förbi gamla trähus i glada elbilar, säger Jonas Johansson. MARIESTADS anläggning kommer att färger, och stannar vid stadens stora omfatta solceller, elektrolysör samt Icabutik. En rad gamla träd står mitt i Skenan har legat på plats i någon en bränslecellsstack som omvand- parkeringen, där blanka vattenpölar månad, och är ännu inte inkopplad. lar vätgasen till el för drift av tank­ speglar den blå himlen. Vi ska titta på Men Mariestad har redan nya projekt på stationen. en annan del av Electrivillage, som för gång, som att starta en omlastningsplats en betydligt mer undanskymd tillvaro: för delar av det kommunala godset vid PÅ SIKT kan elen även användas för att laddskenan. Skenan är utvecklad av motorvägen och köra in det i staden balansera effekt­uttaget på elnätet. ett företag i Lund och monteras ovanpå med elbilar. Laddinfrastrukturen byggs asfalten på en parkeringsplats eller också ut. TANKSTATIONEN innehåller kompres- en väg. En strömavtagare under bilen sorer som höjer trycket på gasen till ligger mot skenan, som blir ström­ – Det ena ger det andra. Vi har inte som mest 950 bar. Bilarna har som förande just när bilen är mitt ovanför. börjat med en otroligt genomtänkt mest 700 bar i tanken. Den kan fungera för stillas­ tående strategi. Den skapar vi nu. Vi ser oss fordon, som här på p­ arkeringsplatsen, som föregångare och inspiratörer, säger I TANKSTATIONEN kyls vätgasen till eller för fordon som rullar. Det är Jonas Johansson. minus 40 grader precis före tankning en möjlig lösning för att kunna köra för att undvika överhettning i bilen. längre sträckor med batteridrivna Det som gör Mariestad speciellt är inte elbilar, liknande den nedfrästa skenan tekniken, utan något annat, menar han. SOLCELLSPARKEN har en effekt på 250 kW – Vi har ledarskapet, det är det som är unikt. Det är därför vi har vätgasanlägg- ELEKTROLYSÖREN har en max ningen. Viljan finns både politiskt och på k­ apacitet av 5,4 kg vätgas/timme. tjänstemannanivå. Det ger en maximal dygns­produktion på 130 kilo. Laddskenan, utvecklad i Lund, är en annan del av Mariestads FEM KILO vätgas (en tankning) räcker projekt Electrivillage. till 50 till 60 mils körning. ANLÄGGNINGEN beräknas ge 4 ton vätgas per år. MILJÖ & UTVECKLING 6 2018 33

TEMA TRANSPORTER FOTO: OAZER Boh Westerlund och Mikael Lindblad, Oazer, vill se många, små tankställen för vätgas med start längs Norrlandskusten. STORSKALIG PLAN inte den intressantaste tillämpningen, tycker Mikael Lindblad. för småskalig vätgas – Bränsleceller har ännu större poten- Inom kort öppnar Umeås Han hoppas att stationen ska tial när det gäller tunga transporter. första vätgastankstation vara i drift före årsskiftet 18/19. Den Scania har fyra prototyper på gång, och med lokalproducerad vätgas. består av två containrar där den ena Hyundai har sålt 1 000 vätgasdrivna Det handlar om en demoan- innehåller den tekniska utrustning som lastbilar till Schweiz, säger han. läggning för en kund. krävs för tankningarna, medan den andra innehåller en elektrolysör som ATT FÖRSÖKA ETABLERA vätgasmackar i M ED HJÄLP AV många, små vätgas- omvandlar el till vätgas. Stationen är Sverige – som ju närmast är ett ödeland tankstationer ska Norrlands- anpassad för norrländskt klimat och vad gäller just vätgas – är inte det kusten och så småningom hela delar av den är patentsökta. lättaste. Utan tankställe vill ingen inves- Sverige bli tillgängligt med vätgasbil. Så tera i fordon. Och utan fordon är det inte kan man sammanfatta visionen bakom – Planen framåt är att säkra kapital- lönt att bygga ett tankställe. Umeåföretaget Oazer, som tagit fram ett behovet för att kunna ta fram den första koncept för lokalproducerad vätgas med kommersiella tankstationen med lokal – Tillgången på fordon är naturligtvis grön el som energikälla. En anläggning vätgasproduktion. Vi vill höja produk- ett litet bekymmer, att de inte kommer i finns redan. tionskapaciteten fem till åtta gånger. den takt vi skulle önska. Men vi vet att Därefter vill vi placera ut stationer det sker mycket i det tysta. I princip alla – Vi har gjort en demoanläggning på strategiska ställen och binda ihop biltillverkare har en utrullningsplan för en specifik kund, men den är ännu orter. Sedan vill vi förtäta, säger Mikael för bränslecellsfordon, säger Mikael inte formellt överlämnad, säger Mikael Lindblad. Lindblad. ­Lindblad, affärsutvecklingschef på Oazer. Demoanläggningen har en kapacitet Även ägarna bakom Oazer vill in på tio kilo per dygn och kan försörja tre i fordonsbranschen. Systerföretaget till fem personbilar. Men personbilar är ECTM (Electric Cars, Trucks & Machines) ska erbjuda både försäljning och konvertering. Enligt Mikael Lindblad arbetar företaget i nätverk och serieproduktion skulle kunna ske i Polen och vid stora volymer i Kina. INGAR LINDHOLM 34 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

TRANSPORTER TEMA TEKNISK MÅNGFALD ­ ERSÄTTER FOSSILDRIFT Det är inte lätt att veta vilken teknik som kommer att dominera framtidens transporter. Teknikskiftet går från fossil drivkraft till mycket annat - men allt är inte högteknologi. Text KERSTIN LUNDELL Den här ser gammal ut men körs med nytt Flygbolaget Continental har gjort en tur bränsle av biomassa som modifierats på med alger. Men att flyga hållbart är svårt. olika sätt; HVO, Drop-In eller kanske FT, som står för Fischer-Tropsch. Vindkraft. Tung trafik kan drivas Cykel, gång eller vanligt tåg: Energieffektiv sjöfart till- med el. Men laddnin- En viktig del av framtidens hör framtiden. Här syns båt gen ska kanske göras som utnyttjar vindkraft. under färd snarare än trafik är väl känd. när bilen står stilla. Vätgas- och Nya former av fordon batteribilar. kan se dagens ljus. Här Rullar redan, men ett mellanting mellan bil bara långsamt och cykel, en elmoped framåt och inte med flak som klarar mer alltid förnybart. än persontransport. MILJÖ & UTVECKLING 6 2018 Elon Musks Hyperloop får illustrera det som ser ut som futuristisk hajp idag men kanske blir vardag imorgon. En 30 meter lång testbana byggdes i Nederländerna 2017. Den första kommersiella hyperloopen ska stå klar i Abu Dhabi 2020. Med Hyperloop skulle resan Stockholm-Paris ta två timmar. 35

ADOBE.STOCK.COM TEMA TRANSPORTER ROrEoNföTrBbrIiOstBpRå ÄNSLE Efter att reduktionsplikten införts har Neste annonserat sin plan för ökning av biobränsle med 1,3 miljoner ton till år 2022. Preem bygger ut för 17 miljoner kronor redan i år. Men på kort sikt oroar sig Schenker för att reduktionsplikten kan leda till brist på det rena biobränslet HVO 100. 36 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

R EDUKTIONSPLIKTEN, MED KRAV ganska mycket ren produkt i Sverige, 2021 ska drivmedlet finnas att köpa. på inblandning av biobränsle säger han. Ligninbränslet ska gå att blanda in i i drivmedel för fordon, kan vanlig bensin och diesel, precis som ställa till det för åkare som redan idag Han berättar att tillgången på råvara HVO. Råvaran är en restprodukt från använder mycket biobränsle för sina är den stora utmaningen. Företagets massaindustrin. Lunds universitet transporter. Hanna Melander hos HVO kommer delvis från rester från skriver om två till tre miljoner ton DB Schenker i Sverige räknar med palmoljeindustrin, PFAD. Regering ligninbränsle per år. att det kan bli svårare att få tag på ren och riksdag har beslutat att PFAD inte hydrerad vegetabilisk olja framöver, får klassas som restprodukt och få PÅ LITE LÄNGRE sikt verkar det bli ännu alltså HVO 100. skattereduktion framöver. mer biobränsle för inblandning än så, för – Vi har kunder som vill ha 100 under hösten har båda de största leve- procent HVO i sina transporter, och den – Råvarorna finns i begränsad mängd. rantörerna på den svenska marknaden produkten kommer vi kanske inte att Längre fram finns det kanske lösningar kunna köpa längre fram, säger Hanna som lignin från massaindustrin men på presenterat planer på utbyggnad. Melander som är kvalitets- och miljöchef medellång sikt, ungefär tre till Neste planerar att bygga ut sin hos Schenker. fem år framåt, är det svårt anläggning i S­ ingapore och Hon tror att den HVO som finns att se att någon av dessa leverera 4 miljoner ton år 2022, kommer att köpas upp av bränsletill- kan komma att användas en ökning med 1,3 miljoner verkare som behöver den för att klara någon större grad, säger ton jämfört med det som­ gränsvärden enligt reduktionsplikten Carl Nyberg. ­levererades förra året, om och att det då inte blir något över för dem planerna klubbas som väntat i som vill köra på rent biobränsle. MÅLET MED reduktions- december i år. plikten är ändå att det ska ETT ANNAT OROSMOLN är att intresset för bli mer biodrivmedel på mark- Preem har i april i år beslutat att biodrivmedel ökar i resten av Europa, naden. Och om forskare i Lund får rätt, satsa stort inom sitt dotterbolag Sunpine. vilket kommer att öka konkurrensen om så kan Neste ha fel om den tid det kan Produktionen av talldiesel, som också råvarorna. ta för ligninet att komma till använd- kan användas som råvara för HVO, ska ning. Forskarna vid Lunds universitet öka med 50 procent till år 2020. I höst Carl Nyberg, vd för Nestes svenska har utvecklat ett sätt att göra drivmedel kom ett beslut om att satsa 17 miljoner bolag, berättar att företaget sett en av lignin som redan testas i en pilot­ kronor på utbyggnad i den befintliga förändring efter första juli. anläggning i Piteå. Det finns också fabriken, vilket ska öka kapaciteten med intressenter som är redo att satsa på tio procent, motsvarande 10 miljoner liter. – Vi såg ett skifte från HVO 100 till fullskalig tillverkning, meddelar Lunds inblandning. Men vi säljer fortfarande universitet på sin hemsida. Redan år KERSTIN LUNDELL Reduktionsplikten REDUKTIONSPLIKTEN innebär att drivmedelsfö- retagen ska se till att utsläppen av växthusgas minskar med 2,6 procent för bensinblandning och 19,3 procent för dieselbränsle.  Inblandningen ska öka stegvis, med kontroll- stationer var tredje år, meddelar regeringen på sin hemsida. Målet är att de fossila utsläppen från trans- portsektorn ska minska med 70 procent till år 2030. MILJÖ & UTVECKLING 6 2018 37

TEMA TRANSPORTER Regeringens utredare: G ENOM ATT KOPIERA reduktions- plikten för vägtrafik till flyget REDUKTIONSPLIKT hoppas utredaren Maria ÄVEN FÖR FLYGET ­Wetterstrand att klimatpåverkan ska minska. 1 mars 2019 ska utred- Reduktionsplikt och visst produktionsstöd ska minska ningen vara klar, men redan nu börjar flygets klimatpåverkan. Det är förslagen som utredningen förslagen ta form. om hållbara flygbränslen skissar på. – Vi håller på att skissa på förslag som sedan konsekvensutreds. Vi får se vad som händer, säger hon. Utredningen består av ett kansli med två anställda, en expertgrupp och en referensgrupp. Uppdraget från regeringen är att analysera hur flygets användning av hållbara biobränslen kan främjas för att minska utsläppen av koldioxid. Utredningen ska också föreslå styrmedel och undersöka vilken grad av inblandning av biobränsle som kan vara lämplig. 38 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

» Tillgången till biodrivmedel och råvara är avgörande, liksom dess ekonomiska konkurrenskraft. « Maria Wetterstrand Maria Wetterstrand, och de stora de närmaste decennierna. Därför tillverkarna har beredskap för detta behövs politiska styrmedel, säger Maria om efterfrågan skulle uppstå. Wetterstrand. – Man kan också tänka sig andra Hon har mött ett stort intresse hos produktionsmetoder, det är på gång men flygbranschen. ligger längre fram i tiden, säger hon. – Vilken beredskap det ändå finns för Enligt förslaget ska reglerna för biojet att ta tag i de här frågorna i branschen! vad gäller spårbarhet och liknande vara Alla stora, seriösa bolag är jätteintres- samma som för övriga biobränslen, de serade. De vill inte ha det här dåliga måste följa EU:s förnybarhetsdirektiv. klimatryktet, säger Maria Wetterstrand. – Vår bedömning är att reduktions- När kommer vi att kunna flyga plikten gynnar de mest miljöeffek- klimatneutralt? tiva produktionsprocesserna – Vi har sagt att målet är 100 och att det kommer att gynna procent biobränsle år 2045, svenska producenter. men det betyder inte att Palmoljan kommer inte att flyget är klimatneutralt Biobränsle tankas i ett kunna konkurrera, säger då. Vi har fortfarande till av flygbolaget Bra:s plan i Halmstad 2017. Maria Wetterstrand. exempel höghöjdseffekten. FOTO: BRA Det är klart att det också – Det förslag vi skissar på nu är en form av reduktionsplikt liknande UTREDNINGEN HAR undersökt behövs insatser för att den vi har för vägtrafiken, där man blandar in biodrivmedel för att en rad olika tillvägagångssätt. Foto: Fredrik Hjerling dämpa flygtrafiken och en uppnå en viss utsläppsminskning. Bland annat har man tittat på ökning för andra alternativ, som För flyget blir det en låg nivå under åren fram till 2025 ungefär, eftersom Norges kvotplikt, ett nollalternativ helt tåg och videokonferenser, säger hon. tillgången till biodrivmedel för flyg är ganska liten just nu, säger Maria utan styrmedel och om EU:s handels- Wetterstrand, men nämner att siffran kan öka till 30 procent år 2030. system skulle vara tillräckligt för att få DET FINNS OCKSÅ sätt att tackla klimat- TANKEN MED EN reduktionsplikt är att en förändring. påverkan utöver reduktionsplikt som skapa en trygghet för tillverkare och investerare. I dagsläget finns en enda – Utan styrmedel skapas inte en kommit upp i diskussionerna, men som kontinuerlig tillverkare av biojet – som biobränslet för flyg kallas – som tillräcklig säkerhet för att få tillverkarna knappast lär hamna i den färdiga utred- ligger i Kalifornien. Men många som tillverkar HVO för vägtrafik kan att sätta igång produktion. Kvotplikten, ningen. Ett exempel är att utveckla en även börja tillverka biojet, berättar som finns i Norge, skapar i princip hybridteknik där flygplanen går över på säkerhet för tillverkarna, men den är eldrift när de nått en viss höjd. något mindre träffsäker när det gäller – Det är inget som finns idag och kostnadseffektiva utsläppsminskningar, inget man kan sätta sin lit till. Det lär bli säger Maria Wetterstrand. biodrivmedel för flyget en lång period. Ett förslag om produktionsstöd till Men ibland överträffar verkligheten nya, i dag alltför dyra, tekniker för fram- förväntningarna. Det är svårt att veta ställning av biojet är också tänkbart, när det är en så omogen sektor, säger även om reduktionsplikten ska vara den Maria Wetterstrand. främsta pådrivaren. Och även med en reduktionsplikt på Utredningen har också bedömt om plats kommer den enskilde konsumen- information om flygets klimatpåverkan tens val att ha stor betydelse. skulle kunna räcka, men svaret är nej. – De politiska styrmedlen blir en – Tillgången till biodrivmedel och basnivå. Egna initiativ som att köpa bio­ råvara är avgörande, liksom dess bränsle motsvarande sin flygning kommer ekonomiska konkurrenskraft. Biodriv- fortfarande att behövas, säger hon. medlen kommer inte att komma ner till samma kostnader som fossilt bränsle INGAR LINDHOLM MILJÖ & UTVECKLING 6 2018 39

ADOBE.STOCK.COMTEMA TRANSPORTER EPELNGBARILFÖSRKULANRADR NRORESKTA I Norge står elbilar för hälften av alla nysålda bilar. Martin Prieto Beaulieu hos Gröna Bilister berättar om den politik som ligger bakom framgångarna. Sverige har en del att lära, tycker han. 40 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

MILJÖ & UTVECKLING 6 2018 I NORGE RULLAR 183 000 elbilar enligt statistiken för 30 september i år, att jämföra med de 1 400 som finns i Sverige, med nästan dubbelt så många invånare. Andelen elbilar i Norge är nu 28 procent. Till det kommer ungefär 80 000 laddbara hybrider, mot knappt 50 000 i Sverige. – Norge är bäst i världen på elbilar, konstaterar Martin Prieto Beaulieu hos den svenska föreningen Gröna Bilister som deltar i det svensk-norska samarbetet Fossilfri 2030. FÖRKLARINGEN TILL ATT Norge ligger före, är att elbilarna där är konkurrenskraftiga vad gäller kostnad, inköpspris, avgifter, med mera. Den främsta förklaringen till det är politisk. En överenskommelse mellan de politiska partierna ledde till flera olika subventioner, som att inköpsskatt och moms togs bort för elbilarna. Den förra kan vara hela 100 procent, beroende på bil. Vägskatten är sänkt till 435 norska kronor för elbilar, att jämföra med 3 565 norska kronor för dieselbilar. Dess- utom slipper de trängselavgifter och kan även parkeras utan kostnad. De får också köras i bussfil. Det har till och med lett till att bussar har svårt att ta sig fram, eftersom elbilarna blivit så många. – I Sverige finns en bonus på 60 000 kronor. Det som görs i Norge är mer omfattande än så. I forskningsrapporten Vägval 2030 från Blekinge tekniska högskola, analyseras styrmedel i olika länder. Där framgår att Norge ligger långt före alla andra länder vad gäller politiska insatser. De har räknats om till styrmedelspoäng för att förenkla jämförelse. Sverige får 15 styrmedelspoäng mot Norges 85. Befrielsen från inköpsskatt motsvarar 20 poäng, medan den svenska subventionen vid inköp bara ger åtta poäng. MARTIN PRIETO BEAULIEU anser att det vi i Sverige kan lära av Norge är vilka subventioner som varit avgörande. Han menar också att spelreglerna ska ligga fast och inte ändras för ofta. Men det går inte att jämföra länderna utan vidare. En stor skillnad är att bilar rent generellt är dyrare i Norge. Där finns heller ingen inflytelserik bilindustri att ta hänsyn till. Däremot finns oljan. Eftersom den som finns i Nordsjön håller på att ta slut, är elbilarna inte bara en satsning på klimat, utan även en omställning till minskat oljeberoende rent generellt. STRÖMSTAD, ÅMÅL och flera andra svenska kommuner lär direkt av norrmännen genom ett samarbete som omfattar 39 svenska och norska kommuner. De har som gemensamt mål att bli fossilfria redan år 2030, alltså snabbare än vad Parismålen stipulerar. På hemsidan www.fossilfri2030.se finns nyheter om laddstolpar och en produktionsanläggning för närproducerad biogas i anslutning till reningsverk i Norge, bland annat. KERSTIN LUNDELL 41

I PRAKTIKEN HJÄLP MED VÄGVALET Med Cerometoden kan organisationer testa olika sätt att minska klimatpåverkan från resor – men också förutspå hur en flytt skulle påverka resvanorna. Metoden, som använts i över 90 organisationer, testades under en workshop på Miljöstrategidagarna. 42 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

ADOBE.STOCK.COM D ET FINNS MÅNGA rattar att De vill helst få så detaljerade data som skruva på när en verksamhet möjligt, och därför görs en enkät om de vill minska sin klimatpå- anställdas resvanor. Det är den enkäten verkan från transporter. Och som nu besvarats av över 200 000 personer och blivit underlag för rese-­ var ska man dra gränsen – simuleringsmodellen. ska arbetsgivaren lägga sig i hur personalen – Det är en webbenkät med ett inbäddat kartverktyg, som tar sig till jobbet? brukar få en bra svarsfrek- vens, säger Markus Robèrt. Jesper Johansson, Transformo, och ENKÄTSVAREN ANALYSERAS AV en Markus Robèrt, KTH, visade genom prak- reskostnadsanalytiker under ungefär en vecka, men totalt tar det tiska övningar på Miljöstrategidagarna två år att genomföra Cerometoden i alla dess beståndsdelar. Efter enkäten är det hur gränsdragningen och valen av åtgärder dags för workshop, när ett smörgås- kan gå till. Cerometoden är utvecklad av bord med olika åtgärder presenteras och diskuteras. Olika funktioner i Markus Robèrt, och presenterades 2007. gruppen brukar ha olika uppfattning om vilka åtgärder som är prak- Sedan dess har över 90 organisationer tiskt genomförbara och vettiga att satsa på, vilket också jobbat med metoden, varav 37 kommuner visade sig i workshopen på Miljöstrategid­ agarna. och 40 större företag. Totalt finns över När väl gruppen har vänt på alla stenar – vilket 200 000 personers resvanor och möjlig- under workshopen visade sig ta lång tid eftersom heter att ställa om till hållbarare resor alternativen till åtgärder var många – är det dags kartlagda. att sätta igång med det praktiska arbetet. Avslut- – Vi kan göra en prognos på ningsvis ska det följas upp. – Det är roligt när det blir vilken resa som sannolikt väljs tävling mellan till exempel två bolag. IBM och Microsoft från punkt A till punkt B. Det tävlade hårt om att minska sin klimatpåverkan mest, gör att vi kan stödja orga- berättar Markus Robèrt. nisationer som behöver INGAR LINDHOLM bedöma till exempel hur Tjänstecyklar, laddstolpar och gratis kort i kollektivtrafiken är många sammanlagda några av de åtgärder man kan analysera. restimmar som skulle sparas om man flyttade till en ny adress, säger Markus Robèrt. Hur påverkar en flytt av konto- DET GÄLLER SOM alltid att ret de anställdas resvanor? Blir ha klart för sig vad man det fler eller färre som väljer vill uppnå. Ett klimatmål kollektivtrafiken? Svaren finns i i form av minskade koldi- Ceros databas. oxidutsläpp behövs, men också en målsättning för MILJÖ & UTVECKLING 6 2018 minskade kostnader. En del klimatåtgärder kommer att kosta verksamheten pengar, medan andra sparar. När de olika alternativen matas in i programvaran visar det sig snart vad som är genomför- bart och inte. – I målformuleringen ingår koldioxidutsläpp och ekonomi, men man kan också lägga till sådant som medarbetaracceptans och hälsotal. LCA kan ingå i modellen. Det beror på beställarens önskemål, säger Markus Robèrt. Dessutom anpassas modellen utifrån geografiska data, vilken verksamhet som bedrivs, med mera. 43

I PRAKTIKEN ”Ställa krav är – Kan man sin verksamhet och vet busenkelt, att följa varifrån grejorna kommer, kan man upp är det svåra” nog ganska lätt plocka fram de största riskerna vad gäller mänskliga rättig- Pauline Göthberg kan berätta om hur svårt det är att heter. Talar vi om läkemedel, skulle jag undvika sociala missförhållanden vid upphandling. Men nog sätta att rätten till vatten högt till det går att bli bättre, berättade hon när hon framträdde exempel. Det där är något man måste ha under Miljöstrategidagarna. koll på som företag, säger hon. N ÄR PAULINE GÖTHBERG berättar Efter Swedwatch uppmärksammade I STEG TVÅ ska riskerna identifieras mer om upphandling och social håll- insats, ökade takten i förbättringsar- detaljerat i de kategorier som valts ut. barhet blir det ibland hemskt. betet i de stora regionerna Stockholm, Inom regionerna och landstingen, kallas Hon är nationell samordnare för socialt Västra Götaland och Skåne. Sedan kom experter in för att göra det. ansvarstagande i offentlig upphand- övriga med i samarbetet, och nu har de ling, med inriktning på landsting – Att jobba med risker är inte helt lätt, och regioner. Sammantaget en gemensam kod, ett gemensamt konstaterar Pauline Göthberg. står de verksamheter hon kansli för hållbarhet och Pauline samordnar för upphand- Göthberg själv som samordnare. Riskerna är ofta många, så steg tre ling värd 120 miljarder per – Vi sitter med samma utma- blir för de flesta att återigen prioritera. år, som Miljö & Utveckling ningar. Många av produkterna Därefter är det dags för handlings- rapporterade om i nummer som landstingen använder planen, det fjärde steget. 3/2018. tillverkas i länder med risker för att mänskliga rättigheter kränks.  – Vi tar fram treåriga handlings- ARBETET MED SOCIALT ansvar fick en planer. De handlar bland annat om vilka skjuts av en rapport från Swedwatch Vi måste ha koll på det, säger typer av uppföljningar vi kan göra. Där år från 2007. Rapporten \"Vita rockar Pauline Göthberg. ingår också dialog med våra leveran- och vassa saxar\" utgick från under- törer, för att höja nivån och för att få dem sökning av hur de svenska sjukhu- Hon berättar att en av svårigheterna att förstå vilka förväntningar vi har. sens kirurgiska instrument tillverkats är att veta var en vara verkligen tillver- och varifrån textilier till vården kom. kats. Står det \"Made in Germany\", kan Det femte steget består i att utveckla Granskare från Swedwatch hade varit i en del av tillverkningen ändå ha skett i kriterier för leverantörerna. De ska ha en Pakistan där instrumenten tillverkades Pakistan med vidriga villkor. policy och ha utsett personer med ansvar och upptäckt barnabetare. De såg också för området. Dessutom ska de ha rutiner hur ungdomar doppade pincetter och Även i Europa kan det bli problem, för att följa upp, förklara hur de hanterar peanger i syrabad utan skyddsutrust- när migranter arbetar under dåliga avvikelser och göra r­ iskanalyser. ning. Lönerna var långt under mini- arbetsförhållanden. milön och arbetsdagarna för långa. – Vi vill att leverantörerna vidarebe- Landstingens företrädare var förvånade STEGEN FRAMÅT BESTÅR till stor del av prio- fordrar kraven i kedjan också, säger hon. över det som rapporten berättade om. ritering. Hon berättar om en process i sex steg, där det första steget är att prio- Kriterierna kan vara underlag för – Det var naivt att inte ha funderat på ritera riskkategorier. Inom landstingen villkor i kontraktet, men används också det, säger Pauline Göthberg. har det blivit instrument, livsmedel, IT, för att premiera leverantörer som ligger textilier och ytterligare fyra områden. före. Det generella rådet är att utgå från den egna verksamheten. – Det här är för att säkerställa att man faktiskt når målet för mänskliga rättigheter. ÄVEN OM AMBITIONEN är att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras, är det svårt att garantera att det verk- ligen blir så. Det är vad det sjätte steget, uppföljning, handlar om. – Det finns inte en enda leverantör som skriver under på att de lovar att det aldrig ska förekomma barnarbete i deras leve- rantörskedjor. Att ställa krav är busenkelt, men att följa upp är det svåra, säger hon. Fabriksbesök är ändå inte det första steget när kraven ska följa upp, utan det är ett frågeformulär som skickas 44 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

Fabriksbesök är dyra, därför är det bra att samordna med andra organisationer. till leverantörerna. Sedan skickas en vägledningen Buying Social och i – Jag upplever det som väldigt svårt att granskare iväg till de leverantörer som Sverige har SKL Kommentus utvecklat följa upp och få dem att verkligen svara finns i Sverige. Då kontrolleras lednings- Hållbarhetskollen. när man upptäcker problem, sa han. systemet, riskanalyser och uppföljning, bland annat. När Pauline Göthberg föreläste under Pauline Göthberg höll med. Men Miljöstrategidagarna i oktober 2018, hennes eget arbete utgår från att det går. Först därefter kan det bli ett fabriks- berättade en man i publiken om sina besök. Det görs bäst av experter, som egna erfarenheter. Han konstaterade att HON ANSER ATT svårigheterna inte är en kan språket i det aktuella landet, och det var svårt nog att följa upp företag på anledning att låta bli. En anledning, vet vilka regler och lagar som finns där. tio mils avstånd. vad gäller delområdet sjukvård, är att Fabriksbesök är dyra att genomföra. den inte ska bedrivas på ett sätt som Pauline skapar ohälsa på andra platser. Men INOM LANDSTINGEN INNEBÄR det att Göthbergs rent g­ enerellt, så finns det flera skäl att rapporter publiceras på webben så att sex steg: satsa. andra kan få veta hur det står till hos det granskade företaget. Affärskritisk infor- 1. Prioritera riskkategorier – Vi har en skyldighet att respektera mation har då plockats bort. 2. Identifiera risker inom kategorierna mänskliga rättigheter, det har vi skrivit 3. Prioritera bland identifierade risker under på. Men det handlar också om Eftersom uppföljningen är dyr och 4. Handlingsplan en politisk risk. Jag vet att de som fick svår att genomföra, rekommenderar hon 5. Utveckla kriterier för leverantörer försvara inköp i programmet Kalla återigen samverkan med andra. 6. Följ upp Fakta inte var jätteglada åt det, säger Pauline Göthberg. – Det är slöseri med skattemedel om alla ska granska samma företag, säger hon. Själv har hon disputerat på KTH, med avhandlingen Corporate Social De svenska regionerna och lands- ­Responsi­ bility in the Swedish Financial tingen samarbetar numera även över Services Sector, Translating an Idea into nationsgränser, bland annat med Norge. Practice. Det finns också internationella verktyg, inte minst FN:s vägledande principer för KERSTIN LUNDELL mänskliga rättigheter. EU har utvecklat MILJÖ & UTVECKLING 6 2018 45

I PRAKTIKEN ADOBE.STOCK.COM När faktorer som hur arbetsplatsen upplevs kan mätas och jämföras år från år blir det svårare att prata bort hållbarhetsarbetet. MILJÖ & UTVECKLING 6 2018 46

VERKTYGET blev ögonöppnare Genom att mäta det omätbara vill ÅF göra sitt hållbarhetsarbete mer transparent. Än så länge är företaget ensamt om att använda modellen. Den gör det möjligt att sätta hårda siffror på mjuka värden, till exempel uttag av föräldraledighet. Text INGAR LINDHOLM D ET HAR GÅTT några år För ÅF:s del blev indexet en lönenivåer stoppas in i samma modell sedan teknikkonsult- ögonöppnare. Många hade överskattat som data om hur medarbetarna företaget ÅF:s hållbar- företagets hållbarhetsarbete, berättade upplever arbetsplatsen. När de mjuka hetsdirektör Nyamko hållbarhetsdirektör Nyamko Sabuni på värdena blir hårda uppstår möjligheter Miljöstrategidagarna. till jämförelse, framför allt över tid. Sabuni träffade Ragne Bästa resultat är index 100, och de flesta – Den stora finessen är att man ofta Emardson, då forskningschef på SP gissade att ÅF låg på 75 till 80. fastnar i att mäta det som är lätt att mäta istället för det som rätt. (nuvarande Rise), som hävdade att det – Men så bra är vi inte. 100 Man mäter där det finns siffror. kommer ingen att nå. Första Med den här modellen kan gick att mäta vad som helst. året låg vi på 59. Andra året du mäta och kombinera olika på 63. Det långsiktiga målet saker och få ett mer represen- – Nej - kan ni mäta hållbarhet? sade måste vara en utmaning, tativt mått på hållbarheten, sade Nyamko Sabuni. säger Ragne Emardson. Nyamko Sabuni. För ÅF:s del hanterar verktyget Hon förklarar att det hänger – Jo, sade Ragne Emardson, som hade ihop med att man tenderar att 60 olika indikatorer. fokusera på de KPI:er där företaget lägger gjort just det i nästan tio år. mest kraft och utvecklas, medan andra FRÅGAN ÄR FÖRSTÅS hur en så avancerad delar av hållbarhetsarbetet står still. modell ska bli tillgänglig nog för att UR MENINGSUTBYTET FÖDDES ett projekt som fungera på bredden. ledde till det som nu är ÅF:s egenutveck- Sara Lindstrand, chefsstrateg lade mätverktyg SBPI. Indexet är en på ÅF, förklarar hur indexet – Parallellt med metodikspåret siffra mellan noll och 100, ett värde på hur jobbade vi med ett verktyg för att bra ÅF:s hållbarhetsarbete är både inom fungerar. digitalisera hela processen från data­ olika områden (KPI:er) och totalt. – Ofta har man enkätsvar insamling till granskning, beräkning och presentation av mätresultatet. – Den stora nyttan med det här som underlag, och ofta finns Ambitionen var att inkorporera är att man får en jämförbarhet det luckor i svaren vilket mätmodellen i verktyget, att skapa inom hållbarhetsområdet, leder till utmaningar när det en webbaserad portal där man kan och att det blir svårare att kommer till repeterbarhet och logga in och skicka in data. Portalen linda in sina resultat i vackra jämförbarhet. Metodiken som SP innehåller också ett tydligt gransk- ord. Det blir svårt att prata tillämpat hanterar sådana luckor på ett ningsflöde, säger Sara Lindstrand. bort hållbarhetsarbetet när det robust sätt, säger hon. redovisas ungefär på samma sätt Tack vare det kan mätresultat som resultatsiffror för vinst och förlust, som avfallsmängder, energimix eller säger Ragne Emardson, som idag är chef på Akademin för textil, teknik och ekonomi vid högskolan i Borås. MILJÖ & UTVECKLING 6 2018 47

I PRAKTIKEN ÅF:S SBPI-VÄRDE 100 100 2017 0 63 2016 59 0 Det är vanligt att medarbetarna överskattar företagets hållbarhets- arbete. Nyamko Sabuni menar att det långsiktiga målet måste vara en utmaning. \"100 kommer ingen att nå\", säger hon. Hon menar att verktyget snarare är ett ÅF är ett konsultföretag och följakt- samtliga dimensioner. Därför försöker ledningssystem än ett vanligt datain- ligen beroende av sina kunders beslut. vi komma in tidigare i projekten och samlingssystem. högre upp i värdekedjan. Då kan vi Ett projekt blir inte mer hållbart påverka kravbilden, få med ett holistiskt – Vi behöver kunna visa än kundens krav. Och resultatet perspektiv och visa på vinsterna med våra intressenter var vi står syns på index, eftersom hållbarhet, säger Sara Lindstrand. men kan inte alltid visa alla uppdragsledarna har i detaljer, säger hon. uppgift att skatta projektens ÅF har valt att inte ta med under­ hållbarhet. leverantörernas hållbarhetsarbete i sitt Ett konkret exempel på – Det är en utmaning att index. Däremot finns hållbarhet med intern nytta är att det nu finns försöka maximera hållbarhets- vid inköp. ett ökat fokus på hur företaget genomför riskanalyser i anbuds- värden, för vi är väldigt styrda BAKOM DAGENS VERKTYG ligger mycket skedet. Indexet har helt enkelt lyft av kundunderlaget och resultatet är arbete med bland annat urval av indika- frågan om hållbarhetsindikatorer hos avhängigt kundens specifikation, som torer. Men när systemet väl var på plats uppdragsledarna. inte alltid tar hänsyn till hållbarhetens fick det oväntade positiva effekter: Exempel på indikatorer – Vi använder det för att målstyra i ÅF:s hållbarhetsindex: internt och som ett övergripande mätvärde i vår hållbarhetsredovisning. u Likvärdigt uttag av föräldraledighet mellan män och kvinnor. Och när vi skulle tredjepartsgranska u Bidrag till de globala målen genom uppdragen. hållbarhetsredovisningen och även u Utsläppsintensitet. omcertifiera oss för Iso 9001 och 14 001 u A ndel nyanlända ingenjörer – ÅF:s program för att hitta nyanlända med fick vi användning för verktyget. Revisorerna gillade systemet, säger Sara ­ingenjörskompetens och erbjuda dem praktikplats och introduktion. Lindstrand. u Andel exjobbare från högskolorna. Hon anser att verktyget är allmän- giltigt, men att det krävs en del jobb att använda det för andra typer av verksamheter. – Vi är ju ett tjänsteföretag, och det är ett större kliv att införa det här i ett produktägande företag. Och vill man mäta hur hållbar till exempel en stad är, så blir bilden ännu mer komplex, säger hon. 48 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018

Hållbarhetsarenan i Almedalen 2019 – Almedalens största mötesplats för hållbarhet 1 – 5 juli Miljö & Utveckling och Sustainable Innovation erbjuder dig som är verksam inom hållbarhetsområdet att bli en del av Hållbarhetsarenan 2019. VILL NI VARA EN DEL AV ARENAN? MISSA INTE CHANSEN ATT BOKA ER PLATS REDAN NU. Kontakta Lars Schön, 08-517 955 89, [email protected]

JURRIDIDIKIEKXEPXERPTEERNTEN ANETTE BÅÅTH Jurist, WSP Environmental Natlikan. NYA MÖJLIGHETER i kampen för ren luft Redan nu kan kommuner genom att införa miljözoner stänga av viss tung trafik inom delar av en stad. Från 1 januari 2020 utökas kommunernas möjlighet att införa fler miljözoner, vilket omfattar även lätt trafik. D ET ÄR VÄL känt sedan länge att Miljözon klass 3 ställer högst krav I de nya bestämmelserna finns luftföroreningar orsakar stora och berör både personbilar och tunga undantag för vissa fordon till exempel som hälsoproblem som bland annat fordon. Här får bara renodlade elbilar, används för färdtjänst. Det medges också cancer och hjärtsjukdomar. I många bränslecellsbilar och gasbilar i Euro möjlighet att, under vissa villkor, uppgra- stadsmiljöer är luftföroreningarna ett 6 köra. För tunga fordon gäller att dera äldre fordon till lägre avgasutsläpp. stort problem och orsakas framför allt av elfordon, bränslecellsfordon, laddhy- trafiken. EU har fastställt gränsvärden brider i Euro 6, och gasfordon i Euro 6 Det kommer även framöver att på hur mycket föroreningar det får får köra här. vara kommunerna själva som avgör finnas i luften i städer. Över hela Europa om och var en miljözon ska införas. införs därför miljözoner som ett sätt att Euro 5 och 6 är de klasser i vilka EU:s Bestämmelser om miljözoner regleras i begränsa utsläppen från trafiken i stads- utsläppskrav på luftföroreningar för nya Trafikförordningen som nu kommer att miljöer. fordon regleras. De föroreningar som ses över och Transportstyrelsen ska ta Idag kan en kommun införa miljözon regleras är till exempel kväveoxid (NOx), fram förslag på hur kommunerna kan se klass 1 vilken omfattar tunga fordon partiklar (PM) och kolmonoxid (CO) till att reglerna efterlevs. Man kan anta att och innebär att lastbilar och bussar inte samt koldioxid (CO2) som regleras i en överträdelser kommer att hanteras med får trafikera vissa delar av en stad. De separat förordning. en avgift och alltså inte som ett brott. Nya städer där detta finns idag är Stockholm, vägmärken ska tas fram som information Göteborg, Malmö, Mölndal, Uppsala, Kostnaderna för enskilda om var de olika zonerna gäller. Helsingborg, Lund och Umeå. och företag väntas bli GENOM ATT GÅ UT med dessa ändringar nu FRÅN 2020 KAN kommuner även välja att stora men å andra sidan ges berörda tid på sig för förberedelse införa miljözoner för andra typer av förväntas miljözon klass 2 och eventuell omställning till mer miljö- fordon genom zonerna klass 2 och 3. bidra till förbättrad luft­ vänlig teknik. Vill man vara säker på att kvalitet fram till 2030 och kunna köra in överallt i alla städer ska Miljözon klass 2 berör bara person- man välja fordon med bästa utsläpps­ bilar och innebär från 1 januari 2020 därmed rädda liv. klassen så snart som möjligt. att bilar med kompressionständ motor (diesel, elhybrid, laddhybrid) i Euro Kostnaderna för enskilda och företag 5 eller bättre, bilar med gnisttänd väntas bli stora men å andra sidan motor (bensin, elhybrid, laddhybrid, förväntas miljözon klass 2 bidra till fordonsgas, E85) i Euro 5, eller bättre, förbättrad luftkvalitet fram till 2030 elbilar och bränslecellsbilar är tillåtna och därmed rädda liv. Efter detta att köra här. Från 1 juli 2022 får enbart antas svenska fordon uppfylla de krav motsvarande bilar i Euro 6 eller bättre zon 2 ställer. Miljözon klass 3 väntas köra här. emellertid bidra till en tystare och renare stadsluft under längre tid framöver. 50 MILJÖ & UTVECKLING 6 2018