electrumblad_1_1998

TrrdavmannenbakomKsta SvensklaTlnstitut€St,TlAB,s5r IMCforskartearframmikromekniskt FranciscHaerodes16ur pp Kistai SciunceParkB, ertiNl ybergoch ArneSvensson,sd45. ^n ^^d^rn^ mift I <rran<la b y g g s t j tfto r b i l l i g af i b e r o p t i s k a EUfrdgors, id9. s o n i m a r esni,d6 - 7 . komponentesrd, 9. STIFTETSEENLECTRUVMERKARFORATT6K TOITPETENSEINOM IT-OMNAOCTD.ETSKERGENOMATTINITIERA, SToDJAOCHVIDAREUTVECKELNAINTIMSAMVERKAMNELLANUTBILDNINGF,ORSKNINOGCHNARINGSLIV.

INNEHALL KistoSciencePork ploceroor ssblond N u , v r r , rne 1 1 9 9 8 internotionello Kista Science Park place-i rcr oss blond internatio- nella forskarporker, Bern] Ericson 2 Kista, Arvinge, Akalla bil- f o r s kinn g s p or k e r dar Kista SciencePark 4_5 Stiirre slagkraft niir tre Kista rir redan kcintbland multinatio- institut g&r sommon i efi, nella hdgteknologifdretagsom enplats stfl 6-7 ftr spjutspetsteknologinom telekom. Fiirsk frdn Bryssel, Ncir vi nu dppnar Kista SciencePark hamnar vi pd vcirldskartantillsam- Frqncisca Herodes, EG rflfis-i mansmeden mdngfaldglobalaforsk- iuristl I. ningsparker Mi krom ekaniskt bygg siitt I Sverigefinns redan ett antctl ScienceParksfdr alltifrdn medicin, fiir billigo fiberopti ska BernEt ricsonf,orskningschpe6f Ericssosnamt biomedicinoch biotechnologitill tele- styreJseordforani SdetiftelseEnlectrum. komponenler 9 Kompelens -inle status - i. kom,IT och skogsteknologi.I Sverige cirforskningsparkernarelcttivtsmd och det underkittar ettfruktbara utbyte avgiir inflytandet i morgon-i. mellanparkerna. dagens multi mediavdrld, Kista /brmades som vision redanpd 70 talet. Den blev verklighet ncir Ericssonflyttade hit i slutet av 70 talet, tcittfc)ljtav IBM . Dcirefterhar Kista lakoh Palme 12 Efinformotionsblod vcixtmedstormstegoch har idag mer rir 350fc)retagoch 25 000 anstdllda. omTLECTRUi KMisiofrdn Hrilften avJbretagenhar endastndgrafd anstcillda,menflera cir vcirldsledande S t i f t e l s eEnT E C T R U M fdretag somMicrosoft, SunMicrosystems,Hewlett-Packard,Compaqoch Adress: Nokia. S t i f t e l s eEnL E C T R U N / , E l e c t r u2m0 3 , Idag rir Kista SciencePark ltuvudattraktioneninom svenskIT som drar till 16440 KISTA sig unga talanger.frdn ledandesvenska,skandinaviskaoch civeninternationel- http://wwwe. lectrum.se la hdgskolor liksom utk)ndskafdretag. Nc)rNokiaflyttar in, oroas mdngapd Ericsson, ncirdet i sicilvaverketc)rjust konkurrensensom sc)ttefrart pd ideer- U t g i v n i n g a r1 9 9 8 na och teknologiutbytetoch skapar nya mdjligheter.Inom Kista Sciencepark, Utkommemr edfyranummer fdr sdvcilEricsson som de hundratalssmd och medelstorafr)retagen,universi- tetet,hdgskolanochforskningsinstitutenmr)jlighetatt vrixa i kunskap,innova- Redaktion: tion och nytcinkandem, enframfdrallt mdngafler IT hdgtelcnologiftretagatt I n g e rB j o r k l i nBd e n g t s s o n vcixaupp inom omrddet. fel 08-75744 54 FaxO: B-75475 63 E-mail: ekabi [email protected] ELECTRUaMrett kompetenscentrfu6mraktiv I ELECTRUfMinnstrehogskoleinstitutioner: Ansvarigutgivare: s a m v e r k amne l l a nu t b i l d n i nfgo,r s k n i nogc h Data-och Systemvetenskap BertiNl yberg, n d r i n g s li invo mi n f o r m a t i o n s t e k n o l o g i . Teleinformatik Elektronik o B - 7 5 12 39 1 b e r t i nl .y b e r g @ e l e c t r u m . s e I ELECTRUbMedrivfsorsknings,omligger Hir finnsdvenKTHsIngenjcirsskola O i deninternationeflrloantlinjenF.orskarndaeltar o Distribution: i ettstortantasl amarbetsprojebkEtd, ejnterna- I ELECTRUfMinnsforskningsinstitutet F l e c t r u m b l addiestt r i b u e rtai lsl t i o n e l loac hi n h e m s kMa .6 n g aE U - p r o j ehkat r SITIAB,SwedisRh esearcInhstitutfeor = s v e n s khao g s k o l otre, k n i k f 6 r e - s i ns v e n s kpaa r t n eirE L E C T R UoMc ,hi n o m I n f o r m a t i oTne c h n o l o gsyo,me r e n s a m m a n s l a g - t a g , f a c k t i d n i n g a rp,o l i t i k e rs a m t: S v e r i gsek e re t t f l i t i g ts a m a r b e tmee ds v e n s k t n i n ga vf o r s k n i n g s i n s t i t u t e n l ndringsliv. F 5tC5,SwedisIhnstitutoef ComputeSr cience, intresseradperivatpersoner : 515US, venskIanstituteftor Systemutveckling U U Upplaga4: 000ex ELECTRUhMarfunnitsi tioar.tdagarbetar /MI, Institutefot r Medieteknik 3500personei rELECTRUANv/d. emdr 500 I ELECTRUfMinnsocksiforskningsbolaget Produktion: larare llerforskareT.jugodttparofessorfeinr ns /MC IndustrieMlltikroelektronikCentAruBm AnnaMaText& Layout f.n.i husetD. essutofminns6ver3 000stude- rande. E t ta vS v e r i g emse s ta v a n c e r a dhea l v l e d a r l a b o r a - torierfinnsocksii ELECTRUMlik,somlTS, Tryck: I n f o r m a t i o n s t e k nSi stkaan d a r d i s e r i n q e n . TryckoffseAtB 1998

NY HETER & NOTISER V o dh o n d ei rn o m K I S T SA C I E N CPEA R K ? KisioGdrd renoveros. K i s t aS t a d s d e l s n d m nhda r s o k t EU-bidragfor att rusta upp Industri eIIt Mi kroeIektronik- triforskningsinstitut inom optik och opto- KistaG6rdtill kvalitetsg;istgi- CentrumAB, IMC, och elektronik. v e r io c h k u r s g A r df r d m s t f o r a t t Redantill hostenflyttarIOF med35anstSll- skapajobb for arbetslosasom Institutetfor Optiskfors lvting, AB IOE planerar att gd sam- da in i tidigare Ingenjorsskolanslokaler pAs6sdttf6r antikvarieutbild- man till drsskffietd, en I januari pA Electrum. IMC med 55 anst611dhaar ning. redanfunnits i Electrum i elva 6r. 1999.Hririgenomskapasett K i s t oC e n t r u mr u s t o s kraftfuIIt industr ifurskningsin- Samg6endeot ppnar nya mojligheter i snittetmellan elektronik ochootik - exem- K i s t aC e n t r u m r u s t a sm e d stitut somkan mcitasigmedde p e l v i s b i l d s k d r m a rk.o h e r e n t al j u s k r i l l o r , optiskabyggsiitt och sensorer. tonvikt p5 kvalitet,mat, tek- bristai Europa inom mikroelek- nologi.Forstaetappentro- tronik, optoelektronikoch optik Agare till det nya aktiebolagetkommer l i g t v i sk l a rt i l l 5 r 2 0 0 0 . attvara industrin,det statligaholdingbo- till industrforetag. laget IREKO, KTH och Linkopings K i s l o ,A r v i n g e ,A k o l l o Universitet. Namnet pi det nya forsk- IMC iir ett forskningsbolaginom elektro- ningsbolaget5r dnnuinte faststzillt. KistalPflyttastill Granby nik ochoptoeleklronikochAB IOF ettindus- Sportfiilt,vilket friliigger 100 000 kvardatmeterfor expan- SAXAT ur Pay Watch ta fram egnairisningar.OBI :ir en design frir han- s i o no c hs a m m a n f o g n i n ga v N v t tf o r u ms t o d i esr t o n d o r d ef or rh o n - del mellan foretag, med reiativt smi summor och a r b e t s o m 1 6 d e n aK i s t a , del mellonforeicg hriga transaktionsvolymer,framtaget av OBI-kon- A r v i n g e ,A k a l l ai K i s t a sortiet. I dennaorganisationingir dven flera med- S c i e n c eP a r k . For att fi fram globala e-handelsstandardegr ir nu lemmarfr6nRosettaNetM. icrosoft,IBM, Netscape, Nvtf kontorskomplex flera storaliiretag i hirdvaru-, mjukvaru-, distribu- Oracle,Hewlett-Packardmed flera iir med i OBI. NCCFastigheterplanerar att tions-,ochdenelektroniskabetalningsbranschseanm- Enligt de flesta analyserkommer vdrdet av handel uppforaett nytt kontorskom- man och skaparett gemensamtforum som de kal- loretag emellanpA Internet att vida riverstigahan- p l e xv i d g e n o m f a r t s l e d evni d lar RosettaNet.Syftet med RosettaNetdr att skapa del riktadmot slutkonsumenteOr.ppnasyslemftir K i s t aC e n t r u mp 6s a m m a n l a g t konsensuskring nyastandardelriir elektroniskatrans- dennatyp av handeldr av intresselor informations- 50 000 kvm, en investeringp6 aktioner mellan friretag.I RosettaNetuppgesaktri- ochnyhetsbevakningstjrinstesro,mj u till storstadelen 800 miljoner kronor. En av rer fr6n flera storainternationellafdretagdelta.Vid vdnder sig till andraforetag. b y g g n a d e r n ae n 2 5 v S n i n g a r gruppensftrsta m<itedeltog bland annatrepresen- hog kontorsbyggnad,Kista tanter fr6n Microsoft, Cisco Systems,Hewlett- PayWatchdr en informationstjdnst frdn ScienceTower,blirnytt land- PackardUPS och FederalExpress. Tidningsutgivarna (TU) och som drivs av Svenska mdrke for Kista. Byggstart I nstitutet for SystemutveckIing (SISU). Organisationenplanerar att stcidjainitiativ som http:llwww.tu.sel OBI (Open Businesson the Internet) snararedn att h o s t e n19 9 9 ,f a s t i g h e t e nk l a r r n r r e p r e n o r s n o g s K o r o2 0 0 ' t . -, \" l\" ll utvecklas.Tillsin hjdlp kommerde att ha stod i mentoreLdet vill sdga Ldgbudgethotell, o l o n e r oisS t o c k h o l m kvalificeradepersonerfr6n hogskola M o c D o n o l d ' so c h S t o t o i l ochndringsliv. Vid Turebergsmotetbyggs Handelshogskolan,KTH P AC h a l m e r sT e k n i s k aH o g s k o l ai l 6 g b u d g e t h o t el ,lS t a t oli- m a c k ochKarolinskaInstituteti Goteborg startade en entreprenors- ochMacDonalds. Stockholmplanerar starta h o g s k o l ar e d a ni j a n u a r i1 9 9 7. D e nv a r A r v i n g eb v g g e ru t entreprendrshogskoIa i d5 landetsforstaEntreprenorshogskola. L j u n g b e r g g r u p p e n , s o m Stockholmfdr att skapaen ny C h a l m e rhsa r t i l l g S n gt i l l s p e t s t e k n iokc h byggttidigareldgenheteor ch generation svenska entreprendrer. elever med entreprenorsegenskaper. kontor i Arvinge,satsarp6 att Iddn byggerpd att eleverska Skolansm5l dr att forddla entrepre- byggaytterligare20 000 kva- medverkai \"riktiga\" projekt ute i norsamnen och tekniska id6'eroch dratmeterkontori om16detJ.M samhcilletoch exempelvisgdra skapa livskraftigaforetag. o bygger170nyabostadsrdtter. sitt examensarbetuete i foretagen E n t r e p r e n o r s h o g s k o l soor ;me x e m - = K , r u m l i nognek e n eller arbetamedutgdngspunkt pelvisChalmerss,kiljersigfrAn etable- r a d e u t b i l d n i n g a rg e n o m a t t e x a - l T r a f i k l i i n kp l a n e r a sf d r a t t frdn verkligapatent. mensarbetenoch kurseri s5 hog grad F b i n d a s a m m a ni n f a r t e r n at i l l som mojligtskastyrasav verkligasitu- Sverigehar igenomhistorienhaft U S t o c k h o l mE, 4o c h E 1 8 . m S n g as k i c k l i g ae n t r e p r e n o r esro m l s o f i o r d s g o l ornu s t o s Alfred Nobel,RubenRausingoch ationeroch problem.Studenternap6 l s a f j o r d s g a t a nr u s t a s u n d e r I n g v a rK a m p r a d .E n t r e p r e n o r s h o g - Chalmersf5r lSrasig hur man utveck- ' l9 9 8l i k s o mK i s t a g S n g eind e s s skolanseleverskaskaffasig kunskap lar en teknikbaseradaffdr och dessut- om hur starkaforetaq etablerasoch om genomforaden i verkligheten. s t r d c k n i n gm o t S o l l e n t u n av i d Heleneul ndspendeltSgstation.

Primus motor i dagens Idag dr Kista ScienceParkverk- a r b e t a r i n o m d e n n a m 6 l g r u p p . vrirldsekonomiansesvara lighet och i och med dettadr florut- Gemensam ndmnare var en vdntad hdgtelcnoIogi ochfo rsknings- sdttningarskapadelor enstarkexpan- stark expansion under 1997 och behov orienteradeorganisationer. sion.Ettbolag,somskastodjautveck- av nyanstdllning av sammanlagt ett lingeninom Kista ScienceParkhil- 45O-tal personer, berdttar Arne En ny global foreteelserir lerpi attbildas. inIernationeIIafo rskarpar- Srensson. . -Att IT och glektropik iir huvudsys- ker ScienceParks,drir KartlSggningav Kistandringsliv selsdttningevnalinle nigon'overresk- fiutininstdnbkusitlfsdrrt)nerrihid,nf'adognlrllesaehvntttedfilnreeig,i''e:it;o.c,t.rct$slh.iy\"-:ms,,'\"bii\"g:i,\"oe\"-j,\".'....Elgui.vevtn.as,ns,kldoktanrtorntitnnfnlodisgnrgudg,ggaleitavnnsrAirooonrmmsn! aselKeivSgniKsvgiietnseantbrSatsilssltilcabngknddinr,srudiiidnrneiegrdrllsfgosclsriliv--or r - ning. Men en starkthdmmandefaktor dr bristenpi tillging pi liimplig kom- petens. De flestaforutsAgdvenen lSngsik- tigtstarkexpansionH. ela25procenvt ar ScienceParks.Nu.skapas Kista SciencePark. Den visar att i.behov av storrelokaler inom l2-24 civenKista SciencePark, endastvi ellertreprocenat vdesom mAnadeorcbderascinskavnarattexpan- somomfattaromrddena jobbari'Kistaocksiborddr.Denalrots oeraI Krstaomraoet. Kista,A't'vingeochAkalla. alt meriin350floretadgr verksammi a. '; -Ytterligare ettproblem dratt detrider omr6det,,Av,,{esq.1iir60dr lrgltteCh.., stor brist pi kontorslokaler; vilket for- K i s t a ,A r v i n g e o c hA k a l l a b i l d a rt i l l - friretagr,16166ft4n:,bcks6'va2r0a0'250 svAraer xpansionmrIigj heternaT.rAkgi t sammansett unikt omride med fler beroendpeAvalmandrargrdnsen. nog.har av den anledningen ganska' s v e n s k a o ci hn t e r n a t i o n e lIlTa f c i r e t a g mAngaftiretagflyttatde senaslel2-14 dnp6nigonamanplatsi Skandinavien. m6naderna. Vi harhamnati en besrdr- Dessutomhar IT gigantersomIBM, lig situation,understrykerArneSvens.son.,., M icrosofot chSunM icrosystemssina Akut lokalbrist Nordiskahur,udkontoirnomdetomri- d e s o m b i l d a rK i s l a S c i e n c eP a r k . 'En raditgiirderharvidtagitsfor att fijr- TyngdpunktefindrsvensklT forskning biittrat.i\"U. \" agAngep4i lokalerB. landannat ligger ocksAhdr,inte minst pAgrund har.NCC kipt losstomtmarkifr6nstan av EricssonsframgAngairnom tele- lor att bygga eLt50 000 kradratmeter k o m m u n i k a t i oPnA.E l e c t r u mh u s e r a r s t o r tk o n t o r s k o m p l e xm e d e n l j u g o f e m KTH, StockholmUs niversiteot chdet vALningahrog byggnad.{Kista Science nyaSvenskaIT InstitutetS, ITLEttstort - Vi villskapaforutsiittningfaor en Tower)vid genomfirtsledentill Kista antalforetagharsinalorskningscen- dynamiskti lvtixtavnyasvenska C e n t r u m . K l afrot r s t6 r 2 0 0l . e n l i d p l a n traplaceradieKistasomEricsson,ICL- expoftforatasgi,igerStiftelseEnlectrums qom inte motsvarar det akuta behovet. FujitsuN. okiaochSunMicrosyslems. VDBenirNyberg .Men Svenandra fastighetsiigareplane- Utvecklingeninom Kista Science rar nybyggnationi omrAdet. Parkomridethar varitmycketstark De flesta fciretageni Kista iir smd och ochvisaringateckenpAavmattning. baia sexfiiretag har fler iin 500 anstdll- F a r l i go b a l a n si n o m l T Idagarbetahr iir25000personei r350 da.Tjugosexlorelagharmerdnhundra Hut ser d5 den svenskaIT industrin ftiretag. anstiilldaj,iimfcir med Ericssons9 500 ut r'entomsdttningsmdssigt? StiftelsenElectrumharkingearbe- anstdllda.Huvuddelenav lorelagendr Bland600sl6rresvenskaIT fore- tatfor bildandetavKista SciencePark 8 -l 2 i r g a m l a . l a g s o mt i l l s a m m a nhsa re n o m s d t t - o o c h h a rt i l l s a m m a nms e dS M L o c h - Fcir ett 6r sedanskickade vi ut en n i n g p i c i r k a 3 1 0 m i l j a r d e ro m Kista F<iretagsgrupvperkat lor en enkdttill ftiretag med hogst 50 anstdll- Aret,finnsgivetvisTeliaochFricsson. omstruktureringochennamneindring da. Vi uteldmnade utliindska fciretag, Dessastir fbr hela60 procentavden : avomr6det. f och fann a|t 2200 av Kistas anstdllda omsdttningen. DendelavIT industrinsomvid sidan F avdendmndaloretagenutvecklarpro- . dukter och tjbnster fbr export stir U endastfiir tv6 procentav den totala omsdttningen.En skrzimmandelig siffra,konstaterarBertil Nyberg. Vi levermycketfarlig i Sverigei denaspektenatt ovrig industriger si lite. Destorafiiretagensvdldigativer-

vikt arettnationelltpro- blem.Vi behoverskapa forutsdttningarf<ir en dlnamisktillvdxtavnya exportloretagi Svergi e. Kf,slta >a G- g I- e-n-q-e Pank' Planernafor Kista SciencePark En grundtankei ska- pandeat vKista'Science Park iir en ren fysisk TvAav rena' no bakom oilodndet dv K,staSc ence Dar<B, etil Nyberg,VD'or sammanfogningav Strftesen F ecL,umoch Arre Svenssonn, brirgslr.zskonst u, KislaSlaoels'orvd,t^r15 Kista; Arvinge och Akalla. Beslut finns redan idag om flytt av Kista idrotts- na i Kislaprescnterasrig. Tankendr att lTcr en ov Sveriges plats till Cranby Sportliilt. vilket fri- oppna dcirrarmellanfciretagcnlor alt liigger 100 000 kvadratmeterlijr en skapa fruktbdrande samverkan mellan tl e x p a n s i o no c h s a m m . a n l o g n i n ga v l o r e l a g e no c h l r o g s k o l o r n aK. T H . S N O O O O SVTO X O N O C arbelsomrddenKaista,An inge.Akalla Stockholms Universitet, iorskningsin- r. l n o u s r r | e r i Kista SciencePark. s l i r u l e ni E l c c t r u mo c hf o r e t a g einK i s t a Forattstodjautvecklingenar.Kista S i e n c eP a r k . SciencePark bildaselt separatbolag. Just nu kartl:iggs inlormation om Sverige5s00storsta| | toretag s S l d e1 9 9 7f o r m e rd n 3 2 5m i l - Intressenternai bolaget dr Stockholms foretagensom kommer att finnas till. j a r d e rk r o n o rS. a m m a n l a 3g t procenat vSverigeasnstdllda stad Landstinget, KTH, Stockholms g z i n g l i gp l I n t e r n e t . a r b e t airn o ml Ti n d u s t r i n . S v e r i g ei n v e s t e r a dSev e nm e ra n U n i v e r s i t eot c h S t i l t e l s e nE l e c t r u m . 3 p r o c e nal -vs i nB N Pi n o ml T . O mv i i n r t i k n atre l e k o m m u n r k a - Bolaget komrner att bedriva projekt Lockamindre USAforetag t i o nb l i rd e ns i f f r a no v e r6 p r o - cent. i samverkanmed Nutek. EU och Ett annat projekt vi formulerat ar aIt Nastan60 procenat valla TeknikbrostiftelsenD. et kommer att ha identifiera mindre USA fciretag inom a n s t a l l dias v e n s kfao r e t a g a n v i n d edr a t o r eirs i tI a r b e t e . e n l i t e no r g a n i s a l i osno ma k t i rI a r b e t a r IT branschen som 6nnu inte har expan- E n l i gItn t e r N eWt o r l dd r S v e r i g e i d a gv d r l d s l e d a nidaen v a n d a n - lorettcikant yloretagandi eKistaScience derat til1 Europa lor att p6verka dem det avaffdrsrelateraIndternet. S v e r i gaen v a n d eIrn t e r n ettv l Park.ArknoppningarfrAn iclerikastu- att liigga sin europaverksamhet hdr i gingers5myckest omrestenav Europao, chaffdrsrelaterad denlerkommeralt stAliir en betydande K i s t a . anviindninagr storreiin den akademiska. del av nyforelagandet. - An sAliinge har vi lor fi foretagfor Det nya bolagetkommera1tdriva att en ny generationskauppstaav egen co ettprojeklsornsyftartill alt skakafram kraft. Men om tre tilJ fem 6r kommer det = enstrirrelokal med ett antalmindre kon- att se annorldndaut, forsdkrar Bertil l torsrumftiratt inhysanyaloretagtillen Nyberg. U U billig hyradet forsta6rel.Nyforetagare En expansionavKistakan tjtinasom kanhdrtrdffasriverenkopp th6ochutby- katalysatorflorhelaregionenoch lyfta ta erfarenheteroch synpunkter.Vi ska d v e n o n r g i v a n d e r e g i o n e r s o m ocksAbist6 dem med afliirsridgivning Sundbyberg,Jdrf;illa och Sollentuna ochhjzilpmedkontakterfijr finansiering, medkoncentrationpi fiiretag inom data, fcirklararBertil Nyberg. telekom och programvaruutveckling. Aven mentorerkommer att finnas Fcirarbetemt ed Kista SciencePark tillg:ingliga som kan sti fadder for de rir redan iging nya friretagarna.Ett annat inslag dr ternakvdllarunder vilka verksamheter- I n g e rB j o r k l i n dB e n g t s s o n

Svenska lT Nybildade SvenskaI7l slog en fusion av de tre instituten i fieradesutover de redan befintliga, institutet SITI AB Institutet, SITI, medupp- bolagsform. exempelvisI;T transportI,T ochmedia, Box'1243 gift att stcirknsvenskforsk- 5 E1 6 42 8 ning och uneckling inom Institutenisntressentloreningsatrdll- IT och denoffentligasektorn. Kista IT sldr uppportarna mitt i tel 752 1646 densvenskasommarenD. e desigbakomforslageltiksomStiftelsen fax752 68 epost for Kunskaps-ochKompetensutveck- StdrkasvensktnSringsliv [email protected] HEMSIDA ling,KK stiftelsens,ombeslotillskjuta - Min fiirhoppningZiratt SITI genom www.siti.se offensivsatsningpi forskningsomri- o o. trefors kningsinstituten denochregionalsamverkanskakunna .SIC,S,,SI,SUoch IMT har : fdrts sammani ett forsk- utvecklastill ett nationellt institut i ningsinstitut i bolagsform l utan vinstintresse. Mikael alladessbemdrkelserU. ppgiften6ratt F von Otterhetermannen U stdrkasvenskandringslivetskonkur- U renskraftoch det svenskasamhdlleti sin helhet,berdttarMikael von Otter - Vi vill gdrnaengagerasmi och somskaforma det institut medelstoraloretagi utvecklingeninom somnufdrklaras dppnat. IT:omridet. Vi skaheltenkeltbli dnnu duktigarepi attbedrivaforskningsom Detborjadehosten1996medettreso- sedananvdndsi industri och samhdl- 1e. nemangom hur svenskIT forskning skulle kunna stiirkas.Sammansmdlt- Vidareutvecklakdrnkompetens ningenav teknologierinom telekom, En frAgasom diskuteratsvid bildan- datakomochmediavarettfaktum.Det detav SITI dr hur varjeinstitutsstyr- var dagsatt ta konsekvensernavden Mlkaevl onOtter,VDfor SlTlABochirven ka ochkiirnkompetensskabibehillas utvecklingenochhitta en form for IT for lMT,harsammanlatgrtettio5ri data- och vidareutvecklasoch samtidigtfe forskningentill fromma fiir svenska branschens,omledareochchef.Hans en stcirreslagskraftsomett kombine- samhtillet. storaintressaermanniskokru, lturfr6gor rat institutkange. Detgjordesolikautvdrderingasrom ochorganisationsutviencgkl -De starkavarumdrkesnomSICS, leddefram till ftirslagetom en sam- ( hanslivselexifrj6, llvandrinogchfrilufts- SISUochIMT stArltir kommervi att manslagningav de tre industriforsk- liv) Desenastseex6renharhanvaritVD beh611ma ot kunderoch omvdrld. ningsinstitutenS, wedishInstitutetof forTeliaDataAB. ComputerScience(SICS), Svenska Vinna gehor hos industrin Instituteltor Systemutveckling(SISU) Den storauppgiftenblir nu att vinna ochInstitutetfor Medieteknik(IMT). 200 miljoner kronor ltir omstrukture- gehdrhosindustrinftir SITIsunikakom- Parallelltskeddeen statlig utredning ringen och for att finansiera nya pro- petensD. etmenarvonOtterblandannat utftird avKOFI, somblandannatfore- jekt. Sex forskningsomr6denidenti- skaskegenomenokaddialogmedltire-

tagen,industrigigantersivtil somsmA liga sektornhar SITI tagit beslutom attlevererainnovationochnykunskap och medelstorafiiretag. e t t p r o g r a m t i l l s a m m a n sm e d kring utvecklingoch anvdndandeat v - Vi skas6kaefterkonkretaforsk- T o p p l e d a r f o r u m ,d d r b 6 d e S t a t , informationsteknologi. ningsprogram,bjuda in ftiretag - Personligetnyckerjagdettirupp- och beriitta om vira resurser. seendevickandeatt vi utan stiirre Men vi miste dvenskapaforsti- debatti samhdllethar fallit frin fidr- elseltir att vi iir en resurssom de till sjuttondeplatsi OECD listan kriiver l6ngsiktigttdnkande. Itir BNPpercapita.Detharskettunder - SITIstillging drmrinniskors en tjugoirsperiod.Att vi inte stziller kunskapochderasvilja att6stad- ossfrigan, var{iir ochvadkanvi gdra kommaresullamt edhjiilpavsin lor att f<irhindradet? kompetensD.endr intealltidsfl Vi skahjiilpa Sverigeatt bli liittfingad denmiste v6rdasoch dnnubdttre. byggasuppmedvisslAngsiktig- Viirldsmdstare t hetochkangeoerhortrik avkast- Jagtror attvi miste varabereddaatt hittaheltnyaprocessearttbedrivaverk- I ning, understrykerMikael von Otter. Vi skakira ossatt hitta de samheterp6, inte baradriva dem lite ltiretag som behoverv6r kom- snabbareochlite roligare6ntidigare. petensM. skabyggabroatrill sm6 - Sdkertkommerhandelnatt Itir- och medelstoraf<iretag,likavtil dndras kraftigt med en ny informa- som de stora,ftir nya lAngsikti- tionsstrategiv, ilket kommeratt inne- ga samarbeten. bdradelegeratbeslutsfattande. Det finnsmdngderavaspektesromvimiste Verkai hela Sverige forsti ochta ossan. - Det iir viktigt att vi forstir kon- SITIs uppdragdr dvenatt sam- sekvensernaavIT revolutionenu,nder- verkamed universitetoch hdg- strykerMikael von Otter. skoloroverhelalandet,samtidigt Etableringenav SITI p6gir, suc- som en internationellverksam- cessilt kommerdetattrulla iging och hetskautvecklasD. etinnebtiratt vid AretsslutriiknarMikael von Otter SITI skata tillvara och utveckla medatt SITI skavaraett fungerande sin egenkompelensm. en dven forskningsinstitutinrdknat verksam- hittadensomfinnspiLandrastdl- h e t e r n as o m b e d r i v si d a gm e n d v e n len i landet. med tillkommandeverksamheter. En rimlig personalomsdtt- I n g e rB j o r k l i nBde n g t s s o n ning pAinstitutetdr ett plusvrir- de. Hela skeendetoch utvix- lingenmellaninstitut,hcigskolaf,ore- Kommun ochLandstingdr med. tagochoffentligsektorhandlarom en Ett programkring ett virtuellt IT Styrelsen fiirstdndig kompetensuppbyggnad. institut har utvecklatsi mycketndra Avknopp-ningarfr6n institutet sker samarbetmeedflerahogskoloor chinsti SITIAB somen spin-offeffekt. tut. Samarbetme ed Lulei ochUmei Universitetrirytterligareettparexem- F r e d r i kR u n n q v i s t ,e o s r e n s - Underde senastesexminaderna pel liksom KTH och Hiigskolani har fyra nya foretagbildatssomspin- Ronneby. SysLemservice offforetagfrin SICSochSISU.Detdr vir uppgift dvenatt levereranyaflore- Vi har nu borjat niistafas i pro- Larslhrstad, ProvideArB tag lika v61 som att levereraforsk- jekt SITI AB; att lorverkligaintres- Bernt Ericson, 'orsknrgs(hierfic, sson ningsresultat. senternasvision om ett nationelltIT: institut. Tomas Duffy, cr'e+foraftiirsomrdde Nya projekt Visionen FOreLagT, elia lnom de sex forskningomridensom SITI hararbetatmedharnigra projekt Denallomfattandevisioneniir att SITI A n n - M a r i e N i l s s o n ,v Df o rs l r oA B redanrullat ig6ng, exempelviskring skautg<iraenstarkkatalysatoirutveck- I n g e g l i r dP a l m 6 r ,r e k t ofro rL u l e a mobilinformatik.Niir detgiilleroffent- lingenavsamhdlleochindustrigenom T e k n i s kUan i v e r s i t e t ErikSandevallp, rofessvoird L i n k o pgi nsU n i v e r s i t e t PeterWeissglasv, o torAcretiAaB o o.. = l F L! U

FranciscaHerodes ForskfrdnBryssel - EG-rottsriisut rimmor Kistofsorskroe, u t b i l droe o c hf o r e t o g o rieE U J r d g o r FRANCISCA HERODES, 29, har arbetati Brysseli tre dr och cir sedanden 9februari Kistas EU samordnare.Hon cir EG rrittsjurist och expert pd EUfrdgor ochskanu sprida sin kunskaptill sdvcil Kistas medborgaresomfore- tagare,forskare och utbilda- re. Tankarnaom att skapaettMedborgar- kontor i form av en mdtesplatsmed minga funktioner friddes i Kistas StadsdelsnemnSd.tadsdels-ndmnden a n s c i k t eb l a n d a n n a t t i l l E U Kommissionenom tillstind att starta en EU Pointi Kista.Ansokangod- kdndesoch verksamhetenhar varit iging sedani oktober. EU-poinht arensysterorganisation vid Norrmalmstorgochdetfinnsdven andrandtverksorganisationi Sevr ergi e ochovrigaEU-ldndeqsomInfo Point Europa,Carrefour-kontorenE,uroInfo Centers. Paraplyfunktion FranciscaHerodeskommeratt synas i olikasammanhanigsinroll somKistas EU samordnareb,landannatpA EU Point.Som ansteilldpi Kistasstads- delsndmndir hon direkt understdlld stadsdelsdirektoreLnuis Abascal. Hennesfunktion 6r <ivergripandelor pelvisrelateratdill produktutveckling. Trdffas pA EU point varjesektioninomndringsliv,arbets- - Jaghar accesstill EU kommis- Pi mindagart,isdagaor chfredagatrrdf- marknadvArd skolam, iljo,kultur.En sionensdatabass, om det inte 6r helt fas FranciscapAEU point pi Med- av hennesuppgifterdr att finna pro- ldtt att sokai fiir demsominteanvdn- borgarkontoreitKista Centrum.Ddr jektfinansieringinomEU lor deolika derdemdagligen. finnshontill hansftir attinformeraom omridenhonarbetarinom. Fciretasgomvill haenspecifikupp- hur detdr attbo, arbeta,studeraeller o.. gift kanvrindasig till mig si jag kan resainom EU, om socialftirsdkrings- : EUutbildningfiir foretag ta redapi vadsomhdnderinomolika reglerochandrardttsligaochjuridis- f omriden. ka frigor. UtbildningarenviktigdieFl ranciscas Vi inomKistaStadsdellorvaltning Varje land har olika sjukftirsd- F verksamhet. dr intresseradaev ett ndrasamarbete kringveglejra, ghartillgingtill allinfor- U - Jagkommerattinternutbildaflor- med loretagoch utbildningi Kista. mationi iirendetJ. agbist6rSvenmed valtningenoch dvenatt drivaextern- Verksamhetepnlaneraskedelvisi sam- r6dvid enklarebidragssokninogchmed utbildningi Kistalor atthojaEU-kom- arbeternedElectrumsIRC,Innovation sdkningi olika databaseer xempelvis petensenJ.agkommeriivenatt besri- RelayCenters, omarbetarmedsprid- om skolor.studiebesokv.idareutbild- kaloretagu, tbildningsinstitutionoecrh ning ochriverloringavteknikmellan ning, sprikutbildning,kompetensut- forskningsinstitultor attbedrivaenrik- smAol chmedelstorfaiiretaeciverhela veckling. tadutbildninglordesom<inskaer,xem- Eurooa. I n g e rB j o r k l i nBd e n g t s s o n

Det hcigrandemdletfdr mdnga industrier dr billiga komponenterJ'dr fib eroptiskaaccessncit.IMC, Industriellt Mikro elektronik-CentrumAB, pd Electrum i Kista bedriverforskning och utveckling inom omrddet bdde inom ramenfor nationella och europeiskaforskningsprogramoch i direkta industriuppdrag. TillsammansmedFiber OpticsResearchCenter pd Ericsson Componentshar IMC tagitfram mikromekaniskabyggscitt fr;r billiga fiberoptiska komponenter. Nya fiberoptiska ndt baseradepA civer- utmdrkt {iir positio- foring overfl eravigl2ingdskanalerpi en ochsammafiber gerenndstanobegrdnsad nering av optiska dataoverfriringskapaciteti de lSngv:iga fiberndten. Amerikanska Ciena mark- fibrer. Bilden riverst nads{tirexempelvisett 100Gb/s-system med 40 vigldngdskanalerd 2,5 Gb/s.I visar en kiselbdrare laboratorierhar giorts experimentmed <iverfiJringhastighetersom overskrider med etsadeV-spir. terabitper sekund. Ett elektrodm<inster Somjiimforelsekan ndmnasatt 2,5 Gb/s rdcker gott och vzil lor att overfci- som dr litografiskt ra datamotsvarandeett par volymer av Nordisk familjebok varje sekund. definierat relativt Ericssoniir aktivt bide vad gdller kom- ponenteroch systemlcisningarlor vig- spiren synsbortom l:ingdsmultiplexadesystem. ett tviirgiende sig- Fciratt abonnentenskall ha gliidje av de nya ndtens kapacitet krdvs att civerfij- spir. Pi elektroder- ringskapacitetendr tiliriicklig iindafram till anslutningeni hemmetellerpAjob- na, som har areor bet. Modem eller ISDN-anslutningar medciverliiringhastigheterpAupptil1l 28 med elektropldterat kb/skommer inom en inte alltlor avliig- senframtid om de inte redangcirdet! betydligt billigare dn vad de dr idag. guld-tenn-1od,monterasi det hiir fallet - att kdnnassom sten6ldern. I dekomponentersomingir i access- etthalvledarchipsmedfyra laserelement Ny teknik, bland annatnya modula- tionsformat och Itirbiittrad datakompri- ndtet dr sjtilva de aktiva halvledarchip- med integreradeanpassningssektioner. mering, medger acceptablaoveflorings- hastigheterciverkortare strdckorgenom senrelativt enkla och kan massprodu- Frir att kunna kontrollera den aktiva det existerandekopparndtet. cerastill l69apriser.Det zirist?il1ektaps- ,i{l!{t,, lasewigleda- Foratthojahastigheteni niitethelavdgen lingenav chipsensomsvararliir denstora rensposition till abonnenten- accessnzitet behover kopparldnkarnakompletterasmed fibe- kostnadenfrir de slutligakomponenter- monteras roptiska ldnkar fram till en punkt ndr- mareabonnentendnvad somidag oftast na. lasern med iir fallet. I det \"extrema\" fallet drasden optiskafibern dndahem till abonnen- Specielltiir linjeringenav fibern till den aktiva ten.En sidan okad utbredningav fibe- roptiska ldnkar krziver att fiberoptiska laserdiodenen kompliceradoch tidsri- sidan nedit komponenter,frdmst sdndare(laserdio- der) och mottagare (pin-dioder) blir dande procedur. Lasern aktiveras och (\"flip chip\"). fibern manipulerassedanframflorlasem Lasernlinje- tills man fir maximal inkoppling.For rastillV-sp6- att fi in acceptabeltmed ljus i fibern ren med miste denlinjerasti11lasernmedmikro- \"sjtilvlinje- meterprecisionO. ch inte ensndr allt dr HenrikAhAeHt rande lodbu- optimalt linjerat fir mannormalt merdn tel: 0B-752I0 44 lor\". cirka 10 o%av ljuset ut frin lasernin i fax: 7505430 Tekniken fibern. Genom att anvdndalinser mel- e-mail: till6ter linje- ring med ett lan lasernochfibern kankopplingsgra- henrik@,imc.kth.se den forbdttras,men samtidigt minskar par mikro- linjeringstoleransenj, dmliir kurva a och meters nog- b i figuren overstsid I 1. grannhet.Bilden i mittenvisarenkisel- En ltisning pi detta dilemma dr att i bdraremedenflip-chip-monterad laser- o o lasernintegreraen anpassningssektion radsomdr passivtlinjerad(detvill siiga = somgcirattfiiltfordelningenpi ljusetsom utan att aktivera lasern) till fibrer i V- f kommer ut ur lasern mer liknar ftiltftir- sp6ren.Fibrernasitterihop i en si kal- F tll delningenhosljuseti fibern. Det gertikad lad bandfiber. U kopplingsgradutan att linjeringstole- Det hiir redovisadearbete mellan ransenliirsdmras,sec i kurvan pi ndsta IMC och Ericssonvisar ett exempelpi sida. hur mikromekanik i kisel kan anvdndas Mikromekaniskbearbetningavkisel i ett chipsndrabyggs?ittfcir optoelektro- medger tillverkning av strukturer med niska komponenter.En omfattandedel myckethog precision.Tackvarekislets forskning och utveckling inom omridet anisotropaetsegenskapekrantill exem- utltirs idag i universitets-och industri- pelV-formadespir v6tetsasmedmikro- laboratorierruntom i vdrlden. meterprecisionS. idanaspir ldmparsig H e n r i kA f r t f e t o t

Physical modelling of Analyzing Groupware on-state losses in Adoption: A Framework bipolar Si and SiC and Three CaseStudies power devices in Lotus Notes Deployment Olof Tornblad I'Ilf Essler EIektronikinstitutionen, KTH Data- lch Systemvetenskap, I SRNKTH/FTE/FR-9B/2-SE KTH/SU Powerlossesaffectboth theinstailation- Thc (business)value of informationtechno- and long-term cost of power electronic logy (IT) usageis debatableT. he \"computer systemsT. he installationcost is related paradox)is still in force.Thereis no demon- to the fact that power lossesin silicon strablerelationshipbetweencomputerspen- power devices generateheat and make ding and organizationprofit. The purposeof installationof heatsinksandwatercoo- this thesisis to analyzethe critical first step ling necessaryI.fself-heatingeffectsare in generatingvaluethrough IT, i.e.,the adop- strong,local overheatingcan eventually tion process.One product (Lotus Notes) in lead to device failure. To improve the one classof software(groupware)has been designof power device systems,more chosenT. hc studyanalyzesthe adoptionpro- accuratecalculationsofthe SafeOperating cess,focusingontheproject/departmentalel vel, Area (SOA) of power devicesare desi- in three Swedishcompaniesof varying size rable.Powersemiconductodr eviceswith and in different lines ofbusiness.The study lower lossesare also needed.With the is bascdon thrcc longitudinal(oneyear)case emergingSiC technology,much higher studics. DOKTORSAVHANDLING drift temperaturescan be toleratedand Themain resultsfrom thestudywith regard Rapporter bestdIIs genom much lower power lossescan be achie- to the adoptionare: Teel informatik, CS-Lba, ved for the very high voltagerange. * Adoption failed (completelyand parti- ( C o m p u t e rS y s t e m s ) , P A R A D I S I a( Pb A R A I l ealn d In thisthesiso, n-statelossesin bipo- ally) intwo casesandwas(partially)successful D l S t r i b u t e ds y s t e m s ) , t e l 7 5 21 48 0 lar Si and SiC powerdeviceshavebeen in one case. EIektronik,Fotonik och studiedby comparingmeasurementtso * The foci in the threecaseswith rcgard MikrovSgsteknik, tel 752 1273 numerical simulations.Carrier distri- to application(sw) ercfirstlyco-ordinationand E l e k t r o n i k ,E D S - L a b , butionsunderhigh-leveilnjectionwere sccondlycommunication.In no casewascol- El e k t r o ni k s y s t e mk o n s t r u k t i o n tel 7521317 measuredutilizingthetechniqueofFree laborationof (primary) interest. DataochSystemvetenskap, CarrierAbsorption(FCA). Measurements * The failcd adoptionattemptswere cha- DSVt,el 161604f,ax 08-70390 25, e-maile: [email protected] wereperformedfor elevatedtemperatu- racterizedby;(l ) alocal point of introduction resunderstaticequilibriumfor Si power (combinedwith traditionallylow centralcon- Swedishlnstitute of Computer Science,S/CS d i o d e s a n d I n s u l a t e dG a t e B i p o l a r trol withinthc companies)(;2) littleor noorga- tel 7521500 Transistors(ICBTs). Potentialdistribu- nizationalLotusNotcsknowledge;(3) a com- @ tions in power diode structureswere plctedependencoefexternalLotusNotescon- = measuredby contactingthesampleswith sultants;(a) high ambitions about what the f a tungstenprobetip. technologywas going to accomplish. F A setofphysical modelsfor accura- * The successfual doptionwerecharacte- te simulationof bipolar Si power devi- rizcd by; ( 1) a centralpoint of introduction ces is proposedlspecialatlentionwas (combinedwith a traditional,strongcentral drawnto the modelingof minorily car- control within the company);(2) good orga- riertransportin emitters.Measurements nizational LotusNotesknowledge;(3) a cle- ofcarrier distributionswerecarriedout arlydefinedroleforextcrnalLotusNotescon- alsofor 4H-SiC powerdiode structures sultants;(4) modcrateandclearlydefincdambi- andtheresultswerecomparedwithsimu- tionsaboutwhat thetcchnologywasgoing to lation.Physicaml odelsfor simulationof accomplish. 4H- and6H- SiC bipolarpowerdevices Thc main rcsultslrom thestudywith regard are suggestedI.t was found that aniso- to the theoretical framework are; t r o p i c m a t e r i a lp r o p e r t i e sa r ei m p o r t a n t - * The role of leaduscris not a necessary forthe operationofbipolar 6H-SiCdevi- factorfor succcssfuI adoption.Local leadusers ces. (projectleaders)werein a primary rolc in the Finally,variouscontributionsto the- failcd adoptionattempts. heatgenerationtermofa recentlyimpro- * Both Critical Mass Theory and the ved theory were evaluatedunder extre- SociotcchnicaPl crspectivearetoo simplistic me.but realisticconditions.It wasconc- with regardto technologyin an organizatio- ludedthat heatgenerationin bipolar Si nal setting. p o w e rd e v i c e s ,b o t h s t a t i o n a r ya n dt r a n - * [n thc Critical Masstheory both tcch- sient,canbemodeledaccuratelyby only- nologyaspectsandmanagemenat spectsneed taking the Joule heat and the recombi- to bc integratccilfapplicdto technologyadop- nationheattermsinto account. tion.

* In theSociotcchnicaPl cfsncctivemana- improvingtheir maintenancesystems. tiorr,hasthreemajor parts:reportingof gcmcntaspectsncedto beintcgratedi,fappli- I n t h i st h c s i s ,l o u r d i s t i n c tm a i n t e - problems,analysisof problemsandtheir cd to teclrnologyadoption.No taking into causesa, ndresolutionof problems. accountorganizationadl ecisionmaking and n a n c es y s t e m sa r e s t u d i e da n d s y n t h e s i - organizationahl ierarchiesmakc the pcrspec- scd;ageneraql ualitymanagcmenftram- Security in the tive lessthan usefirl,ifappliecl in an organi- cwork developedby the SEI, and three Networked zationalsetting. inclustriaml aintenancesystemsutilised Education Process bythemajorSwcdishcompanieEs llemtel, LICENTIAT EricssonandABB, respectivclyT.hus,a Ann Frisinger AVHANDLINGAR majolpart ofthe thesisisa surveyofcur- rent softwarcn)aintenancperacticcin TeleinfurmatikK,TH industry. A Grammar-Based Agents and Approachto Design and its Application to Sociality GlobalNetworkingisgrowingfast.Many Electronicsand Logic Programming HenricusVerhagen companiecsonnecttheirinternanl etworks to internationalnetworks,so do acade- Fredrik Holmgren Data- och mic institutions.Modern dcvicesmake SICS.SweidishInstituteof Systemvetneskap, KTH/SU it possiblteoreachnetworkrcsourceisrrsi- ComputerScience de or oulsidethe localenterprise. The paperdescribeshow fbrrnal gram- T h e i n t e g r a t i oonf c o m m u n i c a t i o n s . marscan be usedfor knowledgcrepre- sentationin electronicdesignand how Sincethe beginningof multiagentsys- computingandmediatechnologhyasope- logic programming techniqucscan be appliedfor grammarreprcsentationand tems research,it has been arguedthat ned up for totally new possibilitiesfor manipulation. theoriesfrom thercalmofthe socialsci- education.We will be ableto managea The basicideais that formal gram- lnarscanbe usedto explicitly represent encescan be of help for br\"rildingmul- cor-r-rbinationf traditional education designknowledgeand desigr-croncepts usuallynot representedol accessibleby t i a g e nst y s l e m sa.n dt o s o m ec x l e n l\\ i c c materialswith audio. video, and grap- designtools andthat suchdesignknow- ledgecouldbeusedby a varietyoftools. vcrsa.This study sketchesthc concepts hics to make the educationan easyand Differentaspectsof gramrnarsandtheir necessaryfor agentsbasedon socialthe- c n j o y a b l e e x p e r i c n c e .N e t w o r k e d usein sinple cilcuit designare discus- sed.The use of logic prograrnmingfor ories.Thesctheoriesincludctheorieson Education(NED) offerstirne and place b o t hr e p r e s e n t a t i o an n d n - r a n i p u l a t i oonf grammarsarc emphasized. decisionn-rakingv.ariousrationalityand independensterviceswherestudentscan The ideaspresentedl-ravebeenput to actionmodels,and the role and mode- followacourscfiorrranywherein theworld practicaltest in the designand imple- mentationof a system for tcstability ling of otheragents.The sociological atanytime.Thereisa considerablcinter- c h e c k i n go f c l e c l r o n i dc e s i g n s . debateon the micro-macroproblem is estinNED andtrair.ringinstitutesarewil- The syster-rh-ar s been testedon rcal world cilcuits with favourablercsults. analyzedandtranslatetdomultiagenrtese- ling to investin systensand coursewa- A Conceptual Model of arch and combinedwith philosophical re. Software Maintenance - A first step towards a theoriesonsocialityT. heproposcdagent NED can be built from a varietyof framework for Software Maintenance t y p o l o g yi sl i r r k c dt ol h ec o r r r n r u r r i c a l i o ncorrponentsfbr which thc technology Mira Kajko-Mattsson possiblitieosfthe agents.This licentia- alreadyexists,althoughthey havcnever Data- och Systemvetenskap, te thesisalsointroducesrcscarchwhere beenintegratedinto one con-rpletecoo- KTH/SU theseconceptshavebeenappliedin order pcratlngsystem. A well-lirnctionir-rmg aintenancesystem isofgrcat irrportanccfor achievingcon- to developand testorganizationtheori- ln thisthesiswestudythesccurityissu- trol overthe total softwareprocessa, nd. t h e r e f o r cf,o r a c h i e v i n gb e t t e rq u a l i t ys o f t - e s . es in the NED system,to find or\"rwt hat wareproducts.hence,organisationsare investinga great deal of resourcesin Howcvero. rrlrnainpurposcis to use canhappenwhenallthecornponentstaft theSEIflaneworkandtheindustriasl ys- to interactand when all sorts of users temsasa startingpoint for developinga startto exploit the system. compositcmodelthat idcntifiesthe fun- The explosivegrowth in global net- damentalconceptsof intercst in the w o r k i n gp r o v i d c sr n a t l r a c t i vec r r v i r o n - managemenot f correctivesotlwaremain- rrent for criminalsto operatein. This tcnanceT. hisconceptuanl -rodeclanhelp aspecits alsocorrsidered. u n d e r s t a n dt h c u n d e r l y i n gc o n d i t i o n sf o r Westartby specifiyingtheNED pro- rnanagingsotlwaremaintenarrceI.t can cessto give an overviewand understan- t l r u sp r o ri d c g u i d a n c et o o r g u n i s a t i o n s dingofpossiblesystemfeaturesT. hepro- i n t h ep l o c e s so l ' b u i l d i n go l i r n p r o v i n g ccssdescriptionalsoincludesahigh-level maintenancesystems.This conceptual conceptuarl-r-rodoeflNED. Fromthepro- modelalsoconsistuateasconrnronbasis cessdescriptionw, e find a setofassets for communication,fbr rcasoningabout anda functionalsetofrequiremrenttshat o. softwarequality,andor\"buildingquali- is useful for the security evalutation : ty n-rodels. whichis presentedT.heresultofthesecu- l F We bascdour study of the industrial rity evaluationisa prioritizedsetofsecu- U maintenancesystemson a four-compo- rity requirementsth; atis, a list ofsecu- nentschemep: rocessr,oles,formsand rity requirerncntswhereall listedrequi- tools.,This schemewasvcry usefulfor rementswill be fbtlowed by a security organisingand ir-rterpretingthc infor- classificationT.hesecurityclassfication mationwegathcrcdattheindustriaol rga- pointsoutwherearethernostseverepoten- nisations.This informationwas then tial securitybreachesin the NED con- usedto arriveat a \"stateofthc practice\" ccpt and the thesissuggestswhat parts conceptuarlrodel.Ourconceptuaml odel, shouldbe lbcLrsedon when buildinga expressedin theentity-relatiorrshinpota- NED securityarchitecture

PROFILEN JACOB PALME K o n np e t e n-sf i nt es t a tu sa v g o nilnT|]yttaLaa]e:-^J'e[l- -r^ ^^ ^ll ^ tl Stiftelsen It {^ , n enS ELECTRUM r : ^\\ / ^ \\ na^* a, L uJ ut nu un\\l Ltsr_._n_ e d laVanld (sl v v |l L uvl r v , v|l tlvl Professor Jacob Palmes 1980 talet hade 1700 regelbundna S t i f t e l s eEnL E C T R UvMe r k a r fdr att 6kakompetensen specialintresse dr inriktat pd anvdndare. i n o ml T - o m r 6 d eDt .e ts k e r hur mdnniskor kommunic erar Genom 6renharhanblandannat genomatt initieras,todja med varandra med hjcilp av datore4 ett cimnesom kallas forskat inom omridena artificiell o c hv i d a r e u t v e c kelnai n t i m intelligensochprogrammeringssprik. s a m v e r k amne l l a n Han dr aktiv i IETF (Internet utbildning, forskning CMC, Computer Mediated EngineeringTaskForce)somutarbetar ochneringsliv. Communic ati on, pd fors kar- standardefriir lnternel.Handr dven Villdu hainformation sprdk. I det sammanhanget iir initiatirtagaretill fl eraEU-projekt om omELECTRUM de beteendevetenskapliga gruppkommunikation,om datorndt aspekterna lika viktiga som de ftir seniorer(Senior On Line) och e l l e rS t i f t e l s eEnL E C T R U M telnti ska. Srikerligen har systemliir attfiltrera ochviilja ut det kontakta: mestviirdefullapAIntemet.I h<isst tar- BertiNl yberg Jacob Palmes beteendeveten- tar de tvi sistniimndaEU-projekten t e l0 8 - 7 5 21 39 1 b e r t i nl .y b e r g @ e l e c t r u m . s e skapliga kompetens kommit JacobPalmeiir professovrid insti- i samarbetemedminga andraeuro- Adress: vril till pass i hans fdrfattar- tutionenfor Data-och Systemvetenskap, peiskaforskarlag. S t i f t e l s eEnL E C T R U M , skap - exempelvis i kriminal- SU/KIHElectrum J a c o bP a l m e ss p e c i a l i n t r e s zs ier E L E C T R U2 0M3 , romanerna. 16440 KISTA olika tidssystemi motsatstil1samma h t t p: / / w w we. Ie c t r um .s e tidssystem(realtid),sommSngafor- Redanftir dugofemir sedanbeskrevhanhur datorerskul- skare iignarsig Atidag.Orsakeniir att denmestaanvdnd- le kunna anviindasftir att sprida information. Idag iir han ningenav Internetskerp6 olika ti4 detvill siigapersoner Iiirvinad <iveratt det vi idag kallar IT revolutionenhar ger och tar emotinformationvid olika tider i motsatstill tagit sAlSngtid. exempelvisvid videokonferensesromskersammatid.Bara Undantagetdr Frankrikesom hadeMinitel redanpi nigra ffi procentiir sammatids kommunikation. 80.talet. Elva bcickeqtvi politiska debattskrifter,fem krimi- Att Frankrikevar sAtidigt ute beroddepi att man nalromanerochfyra fackbrickerharhittills publiceratsav S t i f t e l s eEnL E C T R Us tMo d sa v : hadeen enkelochbillig terminal,somfolk hadehemma ltirfattarenJacobPalmeD. ensenastbeokenhetteElectronic C e l s i u s T eAcBh - den kostadebara 1000kronor i tillverkning med den Mail ochkom ut 1995. tidenspenningav2irdeG. enom Minitel kunde fransmdn- CelsiuAserotecAh B nenni minga olika leverantrirerutannigon centralstyr- BokenElectronicMail taruppminga aspektepr i elek- D i g i t aEl q u i p m eAn tB ning, de kundehandlavia Minitel. Mycket av det som troniskpost,bide de samhiilleligaeffekterna,effekterp6 DSVI,nstitutionefonr Data finns pi Intemetidag fams i Minitel, utom multimedia, organisationekr,ostnadsnyttofrigorp,sykologiskpiverkan ochSystemvetenskap {tirklararJacobPalme,professorpiinstitutionenfijr Data- ochiivenom tekniken. och SystemvetenskappAElectrum. Ericsson -Intemetteknikenutvecklassi snabbtattmycketbi oken H i b yA B -Detutmiirkande ftir Internetochanledningentill dess redanzirforildrat, diirforharjaglagtuppenwebbsidamed I B MS v e n s kAaB framging iir attminga mdnniskorkanl5ggain vaddevill kompletteringar.Jaganv2indebr oken som kursmaterial, l M C ,I n d u s t r i e l l t i form av websidor.Det finns ingen censuroch alla kan pipekarprolessorPaml e. M i k r o e l e k t r o n i k C e n tAr uBm ni varandraoberoendeav geografiskaavst6nd.Alla har l T S I,n f o r m a t i o n s t e k n i s k a m<ijlighetatt komma till tals och kompetensinte status Pi frAganom framtidenstrenderhar hanminga svar. s t an d ar di s e r i n g e n avgciren miinniskasinfly'tande.Multimedia 5r en annan Teknisktkommermanatt klaraav multimediapi ett KTHK, ungligTaekniska orsaktill att InternetlyckatssAba idag Hogskolan batffe sdttoch video on demandvia internetoch liknan- SISUS, venskianstituteftor Mendetfinns ocksi nackdelarmedInternet,anserpro- deblir vanligt.M6ngasmi enklareterminalerkommeratt Systemutveckinl g fessorPalme.Detiir svdrtatt6verfga, forhandlaochkomma dykaupp,entyp somfinns redanidagdr terminalensom SICSS, wedisIhnstitutoef riverensutanatt traffasansiktemot ansikte. reglerarprisskyltenpi hyllan i butikengenomatt den iir koppladtill butikensdatorsystemA.ndrateknikersomkom- f nmnrrlar (rianro mer iir rcistigenkdnninogchkopplingav datorerdirekttill vzirdsystemenI. glascigons, omserut somvanligaglasri- SlTlAB, SwedishResearch Institutefor Information B<irjadepA 60 talet gon, blir det mrijligt att setext som en datorprojicerar. Technology - N?irjag var 23 ir och bdrjadeniirma mig min examen Bilarnasdatorerblir meravanceradme edfunktionersom S u n M i c r o s y s t e mAsB som civilingenjrir, gick jag till min liirare, professor projiceradinformationpAvindrutanoch attbilenkank<ira S y n t h e s i aA B SIVL GermundDahlqvistpi Tekniskahrigskolanoch saattjag automatiskmedfiirdriktningeninstdlldutanattmanbehrj- T e l i aA B ville jobba med avanceradedatoranviindningarv,ar kan ver rciraratten.Allt dettafinns redani forsciki mindre Telub, S e k t o rl e d n i n g s s y s t e m jag giira det? Dettavar pi 60 talet. skala. T r a n s l a t oTre k n i k i n f o r m a t i o n - Han svaradeatt det finns bara tv6 stillen ftir avan- Makt ar ytterligareenfriga i fokus.Det firutsrinske- AB ceradedatoranv?idningai rlandet,FOA ochlBM. PaFOA m6i om att styrautvecklingen,exempelvisatt centralsty- jobbadejag i m6ngatr, 1963-1982.Frir en professoriir ra informationgenomdigitalteve.Jagtror mer pi system detovanligt,de flestaprofessorerhar gfltten akademiska diir alla kan viilja vilken informationde vill ha,vi leveri karriiir.Ddrefterarbetadejag pi QZ Datorcentralen(idag en alltmermarknadsorienteravdiirld- konstaterarorofes- CelsiusInformation Systems).Forst i brirjan av 90 talet sorJacobPalme. blevjag heltidsanstdlldvid universitetetoch KTH. Annars fiirekommmerdatorerendasti en av Palmes UnderFOA-tiden,redan1978,var JacobPalme med kriminalromaner om att arbetafram datorsystemeKt OM, somi mitten av IngerBjorklindBengtsson