Gräshandbok

Grässkötsel Proffsleverantör sedan 1979

XEED Xeed är ett varumärke som ska hjälpa männ- Vår vision är att vi ska bidra till en grönare och iskor att skapa den ultimata gräsmattan. Vi är friskare värld. Eftersom gräs är en avgörande först med att tillgängliggöra beprövade proffs- faktor såväl miljömässigt som för att människor produkter för privatmarknaden. Vi blandar 40 års ska må bra, uppnår vi vår vision genom att mål- erfarenhet och expertkunskap med innovativa medvetet sprida vår kunskap och våra hållbara lösningar för att våra kunder ska kunna nå per- produkter så brett och djupt som det är möjligt. fekt resultat på ett nytt och enkelt sätt. Genom djupgående kunskap samt unika produkter och tjänster som lanserades i början på 2020. Xeed Gamla Almedalsvägen 21C 412 63 Göteborg Tel +46 31- 309 77 66 www.xeed.se 2

XEED – Förläng livet på din gräsmatta! www.xeed.se /xeed.se @xeed.se [email protected] 3

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR Vad krävs för en bra gräsyta? En mängd olika resurser behövs för att man skall kunna lyckas med en gräsyta. Den första och viktigaste delen är gräsmattans uppbyggnad. Det finns idag ett stort antal gräs- mattor som ej är rätt byggda och konstruerade p.g.a dålig kunskap och billiga lösningar. Fler resurser som krävs för en bra gräsmatta är rätt redskap, gräsfrö, gödselmedel, vatten, vätmedel, biostimulanter och sand. Kom ihåg att det oftast tar tre till fem år att uppnå det önskade resultatet. 4

ARBETSPLAN En dålig gräsmatta åtgärdar man ofta inte på en 3-5 säsong. En gräsmatta är en levande yta som be- ÅR höver tid för att återhämta sig. För att lyckas bra med en förbättringsaktivitet på mattan bör man sammanställa de problem som idag finns och sedan arbeta långsiktigt med att förbättra dessa. Man bör också sätta upp mål för år 1, år 2 o.s.v. Lämpligt är kanske att lufta, dressa samt påbörja insådd av ädelt gräs. Mål på längre sikt kan vara ökad luftningsfrekvens samt inköp av en luftare och spruta. Som sagt bör man planera sina aktivi- teter på mattan för att kunna skapa en budget för dessa. Man bör också planera användningen av gräsmattan. Ett hårt och effektivt arbete samt ett humant nyttjande av mattan kommer leda till att man får en gräsmatta som tål mer och dessutom ser bättre ut. Ofta tar arbeten som dessa ganska lång tid och man bör därför göra en arbetsplan som sträcker sig över en period på 3-5 år. • Hitta era problem • Planera åtgärder • Avsätt pengar (budget) • Dokumentera, gärna genom både anteckningar och fotografier • Följ den uppsatta arbetsgången ARBETSPLAN Viktigt är att fortsätta med de “bra” åtgärderna även efter man nått de önskade målen. Förbättringsåtgärder? 1. 2. 3. 4. 5. 5

FOTOSYNTES Mycket ljus är otroligt viktigt för en frisk gräsmat- ta. Ljuset tas upp av plantan med hjälp av kloro- fyllet och sedan omvandlas ljusenergin tillsam- mans med koldioxid och vatten till druvsocker (kolhydrater) och syre. Detta kallas för fotosyntes och är grundläggande för allt liv på jorden. Kol- hydraterna som bildas behövs för att bygga upp växten och ge den dess energi. Människornas och djurens motsats till fotosyn- Fotosyntes är en sammansättning av de latinska tesen är cellandning. Syret som växterna ”andas orden fotos och syntes. Vilket betyder ljus och ut” tar vi upp och omvandlar tillsammans med sammansättning. druvsockret till vatten, koldioxid och energi. Druvsockret får vi i oss genom maten vi äter. Energin som bildas använder vi i kroppens ke- miska processer. Koldioxiden andas vi ut som en restprodukt. Koldioxiden tar sedan växterna upp igen för att använda den i sin fotosyntes. Solenergi + koldioxid + vatten => kolhydrater + syre Brist på solljus minskar den fotosyntetiska aktiviteten och hämmar rotutvecklingen. Om det är för lite sol- ljus så tvingas plantan att tömma sina reserver med lagrat solljus som finns inne i klorofyllcellerna. Man får då bleka och outvecklade blad. Plantan försöker också att sträcka på sig för att kunna ta in tillräckligt med solljus och då får plantan långa gängliga blad. För att tillväxt ska kunna ske så måste fotosyntesen vara större än andningen. Ökar ljusstyrkan så ökar fotosyntesen, tillväxten och plantans förmåga att leva. Ljus är förutom fotosyntesen viktig för plantans avdunstning och transpirationsprocess samt för att hålla gräset sjukdomsfritt och starkt mot slitage. 6

FOTOSYNTES Ljuset består av olika ”färger” (våglängder) vid olika tider på dygnet, detta p.g.a. att det bryts olika genom vår atmosfär. Det ”blå och gröna ljuset” är det som gör nytta för gräset. Det viktigaste ljuset finns på förmiddagen. Med tanke på ljuset och dess fördelar är det viktigt att planera. Försök att ta hänsyn till väderstreck, omkringliggande byggnader och träd så att dessa inte kommer att påverka er gräsmatta negativt. En gräsmatta i skugga kommer att få det väldigt svårt med att prestera max. Har man problem med skugga kan man på konstgjord väg tillföra en del av de ämnen som ett gräs i solljus producerar b.l.a. aminosyror och humussyror. Anteckningar: 7

JORDEN Jordarten är en beskrivning av vilka partiklar som marken är uppbyggd av t.ex. grus, sand, mo, mjäla eller lera samt mängden organiska material. Det är kornstorleken på materialet som avgör vilken kategori din typ av jord tillhör. Att man tar reda på jordens CEC-tal har stor betydelse för att ta reda på just hur mycket näring och vatten jorden kan hålla. En sandig gräsmatta har lägre CEC-tal jämfört med en lerjord. Nackdelarna med en ler- jord är dränering- och kompaktionsproblem. Den specifika ytan har stor betydelse för jordens förmåga att hålla vatten och näring. Storleken på partiklarna i jorden är av högsta betydelse för gräsmattans framtid. Ju mindre en partikel är desto större blir den sammanlagda ytan hos en viss mängd jord, t.ex. ett kilo lerjord har specifik yta som motsvarar ytan av en gräsmatta. Jordart Partikeldiameter (mm) Antal partiklar/g Specifik yta/ gram Grov sand 2,0 – 1,0 90 11 cm2 720 23 cm2 Mellansand 1,0 – 0,25 5700 45 cm2 46 000 91 cm2 Grovmo 0,25 – 0,10 5 776 000 227 cm2 90 260 853 000 8 000 000 cm2 Grov- Finmo 0,10 – 0,05 Finmo, mjäla 0,05 – 0,0002 Lera mindre än 0,0002 8

LUFT & VATTEN Markluft: Vatten: För att plantan och dess rötter ska kunna tillgo- Det är som sagt jordarten som bestämmer hur dogöra sig vatten och näringsämnen samt växa mycket vatten som jorden kan hålla. Men det och föröka sig måste rötterna och mikroorganis- gäller alltid att sträva efter det optimala: 24 % merna i marken ta upp syre. Det måste därför luft och 24 % vatten för en gynnsam miljö för finnas minst 10 % luft i marken för att växterna växternas rötter. Direkt efter bevattning eller ett överhuvudtaget ska kunna överleva. Det opti- kraftigt regn så är hela porsystemet i växtbädden mala förhållandet är dock 24 % luft i materialet. uppfyllt med vatten, detta kallas för vattenmätt- Porositeten är ett mått på hur många procent av nad. Sen kommer vatten att lämna växtbädden jordens totala volym som består av porer. Den to- genom fri dränering och porerna fylls med luft. tala mängden porer i växtbädden beskrivs som Det vatten som finns kvar i marken efter fri drä- växtbäddens porositet. En sandjord har en poro- nering kallas för markvatten, och det är detta sitet på 45 % medans en torvjord ligger på 95 %. vatten som utnyttjas av gräset. Men det är inte den totala mängden markvatten som är viktig utan det vatten som är tillgängligt för plantan, växttillgängligt vatten. En del av vattnet kommer att vara så hårt bundet till jordpartikeln att det inte är tillgängligt, icke växttillgängligt vatten. I en lerjord kan det vara hela 30 % av vattnet som inte är tillgängligt för plantan. Anteckningar: JORDEN 9

DRÄNERING Det är viktigt med en fungerande dränering i gräsmattan för att man snabbare ska uppnå rätt förhållande i marken mellan luft och vatten då överflödigt vatten snabbt kan transporteras undan. Det gäller att underhålla och sköta om sina be- En normal dränering brukar ligga på mellan 45- fintliga dräneringar för att dessa ska kunna fung- 55 cm djup. I gamla gräsmattor kan dräneringen era. Det gäller att emellanåt spola rent och rensa ligga så djupt som 80-120 cm, vilket ofta är för samt underhålla så att inte utloppen är igensat- djupt för att få en väl fungerande dränering. Vid ta. Det bästa och lättaste är om dräneringarna problem med dränering är det självklart att man mynnar ut i brunn så att man lätt kan ha koll. Det ska laga den gamla dräneringen eller eventuellt är också viktigt att se till så att det inte finns träd gräva ner en ny. i närheten som kan ha rötter som letar sig in i dräneringsrören. Varför dränera? Vanliga fel på blöta gräsytor: • Överskottsvattnet leds bort och ersätts med luft • Dränering saknas • Snabb upptorkning • Bristfälligt huvudavlopp • Bättre syretillförsel till rötterna • Dränering som ligger för djupt • Bättre tillväxt och mindre ogräs • Fel eller för lite material • Bättre rottillväxt • Kompaktionsproblem • Mikrolivet stimuleras • Eftersatt underhåll Marken är ett levande ekosystem med mängder av levande organismer. Det finns maskar, insekter, svam- par, bakterier, och hur dessa organismer mår styrs bl.a. av mängden luft och vatten i profilen. 10

ANALYSER Jordprov för analys bör tas regelbundet. Efter Al-analys ett jordprov får man reda på vilken typ av näring Här får man fram hur mycket det finns av makro- gräset behöver och hur mycket. Ambitionsnivån, näringsämnena, fosfor, kalium, magnesium och nyttjandegrad samt växtperiodens längd avgör kalcium. Även pH-tal och K/Mg-kvot (förhållan- hur mycket näring gräset behöver för att stå det mellan kalium och magnesium) mäts. emot de förväntningar vi har på det. Även ne- derbördsmängd samt vilken jordmån det är har NRM betydelse för hur mycket och vilken näring som Detta är den bästa analysen och den man har behövs. störst nytta av. Med denna analysmetod får man Miljö , kvalitet och ekonomi hänger också ihop även reda på hur det står till med mikronäringen med jordprover. Använder man rätt produkter i marken. Dessutom så får man reda på jordens kan man spara pengar, minska läckaget till mil- CEC-tal (katjonutbyteskapacitet) som är viktig jön samtidigt som man får en bättre och tåligare för att kunna rekommendera en hållbar gödsel- gräsmatta. plan. CEC-talet talar om hur mycket finpartiklar och organiska ämnen som finns i marken. Med Anteckningar: hjälp av detta så vet man hur mycket näring som jorden kan bevara och utväxla i rotzonen utan stor risk för urlakning. Base Saturation (basmättnadsgrad) är en an- nan viktig del som påvisar förhållandet mellan näringsämnena samt om det är i balans med varandra. Är inte näringsämnena i balans med varandra kan man få ”låsningar” i marken. Base Saturation mäts i procent och är beroende av jordens CEC-tal. • För en effektivare gödsling • Kostnadseffektivt • Ta regelbundna jordprov • Ta vid samma tidpunkt på året varje gång 11

pH Olika pH påverkar tillgängligheten på olika ämnen i marken. pH-värdet är ett mått på jordens surhetsgrad, vilket i sin tur innebär mängden vätejoner i marken. Ju fler vätejoner i marken desto surare markmiljö, (lågt pH värde). Färre vätjoner ger en mer basisk miljö, högt pH-värde. pH-värdet har betydelse för markens miljö och växnäringens tillgänglighet. Ett pH på 7 innebär att markreaktionen är neutral. pH-värdet följer en logaritmisk skala, vilket innebär att om pH-vär- det ändras från 7 till 6 så har mängden vätejoner i marken ökat 10 gånger. Genom användning av surgörande gödsel som t.ex. gödselmedel med mycket svavel i kommer pH-talet sakta att krypa neråt. Vill man höja pH- talet så är det framförallt genom användning av kalk, läs mer om kalcium. Längre bak i broshyren kan ni läsa om andra saker som kan komma att påverka pH-talet är t.ex. bevattningsvatten och dressand. Olika gräsarter trivs i olika pH-tal. Men för att missgynna de ettåriga gräsarterna som vitgröe så bör aldrig pH-talet passera 7, utan ligga i trak- terna 6 – 6,5. Med en pH-mätare kan du snabbt och enkelt mäta pH- värdet i marken. 12

VÄXTNÄRING Det är väldigt viktigt att man har rätt balans mel- Makronäringsämnen: lan de olika näringsämnena i marken. Men förutom näringen så är det extremt viktigt med • Kväve: N • Fosfor: P solljus, vatten, luft och plantsort för att gräset ska • Kalium: K • Svavel: S kunna stå emot slitage och prestera max. Lyckas • Kalcium: Ca • Magnesium: Mg man med dessa fem element kommer man att • Natrium: Na öka chansen att få riktigt fin gräsmatta. Makronäringsämnen är de ämnen som växten tar upp i stor Upptaget av näring kommer oftast att ske via mängd, 10–300 kg/ha rötterna och då framförallt rotspetsarna. Det går även att bladgödsla med flytande gödsel, då kan Mikronäringsämnen: plantan ta upp en del via bladet och man får en mycket snabb effekt av gödslingen. • Bor: B • Mangan: Mn • Koppar: Cu • Järn: Fe Växten behöver olika mycket av olika typer av • Zink: Zn • Molybden: Mo näringsämnen! • Kobolt: Co Växten behöver mikronäringsämnen i mycket små mängder, mindre än 1 kg/ha Anteckningar: 13

GRÄS Gräs är den största vegetationen i världen och är bland annat den största syreprodecenten och därmed den största koldioxidfixeraren. Det kan dessutom växa nästan överallt. Vi får likväl aldrig glömma att gräset är ett levande släkte och behöver omvårdnad precis som vi människor. De krav vi har på gräs finns ofta inte naturligt i Utveckling av grässorter: en grässort. Istället korsas olika sorter med unika Framtagning av en ny grässort är en tidskrävan- egenskaper, vilket i bästa fall ger en planta som de och mycket kostsam process. klarar de krav och önskemål som vi har på vårt gräs. Det finns över 9000 arter. • Under 1-2 års tid samlas olika arter in för att se- dan korsas. • Efter 3-4 år är det dags för den första utsållning- en. Här kontrolleras bladtextur, sjukdomar, färg, täthet etc. 1 år senare skapar man sorten. • Efter ytterligare 3-4 år är det så dags för den an- dra utsållningen. Här testas bl.a. dess slitstyrka, rotutveckling, frötillgänglighet, skuggtolerans etc. • Efter ytterligare 4 år är det äntligen dags för för- söksstadier samt framtagning av fröer. Allt detta tar mellan 13-15 år! 14

GRÄS Gräset som vi använder har vi mycket stora krav på. Det ska egentligen tåla allt, dessutom ökar kraven på våra ytor hela tiden. Viktiga egenskaper som testas är bl.a. • Etableringstid • Skuggtålighet • Sjukdomstolerans • Rotutveckling • Att det tål låga klipphöjder • Vinterhärdighet • Färgen/utseendet • Slitstyrka • Funktion vid låga temperaturer Gräsfröblandningar Information om gräs Mer och mer vanligt blir det att inte bara testa Idag finns det otroligt mycket information om specifika sorter inom gräs utan numera testar nya grässorter och gräsfröblandningar. Det är även vissa företag gräsfröblandningar. Under väldigt svårt för dig som privatperson att stän- senare år har man ”upptäckt” att vissa grässorter digt hålla dig uppdaterad inom gräs. Vill du ha kan konkurrera ut varandra om de blir sådda på mer information om grässorter kan du besöka samma yta och därför kommer vi förmodligen Sportsturf Research Institute, www.stri.co.uk. i framtiden kunna titta på en blandnings egen- STRI är en oberoende försöksstation belägen i skaper istället för de enskilda sorternas egenska- Bingley, England. Hit skickas de flesta gräsfröle- per som vi gör idag. verantörer sina sorter för test. En annan intres- sant webbsida är www.ntep.org, National Turf- Nya sorter och blandningar grass Evalution Program. Detta är en amerikansk Under 2000-talet har det kommit en del nya organisation som gör grästester i USA och Ka- sorter och blandningar som speciellt inriktas för nada. Ett bra råd är också att lita på sina egna användning på sportytor. Nya sorter som gror leverantörer som säljer gräsfrö. vid lägre temperaturer (4-5 grader). Det har även kommit rajgräs som har utlöpare, d.v.s. att de är självläkande och kan laga slitskador på samma sätt som ängsgröe gör. Tips! Ofta är det så att pris och kvalité hänger ihop när det gäller gräsfrö. Därför kan det vara bättre att använda bra sorter/mixar i mindre volymer om man vill spara pengar och ändå uppnå ett bra resultat. 15

GRÄS Rajgräs (Lolium perenne) Ca 0,7 miljoner frö/kg Rajgräs är idag vanligt förekommande i gräsmix- ar till våra fotbollsplaner. Det är faktiskt det gräs vi använder oss mest av när vi pratar om hjälp- sådd/renoveringssådd. Dagens rajgräs är flerår- iga med fina tunna blad som är lätta att klippa. Mycket snabb etablering och god slitstyrka. Nackdelar: Relativt låg vinterhärdighet • Grotid ca 1 vecka • Snabbväxande • Slitstarkt • Stort behov av vatten • Stort behov av gödsel Ängsgröe: (Poa pratensis) Ca 3,5 miljoner frö/kg Ängsgröen används i alla slags gräsmattor. Tål mycket slitage och har mycket bra övervintrings- • Ger tät växt förmåga. Genom sitt växtsätt med underjordiska • Grotiden är runt 3 veckor utlöpare (rhizomer) har Ängsgröe bra möjlighe- • Långsam tillväxt ter att läka skador och magasinera näring. Rhi- • Medelbehov av gödsel zomer är stammar som växer under jorden och bildar nya gräsplantor när de når gräsytan. Nackdelar: Lång etablering • Hög slitstyrka • Bildar rhizomer (underjordiska) • Finbladig • Medelbehov av vatten Tuvtåtel: (Deschampsia caespitosa) Är ett flerårigt gräs som blommar från maj till juli. Arten har en fantastiskt bra slitstyr- ka och skuggtolerans. Den har även en bra funktion vid låga temperaturer. Jämfört med ängsgröe visar tuvtåtel snabbare grodd, snabbare etablering, högre slitstyrka och bra växtlighet under tidig vår. Ca 3,8 miljoner frö/kg Nackdelar: Kan vara svårt att etablera i en • Grotiden är 1-2 veckor • Mycket hög slitstyrka befintlig gräsmatta • Lång växtperiod • Kräver mycket vatten • Medelbehov av näring • Skuggtolerant • Bra funktion vid lägre temperaturer 16

GRÄS Rödsvingel (Festuca rubra) Frt Det är ganska lätt att känna igen rödsvingel på Frc dess nålliknande blad. Det är en av vår absolut mest värdefulla gräsart, då den är mycket tolerant mot torka, sol och värme. Rödsvingel trivs allra bäst där det finns god ventilation och gott om ljus. Rödsvingel delas in i tre olika grupper * Långa utlöpare (Frr) * Korta utlöpare (Frt) * Utan utlöpare (Frc) De som har korta eller helt är utan utlöpare är det allra bästa gräset för gräsmattan. Rödsvingeln med långa utlöparna passar sällan i villablandningar om det inte är dom senaste mest utvalda sorterna. Nackdelar: Mindre sjukdomstolerant, • Torktolerant Frr inte så slitstarkt • God vinterhärdighet • Litet behov av näring Ca 1 miljon frö/kg Vitgröe (Poa annua) • God självläkningsförmåga Många tycker att denna art är ett ogräs, men an- • Skuggtåligt dra tycker att vitgröe är ett utmärkt gräs. Vitgröe • Litet behov av vatten har ett mycket grunt rotsystem och konkurrerar bäst där jordarna är kompakta. Arten är ettårig Ca 3 miljoner frö/kg och ljusgroende. Den förökar sig genom gene- rös fröproduktion vilken pågår i stort sätt under • Mycket stort behov av näring hela året. Det är väldigt viktigt att man hjälpsår • Fröar ofta och mycket sin plan varje år med bra grässorter så att inte • Dålig vinterhärdighet vitgröen tar över helt och hållet. Nackdelar: Ej slitstarkt, dyrt underhåll, • Ytliga rötter (grunt rotsystem) ettårigt, svårstartat på våren, sjuk- • Stort behov av vatten domsbenäget • Svårstartat på våren • Mycket känsligt för torka 17

GÖDSEL För att få gräset att prestera max måste man se Gödseltunnan illustrerar att det är av högsta be- till att plantan har tillgång till alla näringsämnen. tydelse att alla näringsämnen är i balans. Finns Var sak gör sin nytta och det är viktigt med rätt det för mycket av något näringsämne och för balans i marken för att upptaget ska kunna fung- lite av något annat kommer tillgängligheten för era. plantan inte att bli bättre. Det är av största bety- Det är viktigt att gödsla med bra och säkra pro- delse att alla näringsämnen ligger inom de re- dukter som varar i marken samt att man har god kommendationer som finns. kännedom om vad man lägger ut och varför man lägger ut det. Traditionellt Flytande Långtidverkande Organiskt Gödselmedel är uppbyggda på olika sätt. Bä- Granulstorlek på de gödselmedel du använder är raren är gips, vulkanaska eller t.ex. zeolit. Olika av stor betydelse. Använder man sig av gödsel- bärare fungerar på olika sätt. Vissa löser upp sig medel med stora granuler kommer granulerna när dom kommer i kontakt med vatten medan att får ganska stort avstånd mellan sig. Använ- andra släpper ut näringen genom små hål i sitt der man små fina granuler kommer näringen skal. Det finns också gödselmedel som arbetar i komma tätare och gräsets möjlighet att ta upp relation med markens salthalter det s.k. osmo- näring öka markant. tiska trycket. 18

GÖDSEL Skillnader mellan traditionellt gödsel och långtidsverkande gödsel. Händelseförlopp Händelseförlopp 1. Giva med traditionellt gödsel appliceras 1. Giva med långtidsverkande gödsel appliceras 2. Granulen vattnas ner och löses upp 2. Granulen vattnas ner men löses inte upp genast 3. Näringen börjar vandra neråt i marken 3. Granulen ligger kvar i marken och läcker ut näring i ytan 4. Kommer ner under rotnivån 5. Näringen rinner ut i dränering eller grundvatten ner till rotzonen 6. Ny giva 2 - 3 veckor senare 4. Ger gräset möjlighet att ta upp lagom med näring un- der mycket lång tid Egenskaper Tillväxtkurva för traditionellt gödselmedel Egenskaper Tillväxtkurva för långtidsverkande (CRF) gödselmedel • Ger ofta snabbväxande gräs • Inga stora växttoppar och dalar • Kan ge dålig slitstyrka p.g.a långt avstånd mellan cel- • Gräset får ett bra rotsystem lerna i grässtrået som snabbväxande gräs ofta får • Färre klippningar • Ger ofta stora växttoppar och dalar • Bra miljöval • Mycket läckage till naturen upp till 25 % • Litet läckage ca 3 - 10 % • Ca 800 - 1300 kg gödsel / säsong / 11 - manna plan • 400 - 600 kg gödsel / säsong / 11 - manna plan • Många appliceringar: 6 - 10 givor / säsong • Färre appliceringar: 2 - 5 givor / säsong • Varaktighet/giva: ca 2 - 3 veckor • Varaktighet/giva: ca 2 - 3 månader Anteckningar: 19

KVÄVE N Kvävet är helt nödvändigt för plantan och ingår i dess protein och klorofyll. Det ger sin tur gräset en varm grön färg. Kvävet är det näringsämne som ger starkast tillväxt ovan jord. Kvävebrist yttrar sig ofta i en ljus- grön färg och en långsam dålig tillväxt. Nitratkväve är direkt tillgängligt för plantan, men den binds inte till markpartiklarna utan stannar i mark- vätskan vilket gör att den är lättflyktig och snabbt kan lakas ur. Nitrat har den effekten att det kan bränna gräset och rötternas rothår vid tillförsel. Nitrat ger en basisk markeffekt. Man bör i huvudsak inte använda några större mängder nitrat under säsongen. Användning på sensom- maren kan ge större risk för vintersjukdomar såsom snömögel. Ammoniumkväve är det kväve som bakterierna och växterna föredrar. En viss del kommer att tas upp direkt som ammonium medans resten kommer omvandlas till nitratkväve av bakterierna i jorden. Den- na omvandling kallas för nitrifikation. Ammonium ger en mer utdragen effekt och risken för urlakning är mycket mindre. Ammonium har en surgörande effekt i marken vilket leder till ett lättare upptag för plantan. Ureakväve omvandlas i marken till ammonium innan det blir tillgängligt för plantan, men kan tas upp via bladet vid bladgödsling. Methylenurea är mer långtidsverkande än urea. Det är viktigt med ett bra mikroliv och temperatur när man använder gödselmedlel som innehåller mycket methylenurea. Organiskt kväve är bundet i organiskt material. Detta omvandlas av mikroorganismerna till oorganiskt kväve som blir tillgängligt för plantan. • Det näringsämne som har störst effekt på tillväxten • Tas upp genom rötter eller blad • Lättflyktigt i marken, gödsla lite och ofta eller • Tas ofta upp som nitrat = lättast upptag långtidsverkande gödselmedel • Tas även upp som ammonium = bäst nytta • Rottillväxten minskar vid höga kvävenivåer • Undvik nitrat på sensommaren Vår Sommar Höst/vinter Nitrat Ammonium Urea Methylenurea Organiskt Gödselmedel innehållande flera olika kvävekällor kan användas under större delen av året 20

FOSFOR P Fosfor ingår i växternas protein och är viktig för en riklig och bra rotutveckling samt för frösätt- ning. Fosfor är också viktig i nedbrytningen av kolhydrater. Fosfor är förutom i sanduppbyggda planer väldigt orörligt och kan vid pH högre än 7 eller lägre än 6 bindas i marken. Man ska helst lufta innan man applicerar fosfor för att man ska få ner det i profilen. En fosforgiva under tidig vår och sen höst stimulerar en god rottillväxt. Om man anlägger en ny gräsyta är det bra om man grundgödslar med fosfor. Mylla gärna ner den i såbädden. Fosfor tas upp som fosfat eller som fosfit. Det sistnämnda är mer tillgängligt och stärker immunförsvaret hos plantan. Dess- utom så reagerar inte fosfit i motsats till fosfat vid höga pH-tal utan är alltid tillgängligt för plantan. Temperatur är avgörande för frigöring av fosfor. Vid låga temperaturer är fosfor ej tillgängligt för plantan och bör därför tillföras manuellt. • Ligger konstant i marken * TIPS! • Viktigt vid nysådd Vid nysådd eller hjälpsådd kan man använda sig av • Mindre behov än N & K speciella gödselmedel som stimulerar rotutveckling • Bra i samband med luftning hos gräset. Dessa gödselmedel innehåller både mycket • Fosfit är mer tillgängligt för plantan fosfor samt ammoniumkväve. Denna kombination ger väldigt goda förutsättningar för bra grodd och god ro- Anteckningar: tutveckling. 21

KALIUM K Kalium är en viktig beståndsdel i cellernas uppbyggnad. Brist på kalium och för mycket kväve ger gräset större blad, tunnare cellväggar och en minskad tålighet mot slitage. Man bör gödsla med lika mycket kalium som man lägger kväve då även kalium är lättflyktigt i marken. Kalium hjälper plantan att reglera avdunstningen från bladen och som transportör av socker i fotosyntesen. Kalium hjälper plantan att över- leva stress, torka och kyla. Man bör fylla på förrådet med kalium inför vintern som ett extra skydd mot kyla och svampsjukdomar. Höstgödsel Vid höstgivan tillför vi ofta årets största giva av kalium. Ett höstgödsel innehåller alltid små mängder kväve ofta i form av ammonium och urea samt en högre dos av kalium. • Ger en slitstark planta • Förbrukas i stora mängder av plantan • Skydd mot torka och stress • Bra för invintring Anteckningar: 22

KALCIUM Ca Kalcium behövs i stora mängder för ett friskt gräs. Ska man tillföra kalcium gör man detta genom Det är en viktig beståndsdel i bladens cellväg- att kalka. Lättast är att använda sig av kornad kalk. gar och påverkar även celldelningsaktiviteten. Man ska undvika att tillföra för mycket kalcium I de flesta marker finns det tillräckligt med kal- eftersom detta snabbt kan förändra pH-talet. cium för att tillfredställa växternas behov men i Det finns en del kalciumprodukter som även sanduppbyggda planer kan värdena snabbt bli innehåller en hel del magnesium, upp till 13%. sämre. Man ska alltid ta reda på kalciumhalten Det finns också kalciumprodukter som inte har i marken med hjälp av jordprov innan man be- så stor påverkan på pH-värdet. Dessa produkter stämmer sig för att kalka. Höga kalciumvärden kan användas under hela växtsäsongen. kan påverka absorptionen av andra näringsäm- nen och dessutom påverka pH-talet negativt. Låga halter av kalcium försvagar cellväggarna vilket kan leda till bleka ihoprullade blad samt låsningar i marken. • Utgå ifrån ett jordprov om det behövs kalcium • För mycket kalcium kan påverka upptaget av andra näringsämnen • Använd kornad kalk • Påverkar ofta pH-värdet • Bästa tiden för kalk är på hösten eller under tidig vår • Viktigt att skilja på näringsämnet kalcium och på kalk, i vilket kalcium ingår 23

MAGNESIUM Mg Svavel är ett grundläggande näringsämne som behövs i stora mängder för ett friskt gräs. Svavel SVAVEL är en viktig beståndsdel i många enzymer och syntesen i klorofyll kräver svavel. Svavel är pH- Magnesium är nödvändigt för växtens klorofyll- sänkande och ingår i de flesta gödselmedel. produktion och i cellväggarnas stödvävnader. Det är väldigt sällan man har brist på svavel men Magnesium samverkar med kalium och det det är mycket rörligt i rotzonen. Har man dålig är viktigt att man har rätt balans mellan dessa. dränering och syrefattiga förhållanden så kan Det ska ungefär vara dubbelt så mycket kalium man få för höga svavelhalter med ”Black Layer” som magnesium i marken lite beroende på hur som följd. mycket kalium det finns och vilken jordmån man har. Men ett bra riktvärde är ungefär dubbelt så mycket K som Mg den så kallade K/Mg-kvoten är då 2. För höga halter av kalium kan ge magnesi- umbrist trots att det finns tillgång till magnesium i marken. Detta kallas för antagonism (upptaget av magnesium blockeras.).Brist på magnesium ger en ljusgrön färg mellan bladnerverna. För mycket Mg ger växten lyxkonsumtion. 24

JÄRN Fe Järn är ett mikronäringsämne. Järn styr bildning- Överdosering kan ge ett svart gräs som efter en av klorofyll vilket ger en varm grön färg åt grä- klippning får en väldigt mörkgrön färg. Gräs som set. Järn har en hämmande effekt på mossa och behandlats med järnsulfat får bättre slitstyrka svampsjukdomar. Förutom att järn ingår i vissa och ökad torkresistens. Det finns en del järn/ gödselmedel så kan man appliciera järn anting- kväve blandningar som med hjälp av kväve lurar en som ett granulat eller spruta ut järnsulfat som in järnet i plantan utan att lämna svarta avtryck man löst upp i vatten. Järnet tas upp genom bla- efter sig. Effekten av järn/kväve blandningar ger det och ger ett snabbt och synligt resultat. ett långvarigt resultat. • Stimulerar klorofyllproduktionen • Gör mjuka grässtrån styva • Ökar torkresistensen • Positiv effekt på rotutvecklingen • Ger en varm fyllig grön färg Obehandlat gräs. Järnbehandlat gräs. Anteckningar: 25

MIKRONÄRING • Mer än NPK behövs för en fungerande planta • Använd fullgödsel, innehållande alla spårämnen Mangan Mn är ett mycket viktigt spårämne som • Se till att ha rätt pH i marken är nödvändigt för klorofyllbildningen, dessutom • Även det lilla kan spela stor roll så aktiverar manganet enzymernas utveckling. Manganbrist yttrar sig ofta i sandrika jordar eller där högt pH förekommer. Mangan är mest till- gänglig i marker med ett pH-tal runt 6. Koppar Cu är nödvändigt för gräsets tillväxt ef- tersom det aktiverar enzymerna. Dessutom är ämnet viktigt i andningsprocessen och i kloro- fyllproduktionen. Koppar ligger mycket orörligt i marken. För stora mängder koppar leder snabbt till en giftighet för plantan med skador som följd. Brist kan förekomma vid högt pH. Zink Zn påverkar växtens blomning och knopp- ning samt reglerar sockerkonsumtionen. Högt pH hämmar tillgången på zink och brist kan ge livlösa blad som vissnar i förtid. Bor B behövs för uppbyggnad av proteiner och finns i höga koncentrationer i växtens tillväxtpunkt. Brist förekommer ofta i marker med högt pH. Molybden Mo behövs vid kvävets omvandling i växten. Brist på Molybden är ovanligt men det kan förekomma vid lågt pH. Mikronäring finns nästan i alla gödselmedel. Näringsämnen arbetar tillsammans Rätt mängd av näringsämne kan komma sti- mulera frigöringen av andra ämnen. För mycket eller för lite av något kan däremot försämra tll- gängligheten av andra näringsämnen. Ta jord- prov regelbundet för att veta att du sköter din grästamatta på rätt sätt. 26

BIOSTIMULANTER Vikten av rätt och bra bakterieflora Vad är biostimulanter? Att bakterier och svampar påverkar det som händer i jorden är känt sedan länge. Vi måste Produkter som stimulerar mikrolivet i marken göra allt för att gynna dessa för gräsets viktiga processer. En sak som går att påvisa är att de äd- brukar samlas under namnet biostimulanter. lare grässorterna trivs bättre där förekomsten av svampar är hög. En annan fördel är att du får en Många av dessa ämnen också är produkter vi friskare och mer motståndskraftig planta samt att thatch bryts och näringen blir tillgänglig. I ett människor stoppar i oss för att må bättre. San- välbalanserat skötselprogram ingår därför biosti- mulanter. Dessa typer av produkter har en vital ning eller lögn, det är svårt att bevisa fördelarna och positiv inverkan på mikrolivet i jorden. Det är dock mycket viktigt att förstå hur biostimulanter men de flesta användarna upplever en föränd- fungerar och vad som är skillnaden mellan starka och svaga biostimulanter. Genom att noga välja ring i positiv riktning. rätt biostimulant vid rätt tidpunkt uppnår man en långvarig förbättring av mikrolivet. I ett välba- Exempel på biostimulanter finner ni nedan: lanserat skötselprogram ingår naturligtvis också gödsling, luftning, bevattning, dressning m.m. • Sjögräsextrakt • Humus och Fulvos-syror • Kogödsel • Aminosyror • Gibberelinsyror • Tångextrakt • Algenater • Kolhydrater • Chelaterat järn • Chelaterat mangan • Vätmedel • Blåstång • Vitlöksextrakt • Persilja • Yucca • Soja • Aloe vera • Tagetes • Brännässla • Valnötkompost Anteckningar: 27

BEVATTNING Det finns få saker som är så livsviktiga som vatten. När man vattnar bör man vattna rejält. Man bör Vatten är en viktig del i skötsel av en anläggning. inte vattna med små mängder, då detta ofta Det är viktigt att känna till hur man uppnår bäst leder till ett sämre rotsystem och en högre av- effekt utan att gräset och rötterna tar skada. Vat- dunstning ner i profilen och för att rötterna ska ten håller cellerna i plantan saftspända och till- söka sig neråt. För att minska vindavdrift samt sammans med koldioxid bildas det kolhydrater i avdunstning så är den bästa tidpunkten på nät- fotosyntesen. Vatten ser också till att transporten terna. Vid extremt höga temperaturer bör vatt- av ämnen kan fungera mellan plantans olika de- ning ske dagtid, detta för att kyla ner gräset. lar. Olika gräs behöver olika mycket vatten. Röd svingel är gräs som kräver lite vatten medan t.ex. Vattnar man för mycket tar man bort utrymmet vitgröe kräver mycket vatten. för luft. Kompaktionen kan öka och man får en urlakning av näringsämnen, framförallt kväve När och hur mycket ska man vattna? och kalium. Man får också en en ökad rotstress Det är generellt svårt att svara på denna fråga. samt sämre kvalitet på gräsplantorna. Det skiljer sig väldigt mycket mellan olika jordar, rotdjup, gräsarter o.s.v. Innan man vattnar kan man ta en kniv och skära upp en torva för att se om det verkligen är torrt En sandjord som släpper igenom vatten snab- i marken. bare och lättare ska därför vattnas oftare och med mindre mängd, medan en lerjord kan be- När det är torrt varmt och blåsigt är vattenav- vattnas mer sällan och med större mängder. Det gången som störst vid vindstilla, hög luftfuktighet är viktigt att man vet vilken typ av uppbyggnad och mulet väder är vattenavgången som minst. man har samt har koll på rotdjupet. Man bör vatt- na så att vattnet når ner till 2-3 cm under roten. Normalt vattnar vi för mycket! 28

BEVATTNING Det bästa vattnet för gräset är regnvatten. Tvingas man bevattna så är ju det absolut smidigaste sättet att använda sig av automatisk bevattning. Då kan man oftast köra systemet på natten för minimal avdunst- ning. Oavsett vilken bevattning man har så är det viktigt att ha ett väl fungerande system som man kan lita på. Det är viktigt att man får en jämn spridning av vattnet för att undvika stående vatten. Huvuddelen av det vatten som avdunstar sker Ett sammanfattande uttryck för det vatten som via bladen på plantan. En del vatten avgår också avdunstar är ”Evapotranspirationen”, ET-värde. direkt ifrån markytan genom avdunstning. Vet Evapotranspirationen är avdunstningsprocessen vi hur mycket vatten som plantan tar upp samt från jorden (E) och transpirationen från plantor- vad avdunstningen är så är det lättare att räkna na (T) = mm/dag. ut hur mycket och när man ska vattna. Normal mängd är 2-8 mm/dag • Vattna vid låg avdunstning • Vattna vid låg vindavdrift • Vattna rikligt och sällan • Vid stående vatten, se till att lufta gräsmattan • Ha koll på rotdjupet • Undvik kraftig bevattning före en period med mycket belastning 29

VÄTMEDEL Under den senaste tiden så har användningen Det finns flera olika typer av vätmedel som alla av vätmedel ökat. Det finns flera olika typer av har olika egenskaper och fördelar. Vissa kan hål- vätmedel som man kan använda för att förbätt- la väldigt mycket vatten under en kort tid och ra förmågan att hålla kvar mer luft eller vatten andra kan hålla mindre mängder vatten under i profilen. De slaggprodukter som skapas i mar- väldigt lång tid. Ofta är vätmedel uppbyggda ken då växter och bakterier dör fastnar som ett med en molekyl som har förmågan att fastna på vaxskikt på jordpartikeln. Denna opolära yta har jordpartikelns opolära yta. Den andra ändan på ingen förmåga att hålla vatten utan är tvärtom molekylen är polär och kan hålla vatten. På detta vattenavstötande som en nyvaxad bil. Detta gör sätt skapar man återigen en fungerande mark- att luft inte heller kan transporteras upp eller ner miljö. genom jordprofilen. Vätmedelsmolekyl Jordpartikel Vätmedelsmolekyl med vaxskikt fäster på partikeln Obehandlad mark Vätmedelsbehandlad mark 30

LUFTNING För att man ska få en stark planta och ett fung- erande mikroliv i marken krävs det luft. Det opti- mala förhållandet är att man har lika mycket luft och vatten i profilen. När man vattnar eller om det kommer för mycket nederbörd kommer luft- fickorna att fyllas med vatten. Kan inte rötterna finna luft nere i profilen så vänder dessa uppåt för att andas och man får därmed ett grundare rotsystem. Detsamma gäller med mikrolivet som behöver luft för att kunna leva och utföra det livsviktiga jobb som sker nere i marken. Fördelar med att lufta: • djupare och starkare rötter • bätte mikroliv • bättre genomsläpplighet (vatten och näring) • minskad kompaktion • skottätare gräsmatta • frigör näring • ökad grönska Kom ihåg att 24 % av uppbyggnadsmaterialet skall vara luft, 24 % vatten och resten mineral- samt organiskt material. Anteckningar: 31

VERTIKALSKÄRNING VERTIKALSKÄRNING Vertikalskärning är ett mekaniskt arbete som skär av gräsets vertikala utlöpare. Denna åtgärd kommer att ge en tätare gräsmatta då plantor- na återigen tillverkar nya utlöpare som ger nya plantor. På en tätt växande plan rekommenderas täta knivar och att man jobbar på ett djup av 3-6 mm. Har man en mer gles och sliten gräsmatta som är i behov av hjälpsådd så kan man ha lite längre mellanrum mellan knivarna och gå ner lite djupare ≈10-20 mm. Vertikalskäraren skär av gräsplantorna och stimulerar skottillväxten vil- ket i sin tur leder till en tätare gräsmatta. Vissa vertikalskärare plockar också bort en del thatch och gammalt dött gräs. Detta leder till att vatten, luft och näring lättare kommer plantan tillgodo. Vertikalskärning kan med fördel göras innan en sådd och dress. Det är viktigt att plantan är i god tillväxt när man skär och att det inte är för höga temperaturer. Vid höga temperaturer får plantan arbeta väldigt hårt för att läka sina sår samtidigt som risken för utvikta kanter på snitten ökar och vilket leder till att gräset torkar ut. Olika gräsarter tjänar olika mycket på vertikalskärning Ängsgröe och rödsvingel är sorter som kommer att prestera mer om dom blir verti- kalskurna. Båda sorterna har utlöpare som i sin tur har skapat en ny planta. Skärs denna utlöpare av kommer den nya plantan i sin tur föröka sig genom nya utlöpare och plantor. Fördelar med vertikalskärning: • skottätare planta • vatten, luft och näring tränger bättre ner i profilen • städar bort dött gräs • stimulerar tillväxten av plantan • bra vid hjälpsådd • Ökat mikroliv ger mer näring mer tillväxt och färg 32

DRESS Sanddress är en viktig del i gräsmattan. Sanden skyddar gräset och man får en jämnare yta. San- den är också viktig för att späda ut tatchen så den blir mer porös, vilket leder till en snabbare ned- brytning. I de allra flesta fall så ska man använda sig av ren likkornig sand med en kornstorlek på 0,2 - 2 mm. Använder man sand med många olika kornstorlekar kan detta lätt leda till att man får en kompakt yta som blir hård och inte släp- per igenom vatten vid regn. Efter dressning skall sanden bearbetas ner mellan grässtråna med t.ex. ett dressnät eller en borste. Fördelar med dress: Sand som innehåller många olika frak- • Jämnare gräsyta tioner kan komma att packa sig och då • Högre slitagetolerans har vi inte uppnått det önskade resultat • Bättre dränering vi vill ha ut av en sanddress. • Ökad skottäthet • Bra vid hjälpsådd och luftning Sand med få olika fraktioner eller kornstorlekar skapar sto- ra hålrum för luft och vatten. Det gynnar i sin tur markens bakterier och svampliv och en god genomsläpplighet av vatten. Det är bättre att använda mindre mängder av en bra sand än stora mängder av en sand med fel fraktion. Dressning med orga- niskt material som t.ex. mullblandning är ofta inte nödvändigt. Fel material på ytan kan leda till sämre förhållanden för gräset. När gräs växer så bildas det även organiskt ma- DRESS terial i profilen i form av döda rötter o.s.v. Detta bildar ett ytlager av thatch. Detta organiska ska bakterierna bryta ner. För detta behövs luft. Läs mer under kapitel luftning. Men genom att dres- sa så blandar man i sand i thatchen vilket gör den mer porös och detta leder till att man får mer utrymme för luft. 33

GÖDSELSPRIDARE När man väljer vilken gödselspridare man ska använda så bör man ha med i sina beräkningar vilken typ av gödsel man har samt hur stora ytor. Mindre spridare kan man ofta finjustera för att få den att passa till små granuler, samt med en exakthet veta hur många kilo man lägger ut. Kom ihåg att små granuler har mycket större täcknings- grad än stora. Med små granuler så kan man använda mindre mängd utan att det blir fläckigt och gräset får lättare att ta till sig näringen. Anteckningar: 34

KLIPPNING Klippning är ett mycket viktigt arbetsmoment Det är också viktigt att och någonting som vi ofta utför på våra gräsytor. man klipper gräset i oli- Gräs mår bra av att klippas, förutsatt att beho- ka riktningar så att man vet av näring, vatten och luftning är tillgodosett. undviker liggräs samt att Resultatet av detta är en frisk och skottät planta. man har vassa och rätt Plantan behöver en viss mängd solljus för fo- inställda knivar på klippa- tosyntesen och ljuset tas upp genom plantans ren. Helst ska man klippa blad. Klipper man regelbundet så tvingas plan- gräset vid torra förhållan- tan att bilda nya skott så att rätt mängd ljus kan den. tas upp. • Klipp regelbundet En viktigt tumregel är att man inte ska klippa • Max 1/3 av gräsets höjd mer än en tredjedel av bladets höjd. Klipper man • Klipp i olika riktningar under gräsets tillväxtpunkt så kan gräset ta stor • Använd vassa knivar skada. Låter man gräset växa fritt under till ex- • Klipphöjden kan vara 20– 45 mm empel sommaruppehållet så höjer man tillväxt- punkten. När man sen börjar klippa ner gräset Det är också viktigt och direkt avgörande för igen så blir ytan gles och plantorna tar stryk. Det klippresultatet att knivarna är vassa och juste- är då stor risk att man får in stort bestånd av vit- rade riktigt. En slö cylinderklippare kommer att gröe. Klipp gräset regelbundet även om planen slita sönder gräsets snittyta så man får ett öp- inte används. pet sår som är känsligt för sjukdomar. Det krävs mycket energi ifrån plantan för att läka dessa sår. Gräsklippare Visuellt så blir topparna gula och söndertrasade. En rotorklippare klipper inte gräset som en cylin- Val av klippare är av stor betydelse. Det finns en der utan slår av det. För bästa resultat gäller det uppsjö av olika typer på marknaden, antingen självklart att kniven är vass för resultat. med en roterande kniv (rotorklippare), eller med en roterande cylinder (cylinderklippare). Det finns förutom de som man själv styr även robot- gräsklippare och bogserade mindre cylinderklip- pare och som man går bakom. Oavsett vilken klippare man väljer så är det viktigt att man följer tillverkarens rekommendationer gällande ser- vice och rengöring. 35

KLIPPNING Cylinderklippare Utbytbara aggregat Precis som en sax fungerar cylinderklipparen. Ofta är det möjligt att byta ut aggregatet på en Den roterande cylindern klipper gräset emot cylinderklippare och där med får man möjlighe- understålet. Denna typ av klippare ger det bästa ten att även utföra andra mekaniska bearbet- resultatet och med en vass cylinder så får man ningar med samma maskin. Exempel på andra minsta möjliga slitage vid klippning. Gräset läker aggregat som tillbehör till cyliner-klippare. fort. Det är med cylinderklipparen som man får fina klipplinjer. Vertikalskärning Cylinderklipparen är känslig för långt gräs och inget bra att klippa ”biytor” med då den är käns- Spiker/ytluftare lig för ojämnheter och stenar. 6 - 9 blad i cylindern Det finns flera olika rekomendationer om hur många blad en cylinder skall ha. Valet av antal blad beror på bl.a. klipphöjder, jämnhet och klip- phastighet. Tät borste Rotorklippare Rotorklipparen har en roterande kniv som arbe- tar under en kåpa parallellt med marken. Den är mindre känslig för våta och ojämna underlag. Den är också den mest tåliga klipparen, men nackdelen är klippresultatet. På senare tid så har man installerat så kallad multiklipp, som gör att grässtråna klippas flera gånger innan dom lan- dar på marken. Detta leder till snabbare nedbryt- ning av växtdelarna. En rotorklippare är det mest ekonomiska valet då det både är billigare i inköp och i underhåll. • Tålig klippare • Klipper alla typer av ytor • Billigare inköp och lägre servicekostnader 36

DUKAR Fiberduk Det finns en mängd olika sätt att fästa fiberduk på, bl.a. finns det fästpinnar. Fästpinnarna finns i Används med stor fördel på våren för att kunna flera olika modeller. Ofta förekommer också lo- starta igång ytan tidigare. Duken fungerar som kalt uppfunna lösningar för fiberduk t.ex. arme- ett växthus. Marken blir snabbare uppvärmd och ringsjärn, sandfyllda vattenslangar eller sandpå- duken håller sedan kvar värmen under kalla nät- sar. ter. Den ger en fuktigare miljö för gräset och le- vererar en högre medeltemperatur. Det är detta som leder till att tillväxten startar. Oftast tjänar man 2-3 veckor med användning av duk. Dukarna finns i flera olika kvaliteter och tjocklekar. Man bör dock inte använda en för tunn duk. Fiberduk kan även användas på sommaren. Det ger en skyddande yta till nysått gräs och bra möjligheter för befintliga plantor att växa ihop. Vid användning av duk under varmare perioder ökar risken för sjukdomar, håll koll! Användning av växtduk ger många fördelar: • Skyddande för nysått gräs • En yta med högre medeltemperatur • En fuktigare miljö för gräset • En snabbare gräsetablering Anteckningar: 37

HJÄLPSÅDD Skador läker kanske till slut men då är det vitgröe som tagit över på ytan eller kanske till och med ogräset. Hjälpsådd/lagning Använd snabbetablerade blandningar lämpliga för hjälpsådd. Strö ut gräsfröet på den skadade Hjälpsådd bör man genomföra efter behov när ytan, mylla ner den försiktigt och packa ytan. Håll skada uppstått. Det är viktigt att försöka etable- ytan fuktig, vattna lite och ofta för att skynda på ra nytt gräs så fort som möjligt för att inte få en gräset. Undvik att klippa för tidigt och spärra av invasion av vitgröe, eller en ännu större skada. området för att undvika nya skador. Luckra upp den skadade ytan och skapa en bra såbädd. Stödsådd Med stödsådd jobbar man mera långsiktigt. Genom stödsådd kan man föryngra gräsbeståndet samt få in ett bestånd av lite bättre art. I samband med stödsådd är det bra om man kan genomföra en dressning som kommer att skydda det nya gräset. Regelbunden stödsådd kommer leda till en yta som klarar slitage samt klarar av vintern bättre. 38

NYSÅDD När man ska anlägga en ny gräsmatta så är det väldigt viktigt att man först funderar på vad den skall an- vändas till? Är det en paradyta eller vill man anlägga en gräsmatta som barnen kommer att leka på. Det är ju i detta skede som man har möjlighet att välja gräsfrö efter hur den kommer belastas. Vissa gräsarter har bättre förutsättningar för att klara hårt slitage än andra. Underarbetet är väldigt viktigt när man anlägger en ny gräsmatta. Det är viktigt att det finns dränering i botten så att överskottsvatten enkelt kan transpor- teras bort från marken. Sen väljer man en sandblandad matjord som man lägger ut med med en tjocklek av minst 20 cm. Detta material skall fördelas ut jämnt och packas med hjälp av en vält. Jorden skall vara så packad så att det inte blir djupa fotspår när man går över jorden. Men den skall heller inte vara så hård så att det inte blir märken av skorna. Lite klackmärken i ytan så har man en lagom packad yta. När man iordningställt en bra och jämn yta så går man över med en kratta för att luckra upp ytan av jorden. Efter detta moment så är marken klar för att så med gräsfrön. Vi rekommenderar starkt att man i samband med sådd även använder sig av ett så kallat Pree-seeder göd- sel som innehåller lite kväve och mycket fosfor som sätter fart på grodd och rotutveckling. Efter detta så myllar man ner fröna i marken med en gallervält. Det är för att fröna skall ner i marken och att dem ska få bästa markkontakt. När gräset väl är sått så är det viktigt att hålla ytan fuktig. Det handlar om att vattna li- tegrann och ofta den första tiden tills det att gräs börja spira och rötterna på det nya gräset utvecklas neråt i jordprofilen. När gräset har grott och börjat växa så skall man återigen gödsla gräset. Även denna gången kan man använda sig av ett Pree-seeder gödsel. Ju fortare man kan få gräset att etablera sig och sluta ytan desto mer begränsar man ogräs från att få fäste i den nya mattan. Så fort gräset är såpass tålig så det inte blir för mycket skador så skall man börja klippa det nya gräset. Viktigt att man har en klippare med vassa knivar så att man får ett snyggt snitt och inte riskerar att rycka upp dem nya sköra plantorna. Genom att klippa gräset så stimulerar man gräset att utvecklas i sidled för en tätare gräsmatta. Fortsätt sedan gödsla gräset resten av växtsäsongen och njut av din nya fina gräsmatta. 39

SJUKDOMAR Sjukdomar och skadegörare kan förstöra din Man kan alltså jobba förebyggande mot svamp- gräsmatta för stora ekonomiska belopp. I marken sjukdomar och det gäller att ha en förståelse finns dom viktiga svamparna Mycorrhiza och Tri- och en strategi som motverkar dessa. Trivs My- choderma som är gräsets naturliga motstånds- corrhiza och Trichoderma svampen så kommer kraft mot skadliga svampar och nematoder. vi också att ha en bra presterande planta. Upp- Mycorrhiza bildar hyfer som sträcker sig ut ifrån står det större problem så kan dessa behandlas gräsets rötter och på så sätt så utnyttjar rötterna med kemiska preparat. Dom goda svamparna större volym med jord och detta hjälper plantan vinner alltid i längden. Vid fel miljöförhållanden till ett bättre näringsupptag. I gengäld får svam- kan en sjukdomsframkallande svamp orsaka pen näring (kolhydrater) från gräset som skapats störningar i växtens livsprocess och på så sätt vid fotosyntesen. Trichoderma bildar antibiotika uppstår en sjukdom. och toxiner mot för gräset skadliga svampar. Skadegörande organismer och svampar finns överallt i vår omgivning så det gäller att hitta en miljö som är rätt för dom goda svamparna. Faktorer som påverkar gräsplantan och uppkomsten av sjukdomar kan vara: • Klimatet • Skuggfri miljö • Näringsbalansen • Bra ytavrinning ifrån spelytorna • Rutiner för luftning, vertikalskärning, • Rätt sammansatt växtbädd dressning och bevattning • Rätt pH-värde • Väl fungerande dränering 40

SJUKDOMAR Snömögel Snömögel orsakas av svalt och fuktigt väder, of- tast under höst, vinter och vår. Vid fuktigt väder och en temperatur under 10° kan sjukdomen visa sig som 2-5cm stora guloranga eller rosa fläckar som successivt blir större. Vid otjälad mark med ett snötäcke på så trivs svampen. Tillväxten avtar vid -5°. Användning av nitratkväve under sensommaren ökar risken för denna sjukdom. Rödtrådsjuka Rödtrådsjuka uppstår på sommaren och angri- per svaga plantor vid näringsbrist, framförallt kvävebrist. Optimala förhållande för svampen är 15-20° och hög fuktighet. Vid uppkomst bör en gödsling ske samt att man skapar en så torr miljö som möjligt. Häxringar Ofta uppkommer häxringar under stressförhållanden eller vid dålig näringstillgång. Man kan ibland dämpa sympto- Häxringar är en kväveproducerande svamp. men genom att gödsla, vattna och använda sig av vätme- Svampen bryter ner organiskt material och kväve del. frigörs som blir tillgängligt för plantan. Häxringar trivs bäst i lätta jordar. Svampen kan delas in i tre zoner: 1. En yttre zon med stimulerad grästillväxt 2. En zon där gräset dör helt, dels pga att svam- pen avsöndrar blåsyra och dels pga anhopning så att gräset endast med svårighet kan suga upp vatten och därmed ofta dör av uttorkning. 3. En inre zon där gräset återkommer och uppvi- sar en kraftig tillväxt och frisk grön färg p.g.a. att kväve frigörs då mycelet (vegetativa delen hos svampen) bryts ner. Oftast har gräset i denna zon ersatts av ogräsplantor. 41

SKADEDJUR Mask Kom ihåg! Masken är en luftare! Masken gräver gångar under mark Ofta kan maskar ställa till med problem på gräsmattan. Där som syresätter marken. Maskens arbete är ofta väldigt bra masken har varit och gjort sina gångar kan det ibland bli för gräset. små högar av material. Detta kan ibland ställa till med en ojämn spelyta. Det finns några få sätt att bli av med mask, Vuxen Ägg ett utav dom kan vara att “krydda” marken Man skapar en Puppa miljö för masken där det luktar illa och födan smakar illa och på så sätt söker sig maskarna till nya områden. Harkrank Harkrankslarver kan ibland förstöra en hel fotbollsplan! Larverna livnär sig på gräsets rötter. Oftast är detta inte något stort problem men ibland händer det att popula- tionen av larver är onormalt hög (25-30 larver/m2) och när detta inträffar leder det till problem. Två vanliga problem när man fått harkrank är att larverna äter av rötterna så att gräset dör. Därefter kommer fåglarna och rycker upp det döda gräset för att komma åt larverna som finns i marken. Livscykel Larv Mullvad & Sork Många gräsmattor har idag stora problem med sork och mullvad som gräver under marken och förstör dess yta. Vi vet inga riktigt bra eller hu- mana sätt att undvika dessa djurs förstörelse. Det finns fällor och maskiner som ger ifrån sig ljud som bara djuren hör och gör att dom tycker att det är obehagligt och försvinner. 42

XEED Vi hjälper dig att skapa en perfekt gräsmatta Xeed är först med att tillgängliggöra beprövade proffsprodukter för privatmarknaden. Vi blandar 40 års erfarenhet och expertkunskap med innovativa lösningar för att våra kunder ska kunna nå perfekt resultat på ett nytt och enkelt sätt. Genom djupgående kunskap samt unika produkter och tjänster som lanseras i början på 2020. Vår vision \"Vi ska bidra till en grönare och friskare värld.\" 43

ORDBOK Biostimulanter Produkter för att stimulera Geniet Är en städmaskin som skär Blacklayer mikrolivet i jorden. gräsets yta och samlar upp Harkrank organiskt material och annat Dressning Tillstånd som kan uppstå i (pappa långben) skräp. Dressand markprofilen då det ej finns Dressnät syre i marken och de anaroba Häxringar Lägger sina ägg i gräsytan. När Drill & fill bakterierna arbetar utan syre och Hjälpsådd larverna sedan föds äter dessa då producerar svavelgas. Luktar gräsets rötter och lockar till sig Dollar spot ofta som ruttet ägg. Kapillärkraft fåglar som pickar sönder våra Earth Quake Krypven planer för att komma åt larverna. När sand sprids ut på planen för Luftning ET-värde att få en jämnare spelyta och för Luftare (hålpip) Svampsjukdom som ofta Fiberduk att öka planens porösitet. uppträder i mörkfärgade ringar Fusarium Luftare (stick) på gräsytan. Filt Sand man sprider ut för att Fingerflöde dressa. Använd alltid tvättad Luftare (djup) Hjälpsådd av grönyta. Bra att göra sand! Micronäring årligen för att få in nya, starka Grässort plantor och därmed en bättre Gräsart Nät som jämnare fördelar ut Mull gräsyta. dressanden. Nematoder N-Tep Markens förmåga att transportera När man borrar upp jord ur vatten uppåt. en befintlig plan och fyller dessa hålrum med sand för Gräs som ofta används på golf- att öka planens möjlighet till greener. genomsläpplighet och öka syrehalten i marken. Mekanisk bearbetning av marken för ökad syrenivå, mjukare spelyta Grässjukdom (ovanlig i Sverige) och för bättre dränering. Relativt ny variant av luftare som Lämnar öppna hål som antingen ger ett mycket bra resultat när kan lämnas öppna eller fyllas med det gäller att minska planens dressand. Görs oftast på höst och kompakthet och istället skapa vår. Syresätter jordprofilen och hålrum för syre. ger en viss dränerande effekt. Evapotranspirationen Lätt luftning som görs under hela säsongen. Ger rötterna syre och För att påskynda tillväxten. hjälper vatten att tränga igenom ytan. Svampar. Tränger djupt ner i jordprofilen, Se Thatch. ger syre och viss dränering. När vattnet väljer en väg genom Ämnen som gräset behöver i små profilen som det sedan tar vid doser. T.ex Järn (Fe), Magnesium varje tillfälle då det regnar eller (Mg) Svavel (S), Kalcium (Ca) vid bevattning. Mangan (Mn), Bor (B), med flera Ett visst gräs ur en art. Organiskt material Det finns cirka 8000 olika Små maskliknande djur som lever gräsarter. Av dessa används i marken. Finns flera olika sorter endast ett fåtal på våra planer, b.la rotätande och köttätande. t.ex. ängsgröe, rajgräs, rödsvingel och tuvtvåtel. National turfgrass evaluation program www.ntep.org 44

ORDBOK Nysådd Nyanläggning av grönyta. Uppsamlare Maskin för att samla upp gräs Rotorklippare Utlöpare efter klippning Rotsystem Gräsklippare med en roterande Vattentåg Ritzomer kniv. Vertikalskärning Se Ritzomer och Stoloner Rödtrådssjuka Root break Den delen av gräset som växer Vätmedel Maskin för att hjälpa till med under marken. bevattningen av grönyta STRI Silt Utlöpare från gräset som växer Mekanisk bearbetning av under jordytan. gräsytan där man skär upp jorden Slitsdränering och även skär av gräsets utlöpare Grässjukdom. Ofta ett symtom på vilket ger en tätare turf. Snömögel dålig gödsling. Används för att få ett bättre Stoloner När jordprofilen består av olika förhållande mellan luft och vatten Såmaskin material i skikt så att rötterna inte i marken samt även för att ta bort Spoonfeeding kan växa från det ena materialet ytspänningen i marken. Turf till det andra. Beroende på för Torvodling stor skillnad på kornstorleken. Sa Titaniumdioxid Thatch Forskningsstation i England. e Tillväxtpunkt Finkornigt material som kan försämra uppbyggnaden i jordprofilen. När man skär en fåra i planen och fyller denna med sand för att bättre transportera bort vattnet Svampsjukdom som kan drabba gräset. Ser ofta ut som spunnet socker (svagt rosa). Gräsets överjordiska utlöpare Maskin för att lägga ner gräsfröerna i marken. Lätt gödsling. Den del av gräset som växer ovan jord. Gräsodling Pigment för att göra färg vit. Organiskt material bestående av döda växtdelar. Lägger sig som ett skikt på jordprofilens topp. Gör det svårt för vatten och näring att penetrera profilen. Punkt varifrån nya blad växer ut. För att inte klippa bort tillväxtpunkten skall det aldrig klippas kortare än 1/3 av gräsets längd. 45

ANTECKNINGAR Anteckningar: 46

ANTECKNINGAR Anteckningar: 47

GÖDSEL XEED Energy Långtidsverkande organiskt gödsel Ammon Urea P K 4% 9,2% 1,8% 6,6% Org N Fe 2,8% 0,5% EXW Price XEED Seedstart Långtidsverkande organiskt gödsel Ammon Urea P K 3,75% 7,5% Org N 1,8% 6% 2,45% EXW Price XEED Longdrive Långtidsverkande sommargödsel Ammon Urea P K 1,2% 8,3% 18,8% 2% EXW Price 48

XEED GÖDSEL Energy Fe 49 Kraftfullt vårgödsel Ammon Urea Fe P 5,6% 2,2% K 5,4% 8% 4,1% EXW Price XEED Drive Populärt sommargödsel Ammon Urea P K 4,3% 12,4% Fe 10,7% 2,2% 1% EXW Price XEED Care Långtidsverkande organiskt vår och höstgödsel Urea P K Org N 4,2% 0,58% 16,5% 1,8% Fe 1% EXW Price

GÖDSEL XEED Care Fe Storsäljande höstgödsel Ammon Urea P K 4,3% 8,3% Fe 1,7% 2,2% 6% EXW Price XEED Allround Organiskt hönsgödsel P K Org N 1,3% EXW Price 2,5% 4% Vitalnova Stressbuster Flytande gödsel som förebygger stress & återhämtar gräsmattan N Järn 7% 2% EXW Price 50