Important Announcement
PubHTML5 Scheduled Server Maintenance on (GMT) Sunday, June 26th, 2:00 am - 8:00 am.
PubHTML5 site will be inoperative during the times indicated!

Home Explore Planskotarhandbok

Planskotarhandbok

Published by maja, 2021-09-13 06:32:11

Description: Planskotarhandbok, version 1.1

Search

Read the Text Version

Officiell utbildare steg 1 & 2 Planskötarhandbok

JORDELIT Svensk Jordelit AB grundades 1979 av Jan fessionell skötsel av gräs. I dag har vi även Johansson. Företagets inriktning var från Norden-agenturen på ett antal andra viktiga början att sälja jordförbättringsprodukter produkter som t.ex. linjeringsmaskiner och och även dressand till golfbanor och fot- linjeringsfärg från Fleet samt gräsfrö från bollsplaner. Som mest sålde vi 20 000 ton Barenbrug m.m. Det stora genomslaget i fot- per år. Organiska gödselmedel fanns också bollssektorn kom när vi under 1996 presen- i företagets utbud. Genom åren har dock terade vår första elektriska linjeringsmaskin vårt utbud förstärkts avsevärt. I mitten av Top Line 2000. 1980-talet hände det som fick Jordelit att bli en stor aktör på marknaden av professionell Sedan 2007 utbildar Svensk Jordelit plan- skötsel av grönytor. Vi blev Norden-agent skötare i naturgräs. Utbildningarna heter för det engelska företaget FISON som se- steg 1 & 2 och genomförs i Svenska fotbolls- nare hette Scotts och numer gå under nam- förbundets regi. net ICL. ICL är ett av de ledande företagen i världen när det gäller gödselmedel för pro- • Jordelit arbetar idag med idrottsföreningar, kommuner, golfbanor, kyrka & park. • Sedan år 2003 är vi ISO 9001 och ISO 14001 certifierade. Svensk Jordelit AB Gamla Almedalsvägen 21 C 412 63 Göteborg Tel +46 31- 87 70 70 www.jordelit.se EST 1932JORDELIT Oficiell utbildare steg 1&2 2 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

KONTAKT Svensk Jordelit AB välkomnar dig till denna planskötarutbildning i naturgräs. Officiell utbildare steg 1&2 STEG 1 & 2 Koordinator Utbildningsans. Angelika Dahlgren Johan Milsta 0708-71 29 14 0709 - 90 09 12 [email protected] [email protected] Utbildare Utbildare Thomas Johansson Patrik Ewerstein KONTAKT 031-761 43 0705 - 12 01 74 [email protected] [email protected] ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 3

STEG 1, 2 & 3 I vårt samarbete med Svenska Fotbollförbundet bidrar vi med de kunskaper och erfarenheter vi har inom skötsel av grönytor till Sveriges fotbollsföreningar. I avtalet ingår att vi erbjuder alla SvFF:s distrikt möjligheten att anlita oss för utbildning av planansvariga i sin region. Utbildningen är i tre steg och skall leda till en bättre kännedom om planskötsel och hur man kommer till rätta med de problem som kan uppstå på en fotbollsplan. Vi går igenom alla de olika moment som man årligen utför på en plan. Vi erbjuder en tjänst som innebär att du får en planbesiktning. Våra utbildningar utgår från samma bok. Handboken är mycket grundlig och innehåller information om det mesta när det gäller skötsel av gräs. Den ger dig förhoppningsvis svar på många av de utmaningar som du möter som planskötare. Handboken får man kostandsfritt när man deltar i en av våra steg utbildningar. Önskar ni en utbildning i erat distrikt kontaktar du anläggningsansvarig i ditt distrikt eller hör av dig till Veronica Olsson 031-87 70 70 /Jordelit. KONTAKT Steg 1 DIPLOM En endagsutbildning där vi går igenom grunderna inom sköt- För genomförd Steg 1-utbildning: sel av en fotbollsplan. Ämnen som berörs i utbildningen är Planskötsel av naturgräs marklära, reparation, renovering, val av gräsfrö, sådd, göd- sling, vattning, klippning, vertikalskärning, luftning och dress- Michael Olofsson ning. Namn 13 Juni 2018 Steg 2 Datum En utökad version av Steg 1-utbildningen där vi fördjupar oss Ronni Lundqvist Johan Milsta i de olika delarna som man tidigare talat om. Fördjupningen Johan Milsta sker i ämnena: målsättning, problem, inventering, anläggning, Ronni Lundquist Utbildare marklära, siktkurvor, markkemi, gödselmedel, skötselschema SvFF och gräskunskap. Krav för att deltaga är att man måste ge- nomfört planskötarutbildning Steg 1. Johan Milsta Steg 3 Johan Milsta Utbildningsansvarig En högre utbildning med flera praktiska moment. Innefatatr grupparbete och studiebesök. Utbildningen utförs i Stock- Jordelit har i samarbete med Svenska Fotbollförbundet genomfört holm en gång om året och hålls en vecka på våren och avslu- ovanstående utbildning. tas en vecka på hösten. Vi hoppas att den nyvunna kunskapen skall gynna dig i ditt arbete. Mål Oficiell utbildare steg 1&2 Oficiell utbildare steg 1&2 Att deltagarna efter utbildningen har goda kun- skaper både inom näringslära och val av gräsfrö samt god förståelse för de mekaniska bearbetningar som en gräsplan behöver. Samt att denna kunskap kan omvandlas till praktiskt arbete som genererar i ännu bättre spelytor. 4 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

INLEDNING I Sverige finns ca 3.300 fotbollsfören- under säsong men måste planera året ingar. Alla deras lag behöver bra pla- om. Alla spelare vill självklart spela på ner att spela och träna på. Det finns så bra underlag som möjligt antingen uppskattningsvis ca 2.300 fullstora de är elitspelare eller knattar. Då ökar gräsplaner och ett oräkneligt antal spelglädjen och träningslusten. För att ungdomsplaner och träningsytor. planerna ska ha så hög standard som Över hela landet spelas ett enormt an- möjligt krävs goda och ständigt upp- tal matcher under en säsong och 3-5 daterade kunskaper hos planskötarna gånger så många träningar genom- och en fullgod skötselplan. Dessutom förs. På elitnivå blir säsongen allt läng- behövs bra och lämpliga maskiner re vilket ställer speciella krav. Planskö- och väl utprovade grässorter för att nå tarna - antingen de jobbar i kommuner ett fullgott resultat. Denna handbok är eller i fotbollsföreningar – är nyckel- även den ett redskap i detta viktiga ar- personer för att detta ska kunna ge- bete för svensk fotboll. nomföras. De har ett intensivt jobb MÅLSÄTTNING Vi hoppas att informationen i utbildningen och handboken kommer att vara till hjälp för er i ert INLEDNING framtida arbete. Det krävs inte några stora förändringar och ofta är det inte heller det som be- hövs, men vi hoppas ändå på förändringar och att ni får resurser som hjälper er att kunna leve- rera bättre spelytor till de aktiva inom fotbollen! ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 5

INLEDNING MÅLSÄTTNING Bästa möjliga resultat på ett kostnadseffektivt sätt med minsta möjliga arbetsinsats? Det är många faktorer som påverkar om en fotbollsplan blir bra eller dålig, bl.a. speltim- mar, maskiner, planuppbyggnad, personal, ekonomiska resurser och växtzon. Kom ock- så ihåg att alla planer är olika och har olika förutsättningar. Med vetskap om era resurser kan ni lättare göra ett bättre arbete som ger er en bättre spelyta. Känner ni att ni borde göra mer för er plan är ett bra tips att starta en plankom- mitté eller utse en planansvarig att hålla i den planering och de åtgärder som behöver genomföras för att få en yta som tillgodoser de behov som er förening har. Det kan vara svårt att genomföra åtgärder om personalen som sköter planen inte är delaktig i arbetet, era mål och tankegångar. Tips! • Analysera planens bra och dåliga egenskaper • Gör en långsiktig plan för åtgärderna • Sök information om åtgärder genom leverantörer Har ni behov av en planbesiktning är ni välkomna att ringa oss på Jordelit, 031-87 70 70. 6 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

FÖRUTSÄTTNINGAR Vad krävs för en bra fotbollsplan? ARBETSPLAN En mängd olika resurser behövs för att man skall kunna lyckas med en fotbollsplan. Den första och viktigaste delen är planens uppbyggnad. Det finns idag ett stort antal pla- ner som ej är rätt byggda och konstruerade p.g.a dålig kunskap och billiga lösningar. Fler resurser som krävs för en bra gräsmatta är rätt maskiner, gräsfrö, gödselmedel, vatten, vätmedel, biostimulanter, sand och framför allt ett bra skötselprogram i förhållande till planens antal speltimmar och region. Ofta löser man många av dessa problem genom att ha en välutbildad planskötare som vet vad som behövs. Den gemensamma nämna- ren för en bra plan är: kunskap, pengar och ett gemensamt arbete av hela föreningen. Kom ihåg att det oftast tar två till tre år att uppnå det önskade resultatet. Rätt maskiner, rätt gräsfrö, gödselmedel, vatten, vätmedel, biostimulanter, sand, ett bra sköt- selprogram samt en engagerad förening där alla arbetar mot samma mål! Anteckningar: FÖRUTSÄTTNINGAR ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 7

FÖRUTSÄTTNINGAR ARBETSPLAN En dålig plan åtgärdar man ofta inte på en säsong. En fotbollsplan är en levande yta som behö- ver tid för att återhämta sig. För att lyckas bra med en förbättringsaktivitet på planen ska man sammanställa de problem som idag finns och sedan arbeta långsiktigt med att förbättra dessa. Man bör också sätta upp mål för år 1, år 2 o.s.v. Lämpligt är kanske att lufta, dressa samt påbörja insådd av ädelt gräs. Mål på längre sikt kan vara ökad luftningsfrekvens samt inköp av en luftare och spruta. Det är viktigt att planera sina aktiviteter på planen för att kunna skapa en budget för dessa. Man bör också planera användningen av planen. Man kanske också skall minska antalet speltimmar, flytta träningsområden och mål vid träning vid vissa perioder. Ett hårt och effektivt arbete samt ett humant nyttjande av planen kommer leda till att man får en plan som tål mer och dessutom ser bättre ut. Ofta tar arbeten som dessa ganska lång tid och man bör därför göra en arbetsplan som sträcker sig över en period på 3-5 år. • Hitta era problem • Planera åtgärder • Involvera medlemmar och informera om de tänkta åtgärderna samt anledningen till dessa • Avsätt pengar (budget) • Dokumentera, gärna genom både anteckningar och fotografier • Följ den uppsatta arbetsgången Viktigt är att fortsätta med de “bra” åtgärderna även efter man nått de önskade målen Förbättringsåtgärder? 1. 2. 3. 4. 5. 8 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

SPORTSLINE Ett bra redskap för att undvika att missa Bovallstrands IF några åtgärder på sin fotbollsplan är att ar- beta efter Sportsline eller någon annan typ av skötselprogram. Vi på Jordelit hjälper er gärna att ta fram ett förslag på hur vi tycker att man bör arbeta med sina fotbollsplaner samt med lämpliga gödselgivor och eventu- ella hjälpsådder. I ett Sportsline tar vi hänsyn till era önske- mål, behov, ekonomi och utrustning. Vi kan specialanpassa skötseln för att uppnå ett specifikt resultat vid en speciell tidpunkt t.ex. landskamp, cup eller annat. Prata mer om Sportsline med den ansvariga säljaren för din region. SportsLine Planens namn FOTOSYNTES & PLANTAN Åtgärdsplan (veckovis) Kg 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 Vårgödsel Sommargödsel Höstgödsel Vätmedel Järnsulfat Grön färg Växtskyddsmedel Dressning 30-40 ton efter behov Kilo/100m2 15-120 kg efter behov Hjälpsådd Vertikalskärning N: 0,00 Djupluftning ex. vertiquake P: 0,00 Stickluftning K: 0,00 • Använd järnsulfat för att få en grönare och finare färg på dina fotbollsplaner. Fe 0,00 Tips! • Undvik nitratkväve under sensommar och höst så minskar risken för svampangrepp Mg • Djuplufta efter sista träningstillfället för att skapa bra förutsättningar till våren. : 0,00 SPORTSLINE S: 0,00 Tel 031-87 70 70 [email protected] • www.jordelit.se Vi vill leda utvecklingen - inte följa den ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 9

FOTOSYNTES Mycket ljus är otroligt viktigt för en frisk Fotosyntes är en sammansättning av de la- gräsmatta. Ljuset tas upp av plantan med tinska orden fotos och syntes. Vilket betyder hjälp av klorofyllet och sedan omvandlas ljus och sammansättning. ljusenergin tillsammans med koldioxid och vatten till druvsocker (kolhydrater) och syre. Detta kallas för fotosyntes och är grundläg- gande för allt liv på jorden. Kolhydraterna som bildas behövs för att bygga upp växten och ge den dess energi. Människornas och djurens motsats till foto- syntesen är cellandning. Syret som växterna ”andas ut” tar vi upp och omvandlar tillsam- mans med druvsockret till vatten, koldioxid och energi. Druvsockret får vi i oss genom maten vi äter. Energin som bildas använder vi i kroppens kemiska processer. Koldioxiden andas vi ut som en restprodukt. Koldioxiden tar sedan växterna upp igen för att använda den i sin fotosyntes. SPORTSLINE Solenergi + koldioxid + vatten => kolhydrater + syre Brist på solljus minskar den fotosyntetiska aktiviteten och hämmar rotutvecklingen. Om det är för lite solljus så tvingas plantan att tömma sina reserver med lagrat solljus som finns inne i klo- rofyllcellerna. Man får då bleka och outvecklade blad. Plantan försöker också att sträcka på sig för att kunna ta in tillräckligt med solljus och då får plantan långa, svaga blad. För att tillväxt ska kunna ske så måste fotosyntesen vara större än andningen. Ökar ljusstyrkan så ökar fotosynte- sen, tillväxten och plantans förmåga att leva. Ljus är förutom fotosyntesen viktig för plan- tans avdunstning och transpirationsprocess samt för att hålla gräset sjukdomsfritt och starkt mot slitage. Allianz arena, München Vid brist på solljus kan en s.k. ljusramp an- vändas och den ersätter då ”riktiga” sollju- Skuggiga arenor är otroligt van- set. ligt, detta ofta p.g.a. stilfull design samt närhet till planen för publik. 10 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

FOTOSYNTES Ljuset består av olika ”färger” (våglängder) Har man en plan i skugga kan detta komma MARKLÄRA vid olika tider på dygnet, detta p.g.a. att det att leda till en del stora problem, t.ex. glest bryts olika genom vår atmosfär. Det ”blå och gräs, minskad tillväxt, minskad slitstyrka gröna ljuset” är det som gör nytta för gräset. och det kan ibland även avspegla sig visu- Det viktigaste ljuset finns på förmidda- ellt. Problem som dessa ser vi väldigt ofta på gen. arenor runtom i hela värden. Med tanke på ljuset och dess fördelar är Hamburg AOL arena ”Volkpark stadion” det viktigt att planera om man bygger en ny fotbollsplan. Försök att ta hänsyn till vä- derstreck, omkringliggande byggnader och träd så att dessa inte kommer att påverka er fotbollsplan negativt. En plan i skugga kom- mer att få det väldigt svårt med att preste- ra max. Har man problem med skugga kan man på konstgjord väg tillföra en del av de ämnen som ett gräs i solljus producerar b.l.a. aminosyror och humussyror. Anteckningar: ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 11

JORDEN Jordarten är en beskrivning av vilka partiklar som marken är uppbyggd av t.ex. grus, sand, mo, mjäla eller lera samt mängden organiska material. Det är kornstorleken på materialet som avgör vilken kategori din typ av jord tillhör. Att man tar reda på jordens CEC-tal har stor Ju mindre en partikel är desto större blir den betydelse för att ta reda på just hur mycket sammanlagda ytan hos en viss mängd jord, näring och vatten jorden kan hålla. En san- t.ex. ett gram lerjord har specifik yta som dig plan har lägre CEC-tal jämfört med en motsvarar ytan av en fotbollsplan. lerjord. Nackdelarna med en lerjord är drä- FOTOSYNTES & PLANTAN nering- och kompaktionsproblem och det är därför vi numera bygger våra fotbollsplaner med högt innehåll av sand. Den specifika ytan har stor betydelse för jordens förmåga att hålla vatten och näring. Storleken på partiklarna i jorden är av hög- sta betydelse för planens framtid, fin lera har t.ex. en kornstorlek på mindre än 0,0002 mm och detta kommer att leda till att din plan kommer ha för lite plats för syre medan den kommer ha förmåga att hålla otroligt mycket vatten och näring. Portman road, Ipswich Sand Fin sand Silt Lera Jordart Partikeldiameter (mm) Antal partiklar/g Specifik yta/gram 2,0 – 1,0 90 11 cm2 Grov sand 1,0 – 0,25 720 23 cm2 Mellansand 0,25 – 0,10 5700 45 cm2 Grovmo 0,10 – 0,05 46 000 91 cm2 Grov- Finmo 0,05 – 0,0002 5 776 000 227 cm2 Finmo, mjäla mindre än 0,0002 90 260 853 000 8 000 000 cm2 Lera 12 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

LUFT & VATTEN Markluft: Vatten: För att plantan och dess rötter ska kunna Det är som sagt jordarten som bestämmer tillgodogöra sig vatten och näringsämnen hur mycket vatten som jorden kan hålla. samt växa och föröka sig måste rötterna och Men det gäller alltid att sträva efter det opti- mikroorganismerna i marken ta upp syre. mala: 24 % luft och 24 % vatten för en gynn- Det måste därför finnas minst 10 % luft i sam miljö för växternas rötter. Direkt efter marken för att växterna överhuvudtaget ska bevattning eller ett kraftigt regn så är hela kunna överleva. Det optimala förhållandet porsystemet i växtbädden uppfyllt med vat- är dock 24 % luft i materialet. Porositeten är ten, detta kallas för vattenmättnad. Sen kom- ett mått på hur många procent av jordens mer vatten att lämna växtbädden genom fri totala volym som består av porer. Den totala dränering och porerna fylls med luft. Det mängden porer i växtbädden beskrivs som vatten som finns kvar i marken efter fri drä- växtbäddens porositet. En sandjord har en nering kallas för markvatten, och det är det- porositet på 45 % medans en torvjord ligger ta vatten som utnyttjas av gräset. Men det på 95 %. är inte den totala mängden markvatten som är viktig utan det vatten som är tillgängligt för plantan, växttillgängligt vatten. En del av vattnet kommer att vara så hårt bundet till jordpartikeln att det inte är tillgängligt, icke växttillgängligt vatten. inte är tillgängligt för plantan. JORDEN Anteckningar: MARKLÄRA LUFT & VATTEN Hovåsvallen, Göteborg ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 13

UPPBYGGNAD MARKLÄRA Planens uppbyggnad har under de senaste Planer uppbyggda på större mängder sand åren förändrats och numer bygger allt fler kommer att kräva mer näring, andra skötse- sina planer med största delen sand. Det or- låtgärder samt även i vissa fall extra tillförsel ganiska inslaget i uppbyggnadsmaterialet är av biostimulanter och vätmedel. Trots detta för tillfället cirka 5-10 % . Den låga mängden väljer allt fler anläggningar att bygga sina organiskt material hjälper till med att gene- planer på detta sätt. Fördelar med planerna rera i en plan som startar tidigare på våren, är ofta högre genomsläpplighet av vatten, klarar större mängder nederbörd och ger snabbare uppvärmning, högre tålighet mot bättre förutsättningar för rätt gräs. samt att slitage, ökat antal speltimmar samt en stabi- den ofta upplevs som mjukare. lare och mer pålitlig yta. Använder man rätt material vid planbygg- nationen samt bygger den på rätt sätt kom- Ny typ av mer detta leda till en välfungerande plan, planuppbyggnad men fuskar man med något av det tidigare nämnda kommer man förmodligen att ha Sått gräs ständiga problem med planen. Såbädd, innehåller sand Traditonell och 1-6 % organiskt planuppbyggnad material. Turf Mellanlager av sand, i detta lager placerar man ≈ 30 cm såbädd, eventuella värmesling- organiskt innehåll or. En stor anledning till 10-15 % För att mellanlager är att det är veta materialets billigare än en såbädd optimala tjocklek och för att vattnet lätt- bör test göras. are skall kunna rinna ner till dräneringslagret. Dräneringsgrus Befintligt material Tips! Dräneringslager • Anlita företag eller personer som tidigare byggt väl fungerande planer • Kräv referenser UPPBYGGNAD • Beskriv tydligt i kontraktet vad som skall göras och vilken typ av upp- byggnad och material som skall användas • Otestat eller oprövat material är ofta en ren chansning som kan bli kostsam, detta måste ställas i relation till skötselkostnader och funktion. 14 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

DRÄNERING Det är viktigt med en fungerande dränering i fotbollsplanerna. Dels för att man snabbare ska uppnå rätt förhållande i marken mellan luft och vatten då överflödigt vatten snabbt kan transpor- teras undan. Sen är det viktigt för att kunna erbjuda spel under blöta och regniga förhållanden. Varför dränera? Vanliga fel på dräneringar: • Överskottsvattnet leds bort och ersätts • Dränering saknas • Bristfälligt huvudavlopp med luft. • Dränering som ligger för djupt • Snabb upptorkning • Fel eller för lite material • Bättre syretillförsel till rötterna • Kompaktionsproblem • Bättre tillväxt och mindre ogräs • Eftersatt underhåll • Bättre rottillväxt • Mikrolivet stimuleras En normal dränering brukar ligga på mellan • Markens bärighet förbättras 45-55 cm djup. I gamla fotbollsplaner kan drä- neringen ligga så djupt som 70-120 cm, vilket Packningsskadorna minskar markant om ofta är för djupt för att få en väl fungerande man har en fungerande dränering. Kör man dränering. ut med tunga maskiner på en för blöt plan så kommer man att få en kompaktion. Detta leder till att man minskar mängden luft i pro- filen och därmed försämras ofta resultatet. Det gäller att underhålla och sköta om sina befintliga dräneringar för att dessa ska kunna fungera, spola rent och rensa samt underhålla så att inte utloppen är igensatta. Det bästa och lättaste är om dräneringarna mynnar ut i brunn så att man lätt kan ha koll. Det är också viktigt att se till så att det inte finns träd i när- heten som kan ha rötter som letar sig in i drä- neringsrören. DRÄNERING MARKLÄRA Vid problem med dränering är det självklart att man ska laga den gamla dräneringen eller eventuellt gräva ner en ny. Vill man ha ett billigare alternativ går det ofta att använda sig av en s.k. slitsdränering. Slitsdränering Vid en slitsdränering tar man upp material ur profilen och fyller igen dessa skåror med ny fräsch sand. Livslängden på en slitsdränering är ca 3-5 år. Sedan behöver den göras om. ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 15

DRÄNERING Vid uppbyggnad är det viktigt att man använ- der material som fungerar tillsammans. MARKLÄRA Man slipper då probem med ytvatten. Er sand- leverantör kan hjälpa er att hitta material som fungerar tillsammans med hjälp av en siktkur- va. Ett fint material kommer inte att släppa ifrån sig vatten om materialet under är för grovt. Om man lägger ett grovt material på ett finare dras vattnet ner till det finare. Detta scenario uppkommer då man lägger en sandbädd på lerjord. I de fallen man vill lägga sand på befint- lig lerjord bör man lägga ett kapilärbrytande skikt t.ex. drängrus. Anteckningar: 16 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

ANALYSER Jordprov för analys bör tas regelbundet. Ef- Liten analys ANALYSER ter ett jordprov får man reda på vilken typ av Här får man fram hur mycket näring gräset behöver och hur mycket. Ambi- det finns av makronäringsäm- tionsnivån, nyttjandegrad samt växtperiodens nena, fosfor, kalium, magne- längd avgör hur mycket näring gräset behö- sium och kalcium. Även pH-tal ver för att stå emot de förväntningar vi har på och K/Mg-kvot (förhållandet det. Även nederbördsmängd samt vilken jord- mellan kalium och magne- mån det är har betydelse för hur mycket och sium) mäts. vilken näring som behövs. Miljö , kvalitet och ekonomi hänger också ihop Stor analys med jordprover. Använder man rätt produkter Detta är den bästa analysen och den man har kan man spara pengar, minska läckaget till mil- störst nytta av. Med denna analysmetod får jön samtidigt som man får en bättre och tåli- man även reda på hur det står till med mikro- gare fotbollsplan. näringen i marken. Dessutom så får man reda på jordens CEC-tal (katjonutbyteskapacitet) • För en effektivare gödsling som är viktig för att kunna rekommendera • Kostnadseffektivt en hållbar gödselplan. CEC-talet talar om hur • Ta regelbundna jordprov mycket finpartiklar och organiska ämnen som • Ta vid samma tidpunkt på året varje finns i marken. Med hjälp av detta så vet man gång hur mycket näring som jorden kan bevara och utväxla i rotzonen utan stor risk för urlakning. Base Saturation (basmättnadsgrad) är en an- nan viktig del som påvisar förhållandet mellan näringsämnena samt om det är i balans med varandra. Är inte näringsämnena i balans med varandra kan man få ”låsningar” i marken. Base Saturation mäts i procent och är beroende av jordens CEC-tal. Spurway En spurwayanalys innebär att man får reda på vilka näringsämnen som är tillgängliga för plantan vid provtagningstillfället. ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 17

pH pH-värdet är ett mått på jordens surhetsgrad, Olika gräsarter trivs i olika pH-tal. Men för att vilket i sin tur innebär mängden vätejoner i missgynna de ettåriga gräsarterna som vit- marken. Ju fler vätejoner i marken desto su- gröe så bör aldrig pH-talet passera 7, utan ligga rare markmiljö, (lågt pH värde). Färre vätjoner i trakterna 6 – 6,5. ger en mer basisk miljö, högt pH-värde. ANALYSER pH-värdet har betydelse för markens miljö och växnäringens tillgänglighet. Ett pH på 7 inne- bär att markreaktionen är neutral. pH-värdet följer en logaritmisk skala, vilket innebär att om pH-värdet ändras från 7 till 6 så har mängden vätejoner i marken ökat 10 gånger. Genom användning av surgörande gödsel som t.ex. gödselmedel med mycket svavel i kommer pH-talet sakta att krypa neråt. Vill man höja pH-talet så är det framförallt genom användning av kalk, läs mer om kalcium. Andra saker som kan komma att påverka pH- talet är t.ex. bevattningsvatten och dressand. Olika pH påverkar tillgängligheten på olika ämnen i marken. Med en pH-mätare kan du snabbt och enkelt mäta pH- värdet i marken. Mät med hjälp av lackmus- Nya Ullevi, Göteborg papper • Blanda ut material ur din Vid användning av flytande preparat är det i de allra plan med destillerat vatten. flesta fall positivt att använda sig av en svagt sur lös- • Doppa pappret och jämför ning med ett pH på under sju. med guiden på förpackning- en. 18 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

VÄXTNÄRING Det är väldigt viktigt att man har rätt balans Makronäringsämnen: mellan de olika näringsämnena i marken. Men förutom näringen så är det extremt viktigt • Kväve: N • Fosfor: P med solljus, vatten, luft och plantsort för att • Kalium: K • Svavel: S gräset ska kunna stå emot slitage och preste- • Kalcium: Ca • Magnesium: Mg ra max. Lyckas man med dessa fem element • Natrium: Na kommer man att öka chansen att få riktigt fina fotbollsplaner. Makronäringsämnen är de ämnen som växten tar upp i stor mängd, 10–300 kg/ha Upptaget av näring kommer oftast att ske via rötterna och då framförallt rotspetsarna. Det Mikronäringsämnen: går även att bladgödsla med flytande gödsel, då kan plantan ta upp en del via bladet och • Bor: B • Mangan: Mn man får en mycket snabb effekt av gödslingen. • Koppar: Cu • Järn: Fe • Zink: Zn • Molybden: Mo Växten behöver olika mycket av olika typer • Kobolt: Co av näringsämnen! Växten behöver mikronäringsämnen i mycket små mängder, mindre än 1 kg/ha GRÄS Anteckningar: ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 19

GRÄS Gräs är den största vegetationen i världen och är bland annat den största syreproducenten och därmed den största koldioxidfixeraren. Det kan dessutom växa nästan överallt. Vi får likväl aldrig glömma att gräset är ett levande släkte och behöver omvårdnad precis som vi människor. Det finns över 9000 arter varav vi inom fotbollen endast använder ett fåtal. Inom sport och fotbollssektorn har vi speciella krav på vårt gräs och därför pågår det stän- digt forskning och utveckling av både nya och gamla sorter. De krav vi har på gräs finns ofta inte naturligt i en grässort. Istället korsas olika sorter med unika egenskaper, vilket i bästa fall ger en planta som klarar de krav och önske- mål som vi har på vårt gräs. Utveckling av grässorter: Framtagning av en ny grässort är en tidskrä- vande och mycket kostsam process. • Under 1-2 års tid samlas olika arter in för att sedan korsas. ANALYSER • Efter 3-4 år är det dags för den första utsåll- ningen. Här kontrolleras bladtextur, sjukdomar, färg, täthet etc. 1 år senare skapar man sorten. • Efter ytterligare 3-4 år är det så dags för den andra utsållningen. Här testas bl.a. dess slit- styrka, rotutveckling, frötillgänglighet, skugg- tolerans etc. • Efter ytterligare 4 år är det äntligen dags för försöksstadier samt framtagning av fröer. Allt detta tar mellan 13-15 år! 20 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

GRÄS Krav på Sportgräs: Vi har mycket stora krav på fotbollsgräset. Det ska egentligen tåla allt, dessutom ökar kraven på våra planer hela tiden. Viktiga egenskaper som testas är bl.a. • Etableringstid • Sjukdomstolerans GRÄS • Att det tål låga klipphöjder • Färgen/utseendet • Funktion vid låga temperaturer • Skuggtålighet • Rotutveckling • Vinterhärdighet • Slitstyrka Gräsfröblandningar Information om gräs Mer och mer vanligt blir det att inte bara testa Idag finns det otroligt mycket information om specifika sorter inom gräs utan numera tes- nya grässorter och gräsfröblandningar. Det är tar även vissa företag gräsfröblandningar. väldigt svårt för dig som planskötare att stän- Under senare år har man ”upptäckt” att vissa digt hålla dig uppdaterad inom gräs. Vill du ha grässorter kan konkurrera ut varandra om de mer information om grässorter kan du besöka blir sådda på samma yta och därför kommer Sportsturf Research Institute, www.stri.co.uk. vi förmodligen i framtiden kunna titta på en STRI är en oberoende försöksstation belägen blandnings egenskaper istället för de enskilda i Bingley, England. Hit skickas de flesta gräs- sorternas egenskaper som vi gör idag. fröleverantörer sina sorter för test. En annan intressant webbsida är www.ntep.org, National Nya sorter och blandningar Turfgrass Evalution Program. Detta är en ame- Under 2000-talet har det kommit en del nya rikansk organisation som gör grästester i USA sorter och blandningar som speciellt inriktas och Kanada. Ett bra råd är också att lita på sina för användning på sportytor. Nya sorter som egna leverantörer som säljer gräsfrö. gror vid lägre temperaturer (4-5 grader). Det har även kommit rajgräs som har utlöpare, Tips! d.v.s. att de är självläkande och kan laga slitska- Ofta är det så att pris och kvalité hänger ihop dor på samma sätt som ängsgröe gör. när det gäller gräsfrö. Därför kan det vara bättre att använda bra sorter/mixar i mindre volymer om man vill spara pengar och ändå uppnå ett bra resultat. ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 21

GRÄS Rajgräs (Lolium perenne) Rajgräs är idag vanligt förekommande i gräsmixar till våra fotbollsplaner. Det är faktiskt det gräs vi använder oss mest av när vi pratar om hjälpsådd/renoveringssådd. Dagens raj- gräs är fleråriga med fina tunna blad som är lätta att klippa. Mycket snabb etablering och god slitstyrka. Finns idag rajgräs med stoloner. • Grotid ca 1 vecka • Snabbväxande Ca 0,7 miljoner frö/kg • Slitstarkt • Stort behov av vatten Ca 3,5 miljoner frö/kg • Stort behov av gödsel Ca 3 miljoner frö/kg GRÄS Ängsgröe: (Poa pratensis) Ängsgröen används i alla slags grönytor. Tål mycket slitage och har mycket bra övervint- ringsförmåga. Genom sitt växtsätt med under- jordiska utlöpare (rhizomer) har ängsgröe bra möjligheter att läka skador och magasinera näring. Rhizomer är stammar som växer un- der jorden och bildar nya gräsplantor när de når gräsytan. • Hög slitstyrka • Ger tät växt • Bildar rhizomer (underjordiska) • Grotiden är runt 3 veckor • Finbladig • Långsam tillväxt • Medelbehov av vatten • Medelbehov av gödsel Vitgröe (Poa annua) Många tycker att denna art är ett ogräs, men andra tycker att vitgröe är ett utmärkt gräs. Vitgröe har ett mycket grunt rotsystem och konkurrerar bäst där jordarna är kompakta. Arten är ettårig och ljusgroende. Den förökar sig genom generös fröproduktion vilken på- går i stort sätt under hela året. Det är väldigt viktigt att man hjälpsår sin plan varje år med bra grässorter så att inte vitgröen tar över helt och hållet. • Ytliga rötter (grunt rotsystem) • Mycket stort behov av näring • Stort behov av vatten • Fröar ofta och mycket • Svårstartat på våren • Dålig vinterhärdighet • Mycket känsligt för torka 22 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

Rödsvingel (Festuca rubra) GRÄS Det är ganska lätt att känna igen rödsvingel på dess nålliknande blad. Rödsvingel är mycket Frt tolerant mot torka, sol och värme. Rödsvingel Frc trivs allra bäst där det finns god ventilation och gott om ljus. Rödsvingel delas in i tre olika grupper * Långa utlöpare (Frr) * Korta utlöpare (Frt) * Utan utlöpare (Frc) De som har korta eller helt är utan utlöpare är det allra bästa gräset för fotboll. Rödsvingeln med långa utlöparna passar inte som sport- gräs, det används främst inom vägnät och jordbruk. GRÄS • Torktolerant • God självläkningsförmåga Frr • God vinterhärdighet • Skuggtåligt • Litet behov av näring • Litet behov av vatten Ca 1 miljon frö/kg • Ej slitstark • Grotiden är runt 6-8 v Anteckningar: ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 23

GÖDSEL För att få gräset att prestera max måste man se till att plantan har tillgång till alla närings- ämnen. Var sak gör sin nytta och det är viktigt med rätt balans i marken för att upptaget ska kunna fungera. Det är viktigt att gödsla med bra och säkra produkter som varar i marken samt att man har god kännedom om vad man lägger ut och varför man lägger ut det. Traditionellt Flytande Långtidverkande Organiskt Gödseltunnan illustrerar att det är av högsta betydelse att alla näringsämnen är i balans. GÖDSEL Det finns en rad olika typer av gödselmedel Finns det för mycket av något näringsämne på marknaden allt från enkelt till avancerade och för lite av något annat kommer tillgäng- gödselmedel som har en varaktighet på flera ligheten för plantan inte att bli bättre. Det är av månader. största betydelse att alla näringsämnen ligger inom de rekommendationer som finns. Granulstorlek på de gödselmedel du använ- der är av stor betydelse. Använder man sig Gödselmedel är uppbyggda på olika sätt. Bä- av gödselmedel med stora granuler kommer raren är gips, vulkanaska eller t.ex. zeolit. Olika granulerna att får ganska stort avstånd mellan bärare fungerar på olika sätt. Vissa löser upp sig. Använder man små fina granuler kommer sig när dom kommer i kontakt med vatten näringen komma tätare och gräsets möjlighet medan andra släpper ut näringen genom att ta upp näring öka markant. små hål i sitt skal. Det finns också gödselme- del som arbetar i relation med markens salt- halter det s.k. osmotiska trycket. 1 gram Sportsmaster 1 gram Fairwaymaster CRF, granulstorlek: mini, granulstorlek: 1,8-4 mm 0,85-2 mm 24 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

GÖDSEL Vad betyder siffrorna på en gödselsäck? De Säckens baksida beskriver ofta mer ingående olika talen på en gödselsäck förklarar andelen om vad säcken innehåller samt vilka olika sor- av innehållet i procent av de specifika närings- ter av t.ex. kväve som finns i den. Här finner ämnerna. Uppmärksamma att ibland kan upp- man dessutom rekommendationer om lämp- gifterna på säcken vara i oxidform, i Sverige lig storlek på givor och varaktighet. Vissa säck- anger vi näringsämnerna i dess rena form. Se ar har också en beskrivning på hur man skall exempel på säcken nedan. Innehållet i gödsel- göra för att applicera gödslet på bästa möjliga säckarna kan anges i två olika former. Element sätt. och oxidform. Anger mängden kväve i % Anger mängden kalium i % Mikronäring i % Näring i oxidform Anger mängden fosfor i % Anger mängden magnesium i % Skillnader mellan traditionellt gödsel och långtidsverkande gödsel. GÖDSEL Händelseförlopp Händelseförlopp 1. Giva med traditionellt gödsel appliceras 1. Giva med långtidsverkande gödsel appliceras 2. Granulen vattnas ner och löses upp 2. Granulen vattnas ner men löses inte upp genast 3. Näringen börjar vandra neråt i marken 3. Granulen ligger kvar i marken och läcker ut näring i 4. Kommer ner under rotnivån 5. Näringen rinner ut i dränering eller grundvatten ytan ner till rotzonen 6. Ny giva 3-4 veckor senare 4. Ger gräset möjlighet att ta upp lagom med näring under mycket lång tid Egenskaper Tillväxtkurva för traditionellt gödselmedel Egenskaper Tillväxtkurva för långtidsverkande (CRF) gödselmedel • Ger ofta snabbväxande gräs • Inga stora växttoppar och dalar • Kan ge dålig slitstyrka p.g.a långt avstånd mellan cel- • Gräset får ett bra rotsystem lerna i grässtrået som snabbväxande gräs ofta får • Färre klippningar • Ger ofta stora växttoppar och dalar • Bra miljöval • Mycket läckage till naturen upp till 25 % • Litet läckage ca 3 - 10 % • Ca 800 - 1300 kg gödsel / säsong / 11 - manna plan • 400 - 600 kg gödsel / säsong / 11 - manna plan • Många appliceringar: 5-8 givor / säsong • Färre appliceringar: 2 - 5 givor / säsong • Varaktighet/giva: ca 3-4 veckor • Varaktighet/giva: ca 2 - 3 månader ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 25

KVÄVE N GÖDSEL Kvävet är helt nödvändigt för plantan och ingår i dess protein och klorofyll. Det ger sin tur gräset en varm grön färg. Kvävet är det näringsämne som ger starkast tillväxt ovan jord. Kvävebrist yttrar sig ofta i en ljusgrön färg och en långsam dålig tillväxt. Nitratkväve är direkt tillgängligt för plantan, men den binds inte till markpartiklarna utan stannar i markvätskan vilket gör att den är lättflyktig och snabbt kan lakas ur. Nitrat har den bieffekten att det kan bränna gräset och rötternas rothår vid tillförsel. Nitrat ger en basisk markeffekt. Man bör i huvudsak inte använda några större mängder nitrat under säsongen. Användning på sensommaren kan ge större risk för vintersjukdomar såsom snömögel. Ammoniumkväve är det kväve som bakterierna och växterna föredrar. En viss del kommer att tas upp direkt som ammonium medans resten kommer omvandlas till nitratkväve av bakterierna i jor- den. Denna omvandling kallas för nitrifikation. Ammonium ger en mer utdragen effekt och risken för urlakning är mycket mindre. Ammonium har en surgörande effekt i marken vilket leder till ett lättare upptag för plantan. Ureakväve omvandlas i marken till ammonium innan det blir tillgängligt för plantan, men kan tas upp via bladet vid bladgödsling. Methylenurea är mer långtidsverkande än urea. Det är viktigt med ett bra mikroliv och temperatur när man använder gödselmedlel som innehåller mycket methylenurea. Organiskt kväve är bundet i organiskt material. Detta omvandlas av mikroorganismerna till oor- ganiskt kväve som blir tillgängligt för plantan. • Det näringsämne som har störst effekt på tillväxten • Tas upp genom rötter eller blad • Lättflyktigt i marken, gödsla lite och ofta eller • Tas ofta upp som nitrat = lättast upptag långtidsverkande gödselmedel • Tas även upp som ammonium = bäst nytta • Rottillväxten minskar vid höga kvävenivåer • Undvik nitrat på sensommaren Vår Sommar Höst/vinter Nitrat Ammonium Urea Methylenurea Organiskt Gödselmedel innehållande flera olika kvävekällor kan användas under större delen av året 26 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

FOSFOR P Fosfor ingår i växternas protein och är viktig för GÖDSEL en riklig och bra rotutveckling samt för frösätt- ning. Fosfor är också viktig i nedbrytningen av kolhydrater. Fosfor är förutom i sanduppbygg- da planer väldigt orörligt och kan vid pH högre än 7 eller lägre än 6 bindas i marken. Man ska helst lufta innan man applicerar fos- for för att man ska få ner det i profilen. En fos- forgiva under tidig vår och sen höst stimulerar en god rottillväxt. Om man anlägger en ny gräsyta är det bra om man grundgödslar med fosfor. Mylla gärna ner den i såbädden. Fosfor tas upp som fosfat eller som fosfit. Det sistnämnda är mer tillgängligt och stärker im- munförsvaret hos plantan. Dessutom så reage- rar inte fosfit i motsats till fosfat vid höga pH-tal utan är alltid tillgängligt för plantan. Tempe- ratur är avgörande för frigöring av fosfor. Vid låga temperaturer är fosfor ej tillgängligt för plantan och bör därför tillföras manuellt. • Ligger konstant i marken * TIPS! • Viktigt vid nysådd Vid nysådd eller hjälpsådd kan man använda sig • Mindre behov än N & K av speciella gödselmedel som stimulerar rotutveck- • Bra i samband med luftning ling hos gräset. Dessa gödselmedel innehåller både • Fosfit är mer tillgängligt för plantan mycket fosfor samt ammoniumkväve. Denna kombi- nation ger väldigt goda förutsättningar för bra grodd Anteckningar: och god rotutveckling. ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 27

GÖDSEL KALIUM K Kalium är en viktig beståndsdel i cellernas uppbyggnad. Brist på kalium och för mycket kväve ger gräset större blad, tunnare cellväg- gar och en minskad tålighet mot slitage. Ka- lium är är lättflyktigt i marken. Kalium hjälper plantan att reglera avdunstningen från bladen och som transportör av socker i fotosynte- sen. Kalium hjälper plantan att överleva stress, torka och kyla. Man bör fylla på förrådet med kalium inför vintern som ett extra skydd mot kyla och svampsjukdomar. • Ger en slitstark planta • Förbrukas i stora mängder av plantan • Skydd mot torka och stress • Bra för invintring Höstgödsel Vid höstgivan tillför vi ofta årets största giva av kalium. Ett höstgödsel innehåller alltid små mängder kväve ofta i form av ammonium och urea samt en högre dos av kalium. Anteckningar: 28 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

KALCIUM Ca Kalcium behövs i stora mängder för ett friskt Ska man tillföra kalcium gör man detta genom gräs. Det är en viktig beståndsdel i bladens att kalka. Lättast är att använda sig av kornad cellväggar och påverkar även celldelningsak- kalk.Man ska undvika att tillföra för mycket kal- tiviteten. I de flesta marker finns det tillräckligt cium eftersom detta snabbt kan förändra pH- med kalcium för att tillfredställa växternas be- talet. Det finns en del kalciumprodukter som hov men i sanduppbyggda planer kan värde- även innehåller en hel del magnesium, upp till na snabbt bli sämre. Man ska alltid ta reda på 13%. kalciumhalten i marken med hjälp av jordprov innan man bestämmer sig för att kalka. Höga Det finns också kalciumprodukter som inte har kalciumvärden kan påverka absorptionen av så stor påverkan på pH-värdet. Dessa produk- andra näringsämnen och dessutom påverka ter kan användas under hela växtsäsongen. pH-talet negativt. Låga halter av kalcium för- svagar cellväggarna vilket kan leda till bleka ihoprullade blad samt låsningar i marken. • Utgå ifrån ett jordprov om det behövs kalcium GÖDSEL • För mycket kalcium kan påverka upptaget av andra näringsämnen • Använd kornad kalk • Påverkar ofta pH-värdet • Bästa tiden för kalk är på hösten eller under tidig vår • Viktigt att skilja på näringsämnet kalcium och på kalk, i vilket kalcium ingår • Kalk är kalcium Stadion, Stockholm ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 29

MAGNESIUM Mg GÖDSEL Magnesium är nödvändigt för växtens kloro- Amsterdam Arena, Amsterdam fyllproduktion och i cellväggarnas stödvävna- der. Magnesium samverkar med kalium och • Ha koll på K/Mg kvoten det är viktigt att man har rätt balans mellan • Naturligt gröna fotbollsplaner dessa. Det ska ungefär vara dubbelt så mycket • Relativt orörlig i marken kalium som magnesium i marken lite bero- • Tillför magnesium vid K/Mg högre än 2,5 ende på hur mycket kalium det finns och vil- • Tillför kalium vid K/Mg lägre än 1,5 ken jordmån man har. Men ett bra riktvärde är ungefär dubbelt så mycket K som Mg den så • pH sänkande kallade K/Mg-kvoten är då 2. För höga halter • Sörj för god dränering av kalium kan ge magnesiumbrist trots att det • Ingår i de flesta gödselmedel finns tillgång till magnesium i marken. Detta • Brist ger blekgul färg kallas för antagonism (upptaget av magne- • Kan bilda svavelväte ”sumpgas” sium blockeras.). Brist på magnesium ger en ljusgrön färg mellan bladnerverna. För mycket Mg ger växten lyxkonsumtion. Svavel S Svavel är ett grundläggande näringsämne som behövs i stora mängder för ett friskt gräs. Svavel är en viktig beståndsdel i många enzy- mer och syntesen i klorofyll kräver svavel. Sva- vel är pH-sänkande och ingår i de flesta göd- selmedel. Det är väldigt sällan man har brist på svavel men det är mycket rörligt i rotzonen. Har man dålig dränering och syrefattiga för- hållanden så kan man få för höga svavelhalter med ”Black Layer” som följd. Black layer är en sjukdom som uppstår då det är syrebrist i marken. Ofta färgas materialet svart och får en illaluktande lukt. Ricoh arena, Coventry 30 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

JÄRN Fe Järn är ett mikronäringsämne men ändå an- Nya Ullevi, Göteborg vänds det i stora mängder på fotbollsplaner. Järn styr bildningen av klorofyll vilket ger en Järn blandas ofta med vatten och sprutas sedan ut. varm grön färg åt gräset. Förutom att järn in- går i vissa gödselmedel så kan man appliciera GÖDSEL järn antingen som ett granulat eller spruta ut järnsulfat som man löst upp i vatten. Järnet tas Obehandlat gräs. Järnbehandlat gräs. upp genom bladet och ger ett snabbt och syn- ligt resultat. Överdosering kan ge ett svart gräs som efter klippning får en väldigt mörkgrön färg. Gräs som behandlats med järnsulfat får bättre slitstyrka och ökad torkresistens. Det finns en del järn/kväve blandningar som med hjälp av kväve lurar in järnet i plantan utan att lämna svarta avtryck efter sig. Effek- ten av järn/kväve blandningar ger ett långva- rigt resultat. • Stimulerar klorofyllproduktionen • Gör mjuka grässtrån styva • Ökar torkresistensen • Positiv effekt på rotutvecklingen • Ger en varm fyllig grön färg Järn finns i flytande form, pulver och granulat. Anteckningar: ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 31

MIKRONÄRING GÖDSEL Mangan Mn är ett mycket viktigt spårämne som är nödvändigt för klorofyllbildningen, dessutom så aktiverar manganet enzymernas • Mer än NPK behövs för en fungerande planta utveckling. Manganbrist yttrar sig ofta i sand- • Använd fullgödsel, innehållande alla spårämnen rika jordar eller där högt pH förekommer. Man- • Se till att ha rätt pH i marken gan är mest tillgänglig i marker med ett pH-tal • Även det lilla kan spela stor roll runt 6. Koppar Cu är nödvändigt för gräsets tillväxt eftersom det aktiverar enzymerna. Dessutom är ämnet viktigt i andningsprocessen och i klorofyllproduktionen. Koppar ligger mycket orörligt i marken. För stora mängder koppar leder snabbt till en giftighet för plantan med skador som följd. Brist kan förekomma vid högt pH. Zink Zn påverkar växtens blomning och knoppning samt reglerar sockerkonsumtio- nen. Högt pH hämmar tillgången på zink och brist kan ge livlösa blad som vissnar i förtid. Bor B behövs för uppbyggnad av proteiner och finns i höga koncentrationer i växtens tillväxtpunkt. Brist förekommer ofta i marker med högt pH. Molybden Mo behövs vid kvävets omvand- ling i växten. Brist på Molybden är ovanligt men det kan förekomma vid lågt pH. Mikronäring finns nästan i alla gödselmedel men också i mindre förpackningar som man blandar ut i vatten och sprutar ut på sin fotbollsplan. Näringsämnen arbetar tillsammans Rätt mängd av näringsämne kan komma sti- mulera frigöringen av andra ämnen. För myck- et eller för lite av något kan däremot försämra tllgängligheten av andra näringsämnen. Ta jordprov regelbundet för att veta att du sköter din plan på rätt sätt. 32 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

BIOSTIMULANTER Vikten av rätt och bra bakterieflora Vad är biostimulanter? VATTEN Att bakterier och svampar påverkar det som Produkter som stimulerar mikrolivet i marken händer i jorden är känt sedan länge. Vi måste göra allt för att gynna dessa för gräsets viktiga brukar samlas under namnet biostimulanter. processer. En sak som går att påvisa är att de ädlare grässorterna trivs bättre där förekom- Många av dessa ämnen också är produkter sten av svampar är hög. En annan fördel är att du får en friskare och mer motståndskraf- vi människor stoppar i oss för att må bättre. tig planta samt att thatch bryts och näringen blir tillgänglig. I ett välbalanserat skötselpro- Sanning eller lögn, det är svårt att bevisa för- gram ingår därför biostimulanter. Dessa typer av produkter har en vital och positiv inverkan delarna men de flesta användarna upplever på mikrolivet i jorden. Det är dock mycket viktigt att förstå hur biostimulanter fungerar en förändring i positiv riktning. och vad som är skillnaden mellan starka och svaga biostimulanter. Genom att noga välja Exempel på biostimulanter finner ni nedan: rätt biostimulant vid rätt tidpunkt uppnår man en långvarig förbättring av mikrolivet. I ett väl- • Sjögräsextrakt balanserat skötselprogram ingår naturligtvis • Humus och Fulvos-syror också gödsling, luftning, bevattning, dressning • Kogödsel m.m. • Aminosyror • Gibberelinsyror • Tångextrakt • Algenater • Kolhydrater • Chelaterat järn • Chelaterat mangan • Vätmedel • Blåstång • Vitlöksextrakt • Persilja • Yucca • Soja • Aloe vera • Tagetes • Brännässla • Valnötkompost Marken är ett levande ekosystem med mängder av levande organismer. Det finns maskar, insek- ter, svampar, bakterier, och hur dessa organismer mår styrs bl.a. av mängden luft och vatten i profilen. I en fotbollsplan finns det ungefär 600 kg bak- • Marktemperatur terier och 2500 kg svampar och alla dessa • Markens pH-tal är livsviktiga för en fungerande fauna och en • Förhållandet mellan luft och vatten i såbädden högt presterande fotbollsplan. Det organiska • Mängden organiskt material, energi och näring materialet i en växtbädd är förutom markorga- nismer även färskt material i form av gräsklipp och rötter. Svampar och bakterier hjälper till med omvandling och frigöring av näring som gräset sedan kan dra nytta av. ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 33

BEVATTNING Det finns få saker som är så livsviktiga som vatten. Vatten är en viktig del i skötsel av en anläggning. Det är viktigt att känna till hur man uppnår bäst effekt utan att gräset och rötterna tar skada. Vatten håller cellerna i plantan fast- spända och tillsammans med koldioxid bildas det kolhydrater i fotosyntesen. Vatten ser ock- så till att transporten av ämnen kan fungera mellan plantans olika delar. Olika gräs behöver olika mycket vatten. Rödsvingel är gräs som kräver lite vatten medan t.ex. vitgröe kräver mycket vatten. GÖDSEL När och hur mycket ska man vattna? När man vattnar ska man vattna rejält. Man Det är generellt svårt att svara på denna fråga. bör inte vattna med små mängder, då detta Det skiljer sig väldigt mycket mellan olika jor- ofta leder till ett sämre rotsystem och en högre dar, rotdjup, gräsarter o.s.v. avdunstning ner i profilen och för att rötterna ska söka sig neråt. För att minska vindavdrift En sandjord som släpper igenom vatten snab- samt avdunstning så är den bästa tidpunkten bare och lättare ska därför vattnas oftare och på nätterna. Vid extremt höga temperaturer med mindre mängd, medan en lerjord kan be- bör vattning ske dagtid, detta för att kyla ner vattnas mer sällan och med större mängder. gräset. Det är viktigt att man vet vilken typ av upp- byggnad man har samt har koll på rotdjupet. Vattnar man för mycket tar man bort utrym- Man bör vattna så att vattnet når ner till 2-3 cm met för luft. Kompaktionen kan öka och man under roten. får en urlakning av näringsämnen, framförallt kväve och kalium. Man får också en en ökad Innan man vattnar kan man ta en kniv och rotstress samt sämre kvalitet på gräsplantorna. skära upp en torva för att se om det verkligen är torrt i marken. Normalt vattnar vi för mycket! • Vattna vid låg avdunstning • Vattna vid låg vindavdrift • Vattna rikligt och sällan • Vid stående vatten, se till att lufta planen • Ha koll på rotdjupet • Undvik kraftig bevattning före en period med mycket belastning 34 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

BEVATTNING Det bästa vattnet för gräset är regnvatten. Tvingas man bevattna så är ju det absolut smidigaste sät- tet att använda sig av automatisk bevattning. Då kan man oftast köra systemet på natten för minimal avdunstning. Oavsett vilken bevattning man har så är det viktigt att ha ett väl fungerande system som man kan lita på. Det är viktigt att man får en jämn spridning av vattnet för att undvika stående vatten. Se regelbundet över era bevattningsanläggningar! Vattentåg Vattentåg är ett vanligt redskap ute på våra idrottsplatser. Ett vattentåg sprider ut ca 2-4 mm per körning. Körtiden brukar normalt vara 6-10 timmar för en fullstor 11-mannaplan. Slang och spridare Slang och spridare är ganska ovanliga och detta pga att de kräver mycket arbete med flyttning och framdragning av slang. Fungerar väldigt bra vid punktbevattning. VATTEN Vanlig 1 tums slang används både till vattentåg och sta- Stativspridare finns i flera olika modeller. Kastlängden tivspridare. Slangar finns i olika längder och material. på strålen är av betydelse för effektiv användning. Automatisk bevattning Den bästa typen av bevattningssystem är au- tomatisk bevattning med nedgrävda spridare. Med en anläggning som denna kan vi med högre säkerhet försäkra oss om att vattnet kommer ner till rötterna. Man bör köra flera varv när man vattnar. Ett kort varv som bryter ytspänningen i marken och sedan två längre bevattningsvarv som trycker ner vattnet till rötterna. Antal spridare och dess positioner varierar mellan olika leverantörer och efter era önskemål. Försök att undvika att sätta spridarna i spelplanen. ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 35

VATTEN BEVATTNING Huvuddelen av det vatten som avdunstar sker via bladen på plantan. En del vatten avgår ock- så direkt ifrån markytan genom avdunstning. Vet vi hur mycket vatten som plantan tar upp samt vad avdunstningen är så är det lättare att räkna ut hur mycket och när man ska vattna. Ett sammanfattande uttryck för det vatten som avdunstar är ET-värde. Evapotranspiratio- nen är avdunstningsprocessen från jorden (E) och transpirationen från plantorna (T) = mm/ dag. Normal mängd är 2-8 mm/dag. När det är torrt varmt och blåsigt är vattenav- gången som störst vid vindstilla, hög luftfuktig- het och mulet väder är vattenavgången som minst. • Meteorologer på flygplatser vet ET-värdet • Väderstationer visar ET-värdet • Vattengivan är beroende av ET-värdet • Vet vi ET-värdet så kan man ge plantan exakt så mycket vatten som den behöver Hovåsvallen, Göteborg Anteckningar: 36 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

VÄTMEDEL Under den senaste tiden så har användningen Torkskador går att undvika SKÖTSEL av vätmedel ökat. Det finns flera olika typer av vätmedel som man kan använda för att för- Ytspänningsreducerande vätmedel ser till att bättra förmågan att hålla kvar mer luft eller mer vatten hamnar där du vill, dvs genom vatten i profilen. De slaggprodukter som ska- thatchen ner i rotzonen. Man maximerar effek- pas i marken då växter och bakterier dör fast- ten på bevattningsvattnet och får det att fung- nar som ett vaxskikt på jordpartikeln. Denna era optimalt. Detta gör att man kan spara upp opolära yta har ingen förmåga att hålla vatten till 50 % vatten samtidigt som man får grönare utan är tvärtom vattenavstötande som en ny- och friskare turf. vaxad bil. Detta gör att luft inte heller kan trans- porteras upp eller ner genom jordprofilen. Genom att man inte vattnar lika mycket är också urlakningen mycket mindre. Jordpartikel med vaxskikt Det finns flera olika typer av vätmedel som alla har olika egenskaper och fördelar. Vissa kan hålla väldigt mycket vatten under en kort tid och andra kan hålla mindre mängder vatten under väldigt lång tid. Nu när fler och fler fot- bollsplaner blir uppbyggda på sand kommer behovet av vätmedel att öka. Obehandlad mark Vätmedelsbehandlad mark Ofta är vätmedel uppbyggda med en molekyl som har förmågan att fastna på jordpartikelns opolära yta. Den andra ändan på molekylen är polär och kan hålla vatten. På detta sätt skapar man återigen en fungerande markmiljö. • Effektivare bevattning Dispatch • Minskad avdunstning gör att mer vatten • Minskat läckage hamnar där du vill ha det – genom thatchen och ner i rotzonen! • Mindre mängd stående vatten • Friskare turf • Kostnadseffektivt Vätmedelsmolekyl Jordpartikel Vätmedelsmolekyl • Skapar bra förhållanden i marken med vaxskikt fäster på partikeln ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 37

LUFTNING br”aLugfrtäasokvftaaliftöért” VATTEN För att man ska få en stark planta och ett fung- erande mikroliv i marken krävs det luft. Det op- timala förhållandet är att man har lika mycket luft och vatten i profilen. När man vattnar eller om det kommer för mycket nederbörd kom- mer luftfickorna att fyllas med vatten. Kan inte rötterna finna luft nere i profilen så vänder dessa uppåt för att andas och man får därmed ett grundare rotsystem. Detsamma gäller med mikrolivet som behöver luft för att kunna leva och utföra det livsviktiga jobb som sker nere i marken. Fördelar med att lufta: • djupare och starkare rötter • bätte mikroliv • bättre genomsläpplighet (vatten och näring) • minskad kompaktion • skottätare gräsmatta • mjukare spelyta • bryter ner thatch • frigör näring • ökad grönska Kom ihåg att 24 % av uppbyggnadsmaterialet skall vara luft, 24 % vatten och resten mineral- samt organiskt material. Hur ofta bör man lufta? Minst en gång per månad, gärna med olika luftare vid olika tillfällen. Underhållsluftning med en enkel luftare eller Spiker kan utföras varje vecka under hela sä- songen. På marknaden finns det i dag ett antal olika enkla och lättanvända luftare t.ex. Jordelit:s Suno. 38 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

LUFTNING Hålpipsluftare 2-8 cm: Stickluftare 8-15 cm: SKÖTSEL - Är perfekt att använda om - Denna luftare arbetar i zonen man vill plocka bort material där rötterna finns. Risken för ska- ur profilen. Har man t.ex. myck- dor på planen är små. Detta är et thatch i planen eller om man ett redskap som varje fotbolls- har använt sig av felaktigt ma- anläggning bör ha i sitt garage terial vid byggnation kan man då den inte är dyr och man kan förbättra profilen genom att inte använda den för mycket. En plocka bort dessa korvar. Gör man dessutom en efter- luftare som denna kan man använda hela säsongen. följande dressning och fyller igen hålen kommer detta efter upprepade behandlingar hjälpa dig att förändra Djupluftare 20-35 cm: din profil. (använd ”bra” tvättad sand, se avsnitt Dress). - Användning av djup- Knivluftare 15-25 cm: luftare är ett stort in- grepp i planen. Efter - Lite större maskin än stick- en djupluftning kan luftare som går ner lite dju- det ibland behövas pare fler åtgärder för att och skär mer genom gräset. göra planen spelbar. Vanligt arbetsdjup brukar Djupluftare består av vara mellan 15-25 cm. solida pinnar som slås ner genom marken på ett djup Bör inte användas vid extrem torka eller under väldigt ner till 35 cm. Vissa djupluftare kan även få pinnarna varma perioder. Idag finns det knivluftare som har ar- att genomföra en brytande effekt, detta ger ett större betsbredder på upp emot 4 m. Det tar under 30 min hålrum vilket i sin tur ökar perkulationen i marken d.v.s. att lufta en fullstor fotbollsplan med luftare som den ti- genomsläppligheten av vatten och luft. Används med digare nämnda. fördel på hösten. Lufta på rätt djup För att få reda på var i profilen kompaktionen finns kan man använda sig av en penetrometer. Det är ett verktyg som mä- ter materialets hårdhet. Luftar man med fel typ av luftare på fel djup kommer man inte att uppnå den önskade effekten man vill ha ut av sin luftning. Anteckningar: ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 39

SKÖTSEL VERTIKALSKÄRNING Vertikalskärning är ett mekaniskt arbete som skär av gräsets vertikala utlöpare. Denna åt- gärd kommer att ge en tätare plan då plantor- na återigen tillverkar nya utlöpare som ger nya plantor. På en tätt växande plan rekommende- ras täta knivar och att man jobbar på ett djup av 3-6 mm. Har man en mer gles och sliten plan som är i behov av hjälpsådd så kan man ha lite längre mellanrum mellan knivarna och gå ner lite djupare ≈10-20 mm. Vertikalskära- ren skär av gräsplantorna och stimulerar skot- tillväxten vilket i sin tur leder till en tätare plan. Vissa vertikalskärare plockar också bort en del thatch och gammalt dött gräs. Detta leder till att vatten, luft och näring lättare kommer plan- tan tillgodo. Vertikalskärning kan med fördel göras innan en sådd och dress. Det är viktigt att plantan är i god tillväxt när man skär och att det inte är för höga temperaturer. Vid höga temperaturer får plantan arbeta väldigt hårt för att läka sina sår samtidigt som risken för utvikta kanter på snitten ökar och vilket leder till att gräset torkar ut. Olika gräsarter tjänar olika mycket på vertikalskärning Rajgräs med utlöpare, ängsgröe och rödsvingel är exempel på sorter som kommer att prestera mer om dom blir vertikalskurna. Båda sorterna har utlöpare som i sin tur har skapat en ny planta. Skärs denna utlöpare av kommer den nya plantan i sin tur föröka sig genom nya utlöpare och plantor. Fördelar med vertikalskärning: Man bör vertikalskära pla- • skottätare planta nen minst en gång per år. • plockar bort thatch • vatten, luft och näring tränger bättre ner i profilen • städar bort dött gräs • stimulerar tillväxten av plantan • bra vid hjälpsådd • Ökat mikroliv ger mer näring mer tillväxt och färg. 40 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

DRESS Sanddress är en viktig del i planskötsel och Sand som innehåller många olika frak- SKÖTSEL man bör genomföra minst en dressning per tioner kan komma att packa sig och då år. Sanden är också viktig för att späda ut tat- har vi inte uppnått det önskade resul- chen så den blir mer porös, vilket leder till en tat vi vill ha ut av en sanddress. snabbare nedbrytning av organiskt material. Sand ger således en bättre genom släpplighet. Sand med få olika fraktioner eller kornstorlekar skapar I de allra flesta fall så bör man använda sig av stora hålrum för luft och vatten. Det gynnar i sin tur ren likkornig sand med en kornstorlek på 0,2 - markens bakterier och svampliv och en god genom- 2 mm. Använder man sand med många olika släpplighet av vatten. kornstorlekar kan detta lätt leda till att man får en kompakt plan som blir hård och inte släp- per igenom vatten vid regn. 40 - 70 ton/år är ett bra riktvärde för en normalstor 11 mot 11 plan. Efter dressning skall sanden bearbetas ner mellan grässtråna med t.ex. ett dressnät eller en borste. Fördelar med dress: • Jämnare spelyta • Högre slitagetolerans • Bättre dränering • Ökad skottäthet • Bra vid hjälpsådd och luftning Det är bättre att använda mindre mängder av en bra sand än stora mängder av en sand med fel fraktion. Dressning med organiskt material som t.ex. mullblandning är ofta inte nödvändigt. Fel material på ytan kan leda till sämre förhål- landen för gräset. Med hjälp av en maskin som denna sorterar man sanden i olika storlekar och tvättar bort de minsta fraktionerna ur den. ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 41

DRESS Det finns flera typer av dressvagnar. En del har en tallrik bak som sprider sanden över en stor yta medan andra har ett transportband i botten som skickar ut sanden rakt bakåt. Vanligt förekom- mande bland fotbollsklubbar är också att man använder sig av en traditionell självlastande dropp- spridare som man har byggt om lite grann för att anpassa den för sand i stället för flis. Bogserad tallriksspridare Traktorhängd droppspridare Bogserad droppspridare SKÖTSEL När gräs växer så bildas det även organiskt material i profilen i form av döda rötter o.s.v. Detta bildar ett ytlager av tatch. Detta orga- niska ska bakterierna bryta ner. För detta be- hövs luft. Läs mer under kapitel luftning. Men genom att dressa så blandar man i sand i tat- chen vilket gör den mer porös och detta leder till att man får mer utrymme för luft. Hur mycket bygger sanden? 40 ton sand har volymen 25 kbm. Sprids denna sand ut på en yta stor som en normalstor 11 mot 11 kommer sanden att bygga upp ytan med ca 3,5 mm. På följande sätt kan du räkna ut hur mycket sanden bygger upp ytan: • X ton sand / 1,6 (sand väger ca 1,6 ton/kbm) / 7000m2 (planens yta). Svaret du nu får är höjden i meter. (För att få svaret i millimeter multiplicerar du med 1000) Sand som den till vänster är ej att rekommendera som dressand till en fotbollsplan. 42 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

DRESS Dressnät används för att sprida ut och fördela sand efter dressning. Detta gör gräsytorna jämnare. Det är en stor fördel om dressnätet har en viss styvhet då arbetssättet för nätet är att ta med sig överskottssand från högpunkter på gräsytan och släppa sanden i lågpunkter. Vanligtvis är dressnät styva på bredden men inte på längden. För att då erhålla en bra för- delning av materialet är det bra att köra i olika riktningar vid olika tillfällen. Nätet i sig bör ha en viss höjd för att få en god förmåga att kun- na föra med sig sanden till lågpunkterna. SKÖTSEL Anteckningar: ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 43

BORSTNING Fördelar med borstning: • Undvika liggräs En borste kan ha väldigt många arbetsområ- • Jämnare klippresultat den. Borsten är ett bra redskap att använda i • Tätare gräsmatta samband med sanddressning av fotbollspla- • Få undan daggen innan klippning nen. Borsten fungerar också väldigt bra om • Rensar bort dött gräs man vill förtydliga mönstret efter klippning. För att öka klippresultatet så är det bra att bor- sta planen innan man klipper. Man reser då eventuellt liggräs och får en “närmare” klipp- ning med bättre resultat. Detta leder till en jämnare plan och en skottätare gräsyta. Det tar ofta inte lång tid att borsta planen men ofta ger det ett fantastiskt resultat och bättre möjli- heter för gräset. SKÖTSEL Anteckningar: 44 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

GÖDSELSPRIDARE SKÖTSEL När man väljer vilken gödselspridare man ska använda så bör man ha med i sina beräk- ningar vilken typ av gödsel man har samt hur stora ytor. De vanligaste gödselspridarna på en idrottsanläggning är en mindre gödselspri- dare som man bogserar med sin gräsklippare eller en cyklonspridare som man går bakom. Har man många planer gödslar ofta och har tillgång till en traktor med gräsdäck så finns det spridare som man hänger på traktorns trepunktsupphängning. Den typen har störst kapacitet på mellan 500 - 700 kg. Mindre spri- dare kan man ofta finjustera för att få den att passa till små granuler, samt med en exakthet veta hur många kilo man lägger ut. Teoretiskt sett så kommer en cyklonspridare att kasta lite mer åt ena hållet, men detta går på vissa moderna spridare nästan helt att kalibrera bort. Har man dessutom granuler i olika storlekar så kom- mer de grövsta granulerna slungas längre ifrån spridaren än dom små granulerna. Kom ihåg att små granuler har mycket större täckningsgrad än stora. Med små granuler så kan man använda mindre mängd utan att det blir fläckigt och gräset får lättare att ta till sig näringen. 2 m Spridare 3 m En spridare kastar nästan alltid mer gödsel åt ett håll än åt det andra. Kom därför ihåg att alltid att mäta upp rätt zoner. Anteckningar: ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 45

KLIPPNING SKÖTSEL Klippning är ett mycket viktigt arbetsmoment Det är också viktigt att och någonting som vi ofta utför på våra gräs- man klipper gräset i olika ytor. Gräs mår bra av att klippas, förutsatt att riktningar så att man und- behovet av näring, vatten och luftning är till- viker liggräs samt att man godosett. Resultatet av detta är en frisk och har vassa och rätt inställ- skottät planta. Plantan behöver en viss mängd da knivar på klipparen. solljus för fotosyntesen och ljuset tas upp ge- Helst ska man klippa grä- nom plantans blad. Klipper man regelbundet set vid torra förhållanden. så tvingas plantan att bilda nya skott så att rätt Använd gärna en borste mängd ljus kan tas upp. för att dagga av planen innan klippning. Normal klippfrekvens är 2-3 klippningar i veckan. En viktigt tumregel är att man inte ska klippa mer än en tredjedel av bladets höjd. Klipper • Klipp regelbundet (även under uppehållet) man under gräsets tillväxtpunkt så kan gräset • Max 1/3 av gräsets höjd ta stor skada. Låter man gräset växa fritt under • Klipp i olika riktningar till exempel sommaruppehållet så höjer man • Använd vassa knivar tillväxtpunkten. När man sen börjar klippa ner • Klipphöjden kan vara 20– 45 mm gräset igen så blir planen gles och plantorna • Borsta planen innan klippning tar stryk. Det är då stor risk att man får in stort bestånd av vitgröe. Klipp gräset regelbundet När man ska införskaffa en ny klippare så är även om planen inte används. det en rad saker man ska ha med i beräkning- arna. Vilka krav man har på planen, hur stor Val av klippare är av stor betydelse. Det finns areal man har, transportsträckor, ekonomi, en uppsjö av olika typer på marknaden, an- klippningsintervall o.s.v tingen med en roterande kniv (rotorklippare), eller med en roterande cylinder (cylinderklip- pare). Det finns förutom de som man själv styr även robotgräsklippare och bogserade min- dre cylinderklippare och som man går bakom (arenaklippare). Oavsett vilken klippare man väljer så är det viktigt att man följer tillverkarens rekommen- dationer gällande service och rengöring. Det är också viktigt och direkt avgörande för klipp- resultatet att knivarna är vassa och justerade riktigt. En slö cylinderklippare kommer att slita sönder gräsets snittyta så man får ett öppet sår som är känsligt för sjukdomar. Det krävs mycket energi ifrån plantan för att läka dessa sår. Visuellt så blir topparna gula och sönder- trasade. En rotorklippare klipper inte gräset som en cylinder utan slår av det. För bästa re- sultat gäller det självklart att kniven är vass för resultat. 46 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

KLIPPNING Cylinderklippare SKÖTSEL Precis som en sax fungerar cylinderklipparen. Breda klippdäck Den roterande cylindern klipper gräset emot kan ibland inne- understålet. Denna typ av klippare ger det bära problem då bästa resultatet och med en vass cylinder så marken är ojämn. får man minsta möjliga slitage vid klippning. Ju bredare klipp- Gräset läker fort. Det är med cylinderklipparen däck desto större som man får fina klipplinjer. Cylinderklipparen risk för skalpe- är känslig för långt gräs och inget bra att klippa ringsskador. ”biytor” med då den är känslig för ojämnheter och stenar. 6 - 9 blad i cylindern Det finns flera olika rekomendationer om hur många blad en cylinder skall ha. Valet av antal blad beror på bl.a. klipphöjder, planens jämn- het och klipphastighet. Ofta är det möjligt att byta ut aggregatet på en cylinderklippare och där med får man möjlig- heten att även utföra andra mekaniska bear- betningar med samma maskin. Rotorklippare Rotorklipparen har en roterande kniv som ar- betar under en kåpa parallellt med marken. Den är mindre känslig för våta och ojämna un- derlag. Den är också den mest tåliga klipparen. På senare tid så har man installerat så kallad multiklipp, som gör att grässtråna klipps flera gånger innan dom landar på marken. Detta leder till snabbare nedbrytning av växtdelarna. En rotorklippare är det mest ekonomiska valet då de både är billigare i inköp och i underhåll. Det finns idag stora rotorklippare som bogse- ras bakom en traktor och klipper en fotbolls- plan både snabbt och billigt. • Tålig klippare • Klipper alla typer av ytor • Lägre servicekostnader än cylinderklippare • ”Slår av gräs” ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 47

KLIPPNING Arenaklippare • Bästa klippresultat • Lägre slitage Arenaklippare är den klippare som ger absolut • Finns med uppsamlingskorgar bästa klippresultatet. Man får en mycket ”nära” • Klipplinjer klippning genom att bredden på klipparen är • Närmare klippning relativt smal, samt farten på cylindrarna och • Minimalt marktryck farten man går i. Man får även minimalt med marktryck vilket minskar kompaktionsskador- na. Baktill på arenaklipparen sitter det en vält som jämnar till planen samt ger härliga klipp- linjer. Vertikalskärning Spiker/ytluftare Borste SKÖTSEL Robotklippare Genom att klippa lite och ofta stimulerar man Klipphöjd runt 30 mm. gräsets växtsätt vilket bland annat bidrar till ett Kan vi gödsla mindre? På en gräsmatta i trädgården, ja. En starkare och tåligare gräs där ogräset inte trivs fotbollsplan, Nej! lika bra. Det är även en mer miljövänlig lösning än bränsle burna klippare som dessutom är re- lativt tunga för planen. Tyst blir det med. Man tappar delvis känslan för planen, vissa modeller är mer känsligt för oväder, gräset får inte bli för långt om det skulle regna för mycket en längre tid. Då kommer den inte ut. Man ska hålla den ren från gräsrester, man by- ter knivar och kan finnas risk att man luftar av kabeln i marken. Glöm inte att flytta målburar, ta ur hörnstolpar mm så att klipparen kan röra sig fritt. 48 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”

MASKINVÅRD Gräsklipparen används mycket under en sä- song.För att den ska fungera ordentligt krävs att man är noggrann med skötseln. Givetvis tvättar man efter varje användning, eller åt- minstone blåser rent den med tryckluft. Alla rörliga delar och lager kräver att man smörjer in dessa regelbundet för att inte börja krångla. Titta i er servicebok var alla smörjkoppar sitter samt under vilken intervall detta ska ske. Mo- torolja bör bytas minst en gång om året, drivs klipparen eller klippenheten med hydralik by- ter man denna olja en gång om året. Se till så att klippenheten är vass och att klipphöjden är rätt justerad. Blås rent luftfilter flera gånger per år så att maskinen andas ordentligt. Tänk på att gräsklipparen är din arbetsplats som du äg- nar mycket tid. Är den fräsch, klipper fint och fungerar korrekt så blir ditt arbete både enk- lare och roligare! För att kunna hålla ett bra klippresultat och för SKÖTSEL att plantan snabbt skall läkas efter klippning är det viktigt att man har vassa klippenheter. Lämplig kornstorlek En cylinderklippare slipas i speciella maskiner på slippasta för fot- anpassade för detta. Man tar i de flesta fall av boll är 80-120 grit. aggregaten från klipparen och spänner fast dessa i slipmaskinen. På singelklippare spän- *Man kör aggregatet baklänges och påför en ner man fast hela klipparen. Cylindern går mot slippasta. På lite äldre maskiner är man tvung- ett understål, detta slipas separat. När sedan en att montera på en motor för att få den att allt är slipat, sätts klipparen ihop och man gå baklänges, på modernare maskiner kan backlappar* enheten för att slipa in det sista. man vända rotationshåll på klippenheten och Det är viktigt att alla lager är väl fungerande på det sättet enkelt backlappa. utan att det glappar. Under säsong kan man sedan fortsätta med att backlappa t.ex. en gång i månaden för att bibehålla skärpan. På en rotorklippare är enklaste sättet att plocka bort kniven och köra den med en rondell eller bänkslipmaskin. Se också till att kniven är rak för en jämn klipphöjd. Börjar kniven bli tunn så kan den vara farlig, ersätt den då med en ny. ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet” 49

UPPSAMLING Efter en klippning skall aldrig synligt gräsklipp vara kvar. Det ska helst vara så finfördelat att det ”ramlar” ner mellan grässtråna. Men med jämna mellanrum kan det även vara lämpligt att köra med en uppsamlare. Man uppnår då inte bara en bättre och jämnare spelyta utan ser samtidigt till att luft, vatten och näring blir mer tillgängliga för rötterna. Tanken är att gräsresterna skall brytas ner och med tiden bli till jord. Ibland kan denna process gå mycket långsamt. Samlar man aldrig upp gräsresterna är det lättare att få problem i profilen som t.e.x uppkomst av thatch. En fördel med att inte samla upp är dock att man spar lite näring samtidigt som man ska- par ett bättre bakterieliv i marken. Så en bra gräsklippare som finfördelar gräset och att man samlar upp då och då är rätt med- icin! SKÖTSEL Man kan ibland använda sig av en vertikalskärare vid uppsamling av dött material. Anteckningar: 50 ”Stolt partner till Svenska Fotbollförbundet”


Like this book? You can publish your book online for free in a few minutes!
Create your own flipbook