mu2020-6

HÅLLBARHET I PRAKTIKEN NUMMER 6 2020 Sedan ett år tillbaka är Mattias Goldmann hållbar- hetschef på Sweco. Klimat- frågan måste vara lustfylld och lönsam, menar han. Nyheter GIFT I CONTAINRAR HOTAR ARBETSMILJÖN Reportage KAPPAHL PRESSAR KLÄDERS MILJÖPÅVERKAN I praktiken 16 SAMARBETE SKAPADE ÅTERVUNNEN DAMMSUGARE SIDOR BILKILLE MEDMattias Goldmann: LEVERANTÖRS­- KEDJOR FOKUS PÅ KLIMAT

KONSULTTJÄNSTER Förverkliga ert hållbarhetsarbete Skapa ett levande hållbarhetsarbete som utvecklar er verksamhet. Hållbarhet har många olika betydelser beroende på vem ni frågar. Vi hjälper er att förstå vad hållbarhet är just för er och hur ett levande hållbarhetsarbete kan spela en viktig roll i er strävan mot mål och visioner. Med ett tydligt fokus bygger ni långsiktig framgång. Läs mer på canea.se/hallbarhet Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa er att få en röd tråd mellan strategi Konsulttjänster • IT-lösningar • Utbildningar och genomförande med hjälp av IT-system, utbildning och konsulter? Kontakta oss på: canea.se [email protected] Tel: 010-459 00 00

INNEHÅLL 6|2020 4 SIGNERAT 28 50 Nya perspektiv 40 54 6 TRENDEN OMSLAGET Hårdare tag mot slaveri 3 10 NYHETER Giftiga containerlaster 16 I BILD Prisad innovatör 18 JURISTEN Dyrt med dålig luft 20 PORTRÄTT Möt Mattias Goldmann 28 TEMA: LEVERANTÖRSKEDJOR 28 Kappahls strategiska miljöarbete 36 Tuffa upphandlingskrav för handskar 40 Innovationsupphandling för miljön 44 Prisad kommun om framgångsfaktorer I PRAKTIKEN 46 Så funkar klimatscenarier 50 Tips för kemikaliekoll 52 Cirkulär dammsugare 54 SUSTAINTECH Han gör järn av spill 57 PRODUKTER Träfrotté, plastbänk, stekpanna, med mera 58 KARRIÄR Håkan Wirtén till SMHI 60 KUNSKAP Attenborough, cirkulära affärer, ­återvinningstips, med mera 62 KRÖNIKAN Marielouise Berg Hej, ditt ärende PETER KNUTSON har klassificerats som grus.” MARIELOUISE BERG MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

SIGNERAT Nya perspektiv CHEFREDAKTÖR, ANSVA­RIG UTGI­VA­RE DET ELÄNDIGA ÅRET 2020 lär trots allt gå till Det återstår att se om 2021 kommer att historien som ett förändringens år. Året då gå till historien som året då vi utnyttjade Ingar Lindholm 08–517 955 04 vi upptäckte att det går att klara sig utan kraften i förändringsåret 2020 till att styra [email protected] en massa saker som tidigare sågs som helt mot en mer hållbar framtid, eller året då vi nödvändiga. Året då digitaliseringen tog beslöt att vända tillbaka till 2019, med en ART DIRECTOR ett jättesprång. Året då vissa branscher helt suck av lättnad för somliga och stigande oväntat blomstrade medan andra balanse- panik för andra. Per Åhman rade på ruinens brant. Och året då World  I denna utgåva av Miljö & Utveckling [email protected] Economic Forums lista över de största och hittar du förhoppningsvis också några nya mest troliga riskerna i världen under de perspektiv. Missa inte porträttet på Mattias I REDAK­TIO­NEN kommande tio åren plötsligt toppades av Goldmann, och reportaget om hur mode- fem miljörisker: extremt väder, misslyckat företaget Kappahl arbetar med Kerstin Lundell klimatarbete, naturkatastrofer, förlust av miljöfrågan i sin leverantörs­ [email protected] biologisk mångfald och miljökatastrofer kedja. Längre bak i tidningen orsakade av människan. hittar du två exempel på MEDVERKAR I  WEF:s lista är förstås ingen rolig cirkulär ekonomi i prak- DETTA NUMMER GÖR: läsning, men det är ändå på något sätt tiken: En helt återvunnen bättre att dessa risker (som förstås funnits dammsugare och en liten Marilouise Berg länge) uppmärksammas, än att de sopas listig, vätgasdriven ugn som Peter Knutson under mattan. Det öppnar dörren för nya gör järn av spill. Julia Sjöberg möjligheter och nya initiativ.  Trevlig läsning – Fanny Vesterberg  2020 var ett år då jag tror att många av och God Jul och Gott oss fick nya perspektiv i smått och stort. Nytt År! ANNONSER Ingar Lindholm Lars Schön [email protected] Chefredaktör 08-517 955 89 REDAKTÖREN TIPSAR 076-720 16 05 VD Anders Pauser, 08-517 955 01 [email protected] PRENUMERATIONER & KUNDTJÄNST Måndag till fredag 10.00–12.00, 08-517 955 50 [email protected] Prenumerationspris helår: 2 495 kr exkl moms (6 nummer) Pristillägg Europa: 180 kronor. ISSN 1100-5114 TRYCK Lenanders Grafiska, Kalmar VANENMÄRK S T Krav mot Klimatscenarior Mini-Hybrit GILLAR DU OSS? slavarbete finns i Stockholm VI FINNS PÅ SIDAN 50 SIDAN 36 SIDAN 54 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020 4

En fingervisning om hur Distillery | Foto: Johnér / Elliot Elliot äldrevården kan förbättras* Låt oss riva av plåstret med en gång. Tryggheten Med en verifiering enligt ”äldrestandarden” för äldre i behov av vård och omsorg har blivit en SS 872500:2015 får ni ett handfast stöd i arbetet brännande fråga i samband med covid-19. Men med att kvalitetssäkra och förbättra era äldre- det fanns många larm om allvarliga brister inom omsorgstjänster, inklusive äldreboenden. äldrevården även före pandemin. Välkommen till Qvalify. Qvalify AB / 036-336 00 00 / [email protected] / www.qvalify.se *På vår hemsida kan du läsa mer om äldrestandarden samt beställa broschyren ”En fingervisning om hur äldrevården kan förbättras”.

TRENDEN HÅRDARE TAG MOT TVÅNGSARBETE Såväl EU som USA har satt fokus på socialt ansvar inom leverantörs- kedjor. I USA finns redan regler om att företag måste visa att varor inte tillverkats med tvång och inom EU kan det komma. Fast det dröjer. Text KERSTIN LUNDELL Bild STOCK .ADOBE .COM 6 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

Det kommer att bli svårare att komma undan kontroll av tvångsarbete. MILJÖ & UTVECKLING 6 2020 7

TRENDEN F ÖRRA ÅRET GENOMFÖRDE USA Några europeiska länder har ändå utvecklingen, bland dem några av de åtgärder mot tvångsarbete i kommit längre i sin lagstiftning. Stor- stora företagen som ser hållbarhet som leverantörskedjor med stöd av britannien har till exempel The Modern del av affären. lagstiftningen. Flera tillslag har gjorts Slavery Act sedan år 2015. Enligt mot leveranser där produkter miss- den måste företagen publicera på sin Men de som inte arbetar med saken tänks ha tillverkats av ofria arbetare. hemsida hur de arbetar med att hindra idag, kommer att tvingas göra det när 20 oktober beslutade till exempel landets tvångsarbete hos sina leverantörer. lagstiftningen träder i kraft. Anna Lind- tullmyndighet att varor från ett kine- Den som inte följer lagen kan bötfällas stedt uppmanar dem som inte redan siskt företag ska tas i beslag, eftersom det och boten har ingen övre gräns. Lagen börjat, att lägga ansvaret för mänskliga är utrett att de tillverkats av fångar eller förväntas skärpas framöver. rättigheter i leverantörskedjan på skuldslavar. I juli hindrades en leverans PÅ FRÅGAN VARFÖR Sverige ligger inköpsavdelningen, precis som för av engångshandskar från Malaysia mitt efter svarar Åsa Beckius att det kvalitet och logistik. under brinnande pandemi. Det handlar är en bra fråga. alltså inte bara om att försvåra handeln – Annars finns risken att det blir en med Kina. Grunden för tillslagen är ett – Politikerna blir väldigt ”add-on” som hänger lite vid sidan direktiv från president Clinton om att de irriterade när vi säger det. De av. Att integrera i verksamheten som levererar till offentlig sektor måste tycker att svenska företag tror jag är jätteviktigt. de bevisa att deras produkter inte tillver- ligger i framkant ändå. Men kats av tvångsarbetare. då brukar jag fråga efter bevis HÅLLBARHETSAVDELNINGEN och på det. hållbarhetskonsulter kallas I DET NYA handelsavtalet med Kanada och in när kunskapen tryter, Mexiko ingår dessutom nya regler för att Hon berättar att flera under- precis som för andra expert- förbjuda import av varor som tillverkats sökningar har visat att frivillighet områden. Men än finns alltså inga av arbetare som inte är fria. inte räcker utan att lagstiftning färdiga lagar. Så vilka reglerna blir är en behövs. öppen fråga. Anna Lindstedt hos konsultföretaget – Jag tycker det blir spännande att se Ethos International, berättar att det Anna Lindstedt menar att i Sverige vad som kommer från EU, säger Anna finns ännu flera lagförslag som väntar finns ändå företag som ligger före i Lindstedt. i USA. Och med skiftet på president- posten till Joe Biden, så lär tempot USA trycker på för hårdare tag mot knappast bli lägre än under tiden med slavarbete, men i EU mal byråkratins Donald Trump. kvarnar långsamt. Tidigast om tre år kan ett direktiv vara på plats. – Det kan väl aldrig bli mindre med Biden än med Trump, det har jag svårt att tänka mig, säger hon. Joe Biden har också deklarerat att USA ska ta en roll som moralisk ledare och se till att ”återuppliva landets åtaganden för att föra fram mänskliga rättigheter och demokrati runt om i världen”. ÄVEN INOM EU händer det saker. Men än finns ingen lagstiftning utan bara en förberedelse till ett förslag från kommis- sionen. Förmodligen presenteras förslaget nästa år. Men efter det kan det dröja länge, konstaterar Åsa Beckius som arbetar hos Diakonia med frågor om företag och mänskliga rättigheter. – Har vi tur har vi ett klart direktiv om två till tre år. Om vi har otur dröjer det fyra till fem år. Sedan ska medlems- länderna implementera detta i sin lagstiftning. Så innan vi ser något som träder i kraft i Sverige har det gått många år, säger Åsa Beckius. 8 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

Är det dags att gå över till ISO 45001? Boka en rådgivning med oss [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] emilia.broms.axelsson @envima.se Som ni säkert vet så gäller endast ISO 45001:2018 för att vara en arbetsmiljöcertifierad organisation efter mars 2021. Det innebär att OHSAS 18001:2007 blir ogiltig och AFS 2001:1 inte längre går att vara certifierad mot. Vi kan hjälpa er med övergången från ax till limpa om ni har det behovet och känner att det börjar bli ont om tid. Välkommen att kontakta någon av våra konsulter för rådgivning om hur ni kan gå till väga steg för steg. Vi bjuder på en första rådgivning om du kontaktar oss innan den 30 november. LINKÖPING GJUTERIGATAN 1D, TEL: 013-37 67 60 • STOCKHOLM TULLVAKTSVÄGEN 2 , TEL: 08-19 87 66 • KALMAR SÖDRA MALMGATAN 7, TEL: 070- 624 74 01 envima.se Problemlösarnas problemlösare RISE är Sveriges forskningsinstitut och innovations­ partner. Vi erbjuder dig expertis inom ledningssystem, produkt och personcertifiering. Med vår kunskap inom marknadskrav och säkerhetsstandarder hjälper vi er att snabbt och smidigt få tillträde till nya marknader. Läs mer om hur RISE kan hjälpa er på www.ri.se

AKTUELLT Montering av utrustningen. Eventuella giftiga gaser i containern undersöks. CONTAINERGIFTER TRANSPORTCONTAINRAR SKAPAR DÖDSFÄLLA I finns ibland ett osyn- ligt hot, som till exempel Att arbeta med containertrafik innebär en risk att bli giftet fosfin som ska hålla förgiftad av gaser av vilka några tillsätts för att skydda skadedjur borta från lasten från skade­djur, mögel med mera. Svenska fors- lasten. Det tillsätts innan containern till- kare har undersökt nästan 500 c­ ontainrar. Merparten sluts och blir kvar tills den öppnas igen. innehöll någon skadlig gas. Gunnar Johanson, professor vid Karo- linska institutet med inriktning på toxi- Text KERSTIN LUNDELL kologi och riskbedömning av kemikalier, har undersökt saken. Han berättar att ibland blir den drabbade sjuk mycket snart, men ibland märks inte problemet på en gång. I vissa fall handlar det om ämnen som kommer med varorna, som kemikalier som avges från sportskor. – Säg att du alltid lastar ut containrar med en viss typ av gods. Du märker inget, och får inga akuta effekter. Men så får du cancer inom tio till tjugo år, säger han. 10 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

AKTUELLT En arbetare hos Clas Ohlson i Insjön – Vi har inte utvecklat den här MILJON- drabbades till exempel akut. Efter metoden för att tjäna pengar, utan jag PROBLEM det har företaget infört rutiner för att vill bara att det här problemet ska bli skydda dem som hanterar gods på väg löst, säger Gunnar Johanson. ANTALET CONTAINRAR som skeppas runt till företaget, liksom Ikea, som haft egna i världen är stadigt växande. År 2014 skandaler kopplade till transport av HAN VILL OCKSÅ att fler tar problemet på var de nästan 700 miljoner och förra bokhyllan Billy. större allvar. Dagen efter intervjun ska året hade antalet passerat 800 miljoner han till exempel på möte hos Arbets­ globalt. Gunnar Johanson har räknat ut Även Livsmedelsverkets inspektörer miljöverket. att det motsvarar omkring 500 miljoner har drabbats, när de skulle undersöka arbetstimmar för de som lastar ur. en container med livsmedel. Då utsattes Där är man redan medveten om de för fosfin, ett gift som kan döda risken med gas för transpor- I Sverige passerade 1,6 miljo- i stor dos men den här gången tarbetare. Det berättar Eric ner containrar svenska hamnar år bara ledde till sjukdom. Storbjörk som är projekt- 2019 enligt statistik från FN-organet ledare på verkets enhet för UNCTAD. GUNNAR JOHANSON och hans e-handel. Han säger att det är medarbetare Urban Svedberg bra att problemet uppmärk- GIFTERNA har undersökt nästan 500 conta- sammas. För med e-handel inrar i sex hamnar. Resultatet ökar antalet containrar i trafik Johanson och Svedberg hittade gasfor- blev att tolv procent av dem inne- och flödena ser annorlunda ut, miga kemikalier i 78 procent av alla höll ämnen som överskred gränsvärdet. containrar de undersökte i hamnen i Fyra procent innehöll cancerfram- med fler mottagare som har ännu sämre Göteborg år 2013. 47 procent innehöll kallande ämnet i en mängd som över- kontroll och kunskap än de vanliga olika kolväten och 45 innehöll koloxid. steg gränsvärdet, som allra mest med storföretagen. 30 gånger. Merparten innehöll någon form Enligt en annan undersökning, då av skadligt gas. Det allra vanligaste var HAN KONSTATERAR PRECIS som Gunnar i hamnen i Hamburg, var den vanli- lösningsmedel som inte tillsätts avsiktligt, Johanson att i grunden finns problemet gaste farliga gasformiga kemikalien utan kommer från varorna. med att mottagaren inte vet hur contai- formaldehyd som hittades i 59 procent nern som anländer är packad och precis av alla undersökta containrar. Efter det Men i undersökningen ingick bara vad som finns i den. Han konstaterar kom bensen. Fosfin som används mot ett fåtal containrar med livsmedel, skadedjur fanns i 4,5 procent av alla där problemet förmodligen är också att antalet kemiska ämnen är containrar. vanligare. Fosfin används till stort. Till det kommer risken för exempel i containrar med ris. syrebrist som kan uppstå när LÖSNINGARNA containrarna öppnas. TANKEN ÄR ATT gasen ska – Det är ett internatio- Gunnar Johanson och hans medar- vädras ut under transport, nellt problem. Vi anar att betare Ulf Svedberg har utvecklat en men det händer inte eftersom kunskapsläget är dåligt, men metod som bygger på att kemikalierna containrarna är så täta. Om lasten vi vet inte hur det ser ut exakt, både identifieras och vädras ut med är behandlad med gas, ska det egentligen mekanisk ventilation. finnas information om det. Men det finns säger Eric Storbjörk. inte alltid. Det som utgör en risk, är dess- Hur stort det är och hur det ser Den enklaste metoden består annars utom ofta både osynligt och luktlöst. ut i detalj ska nu Arbetsmiljö- i att öppna en container en stund innan verket ta reda på. den ska tömmas; att förventilera. En – Vårt luktsinne utvecklades innan – Det man inte känner till har man annan metod går ut på att hålla dörren industrin började tillverka olika ämnen, svårt att vidta åtgärder kring, säger han. öppen och sätta en fläkt i luckan. konstaterar Gunnar Johanson. ÄVEN BESÄTTNINGAR PÅ fartyg kan Det går att undvika de värsta drabbas. I ett fall lastades ett problemen genom att öppna containern ­maltesiskt skepp, Nefryt, i Elfenbens- en stund i förväg. Men eftersom kusten med nötter. Lasten behandlades containrarna är fyllda med varor, tar med fosfin, av två personer som kom det tid innan giftgasen ventileras bort. ombord med den utrustning som krävs Det finns också mekaniska metoder. för att utföra arbetet på ett säkert sätt. Gunnar Johanson och Urban Svedberg Men när Nefryt lättat ankar började har också utvecklat en egen metod, som de sjutton personerna i den polska bygger på utrustningen de använt för sitt b­ esättningen att må illa. Tillståndet forskningsprojekt. Den kan upptäcka förvärrades tills orsaken upptäcktes flera olika ämnen och kan även och de kunde få behandling mot fosfin- detektera det som ingen räknat med att förgiftning. Men då hade två personer finna på platsen. redan dött. MILJÖ & UTVECKLING 6 2020 11

AKTUELLT Vad finns det i glaset? Naturskyddsföreningen Lån för social varnar för PFAS i dricksvattnet ­hållbarhet På 16 platser i Sverige överstiger PFAS-nivåerna i dricksvattnet det nya SOCIAL HÅLLBARHET Varsamma och gränsvärdet från EU. Det menar Naturskyddsföreningen, som i en ny hållbara ROT-renoveringar i Botkyrka rapport varnar för att två miljoner svenskar kan ha farligt höga halter av och upprustning av en ödelagd galle- PFAS-ämnen i sitt dricksvatten. ria i Lextorp utanför Trollhättan. Det är två åtgärder som kommer att finan- I NATURSKYDDSFÖRENINGEN har 90 nanogram per liter och omfattar elva sieras när Kommuninvest går vidare begärt in över 200 analysrap- PFAS-ämnen. Naturskyddsföreningen i arbetet med att ta fram lån för social porter från vattentäkter på hållbarhet. Lånen beskrivs som en över 40 platser i Sverige, för att menar att åtgärdsgränsen borde pilot. Om pilotfasen lyckas, väntar en skapa en bild av hur vanligt skärpas. bred lansering i vår. PFAS är i dricksvattnet. – Vi valde ut de 20 största MILJÖ & UTVECKLING ställer Alger minskar städerna i Sverige samt ett frågan till Sandra Strandh, kossans utsläpp antal mindre orter för att få statsinspektör på Livsmed- en spridning över hela landet. elsverket. LIVSMEDEL En ny diet för mjölk- Flera områden med aktiv eller – Vi kommer förmodligen kor testas av Lantmännen. 12 kor får historisk militär flygverksamhet, eller inte att justera åtgärdsgränsen rödalger i sin fodermix medan 12 kor tidigare upptäckt PFAS-kontaminering eftersom det pågår reglering på får foder utan alger. Daglig foderkon- har också tillfrågats, säger Kristina EU-nivå och vi behöver lägga vår sumtion, mjölkavkastning och mjölk- Volkova Hellström, miljögiftsexpert på arbetsinsats på att få till ett nationellt kvalitet registreras under fem veckor. Naturskyddsföreningen. gränsvärde i samband med det. Vi Algen har i tidigare studier visat sig kommer att vilja få ett nationellt reducera mängden metanutsläpp från RESULTATET VISAR ATT vid 25 dricks- gränsvärde som är så strängt som kor med 50 till 80 procent. vattentäkter på 16 platser behövs möjligt och lägre än EU-kommissionens åtgärder om vattnet ska nå förslag. Deras förslag är en reglering upp till EU:s nya gränsvärde. av 20 PFAS-ämnen och då är Gränsvärdet är framtaget halten 100 nanogram per liter, av Efsa, EU:s myndighet säger hon. för livsmedelssäkerhet, och visar ett totalt maxintag per Till årsskiftet väntas EU:s kroppsvikt och vecka. dricksvattendirektiv vara helt klart, och senast årsskiftet Alla de undersökta vattentäk- 2022/2023 ska det in i den terna ligger långt under den svenska svenska lagstiftningen. åtgärdsgränsen för dricksvatten, som är INGAR LINDHOLM 12 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

En resurs. AKTUELLT Mistra: Sverige undersöker digitalt klimattoppmöte SATSA PÅ CIRKULARITET COP26 Kan klimattoppmötet COP26 bli Forskningsstiftelsen Mistra vill få investerare att satsa på återvin- digitalt? Det vill regeringen ha svar på. ning. I potten finns sex biljoner kronor i vinst per år globalt, enligt Stockholms Internationella miljöinstitut Mistra. Där finns också en framtida marknad för en ny sorts företag.  (SEI) har fått i uppdrag att undersöka saken. D ET FINNS STORA summor att tjäna meningen slår om så allmänheten inte Utsläppsfri byggplats på cirkulära materialflöden. längre tolererar satsningar på icke Det konstaterar forsknings- cirkulära flöden. MILJÖ Bullrande byggarbetsplatser kan stiftelsen Mistra i rapporten Recycled bli ett minne blott. Göteborgs hamn är först Materials for Sustainable Investments. – Det måste de som arbetar med ut med att testa att handla upp ”utsläpps- Globalt handlar det om sex biljoner finans förstå annars ligger de efter, fria byggplatser” enligt upphandlings- kronor i vinst per år. För Sveriges del säger Evalena Blomqvist. krav framtagna av Göteborgs stads alla slösas 26 miljarder kronor bort varje byggande förvaltningar och bolag. år på att stål, plast och aluminium inte RAPPORTEN NÄMNER BEHOVET av någon återvinns så mycket som är möjligt. sorts förmedlare av tjänster inom den 192 hållbara ekonomin. De ska förse mark- DAGENS FÖRLUSTER KAN omvandlas till naden med kunskap och förmåga att MILJONER KRONOR vinstdrivande verksamhet, bland annat knyta ihop materialflöden av återvunna till följd av att allt fler regler tillkommer. material med industrins behov. Så mycket satsar Formas på livsmedels- Rapporten räknar upp Agenda 2030, forskning i ett nytt projekt som löper över EU:s plan för en cirkulär ekonomi, Dessutom krävs att de regleringar fyra år. Fyra centrum, bland annat för forsk- The Green Deal och nya regler för som redan finns förtydligas, för att ning kring växtbaserade protein, ska skapas. rapportering av hållbarhets­ prestanda. få fler företag att satsa mer på återvinning. Men detta är bara – Rapporten visar att den något av allt som behövs för konventionella produktionen att få hela den cirkulära vi har idag, kommer att möta ekonomin på plats. stora utmaningar, säger Evalena Att investerare ska bry Blomqvist, som arbetat på Rise och sig, beror på att det cirkulära är en av dem som skrivit rapporten. ”är direkt kopplat till företags Undersökningar visar att allt fler vinster och förluster på kort efterfrågar hållbar produktion. Evalena sikt och på lång sikt, och därmed till Blomqvist menar att världen närmar skapandet och förlusten av finansiellt sig en ”tipping point” då den allmänna värde”, enligt rapporten. KERSTIN LUNDELL MILJÖ & UTVECKLING 6 2020 13

AKTUELLT FOTO: CATHARINA BYSTRÖM Carsten Fjorback, Cowi, bjöd på en rad exem- pel på multifunktionell klimatanpassning. Ingar Lindholm modererade konferensen. Samhällsbyggande i från Norrköpings kommun och Peter fokus på ny konferens Wiborn från Stockholms stad på när de presenterade konkreta exempel på Det koldioxidsnåla byggandet och klimatanpassning var huvud­ klimatanpassningsarbete. Det gjorde teman på Miljö & Utveckling och Hållbart samhällsbyggandes kon- även Carsten Fjorback, utvecklingschef ferens. Konkreta exempel varvades med diskussion och inspiration. på konsultföretaget Cowi. T ROTS ETT OSÄKERT läge i politik och hamnar högt upp på dagord- Han är verksam i Danmark och omvärld sker omstarten med ningen. På frågan om vems berättade hur politikerna där fick ett en betydligt högre ambitions- ansvar det är att snabba upp rejält uppvaknande under skyfallen nivå i klimatarbetet inom EU. Det påpe- arbetet svarade Anders i Köpenhamn 2011, vilket satte fart kade Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren att vi alla behöver på klimatanpassningsarbetet i hela S­ jelvgren i sitt inledningstal på konfe- rannsaka hur vi kan öka Danmark. rensen Hållbart samhällsbyggande. takten och förstå att det finns ett inre motstånd i alla – Situationen blev en KONFERENSEN HADE TEMAT koldioxidsnålt människor att ta tag i lite mer \"gamechanger\" mycket tack vare byggande och klimatanpassning, bägge långsamma förlopp. områden där Boverket har en nyckelroll. att det hände i Köpenhamn, där Dels genom sitt arbete med klimatdekla- – Vi kan ta en ledartröja i att identi- många av våra politiker bor, rationer och dels som samordnare för fiera att vi faktiskt beter oss så här, vi sade Carsten Fjorback. den nationella strategin för klimatan- måste mota den känslomässiga reak- passning. tionen av att vänta, där kan Boverket ÖVRIGA MEDVERKANDE PÅ vara med och trycka på, sade han. Arbetet med klimatanpassning konferensen var Filip Elland, är kanske inte den fråga som oftast Ett annat sätt att mota det känslomäs- Castellum, Lorentz Tovatt, riksdags- siga motståndet bjöd Maria Rothman ledamot (MP), Anna Jonsson, SMHI, Kristina Einarsson, Boverket, Martin Erlandsson från IVL Svenska Miljöinsti- tutet, Andreas Lebisch, Link Arkitektur, Maria Perzon från Bengt Dahlgren och ledarskapscoachen Thomas Dimming. JENNIE KROOK 14 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

Jordbrukspolitiken kritiseras. från POLITIK Få ett försprång med de viktigaste hållbarhetsnyheterna, Jordbrukspolitik växer fram analyserna och kommentarerna inom samhällsbyggnadssektorn. MINISTRARNA I EU:S jordbruks- och fiskeråd har enats om CAP, EU:s jordbrukspolitik, och EU-parlamentet har Hallbartsamhallsbyggande.se röstat i samma fråga. Överenskommelserna har fått hård kritik från miljörörelsen. 15 EU vill se mer vindkraft till havs KOMMISSIONEN HAR TAGIT fram en strategi för mer havsba- serad vindkraft i EU. Enligt den ska dagens 12 GW bli 60 GW senast 2030, och 300 GW senast 2050. Högre stöd längs Göta Älv NU KAN KOMMUNER längst Göta Älv söka bidrag för 100 procent av kostnaderna för skredsäkring. Området är utsatt för höga risker i och med klimatförändringarna. Stödtjänster ska redovisas REGERINGEN VILL VETA hur Svenska kraftnät arbetar med så kallade stödtjänster, alltså funktioner för att stötta och stabilisera kraftsystemet. 1 september 2021 ska rapporten finnas hos regeringen. Konsumtionens klimatpåverkan ska minska NU HAR REGERINGEN gett Miljömålsberedningen i uppdrag att ta fram en strategi för minskad klimatpåverkan från konsumtion. Man ska även bereda mål för konsumtions- utsläppen. 31 januari 2022 ska uppdraget redovisas. MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

I BILD MILJÖ & UTVECKLING 6 2020 UNG INNOVATÖR BARNENS KLIMATPRIS, Children´s Climate Prize, har delats ut för femte gången. Vinnare i kategorin ren luft blev 13-åriga Vinisha Umashankar. Hon har uppfunnit ett strykjärn som drivs med solel, allt monterat på en lådcykel. I Indien är det vanligt att strykjärnen värms med kol, vilket både påverkar klimatet och luftkvaliteten. Priset är instiftat av Telge Energi. Text INGAR LINDHOLM 16 Foto CHILDREN´S CLIMATE PRIZE

MILJÖ & UTVECKLING 6 2020 Vinishi Umashankar i sin soldrivna strykjärnskiosk. 17

JURIDIKGUIDEN NOTERAT FANNY VESTERBERG ärjuristochredaktörpåJPInfonetochspecialiserad Fel att besluta om skyddsjakt på EU-rätt. JP Infonet levererar juridiska informationstjänster inom miljörätt, med KAMMARRÄTTEN har bedömt dokument från samtliga rättskällor samt i form av guider och expertanalyser. att det var fel att besluta om skyddsjakt på en varg ADOBE.STOCK.COM EU jagar luftkvalitetssyndare. som angripit får. Länssty- relsen, som beslutade om DÅLIG LUFT KAN BLI DYRT sin utvärdering av efterlev- skyddsj­akten, har inte utrett naden av luftkvalitetsdirek- vilka följder det skulle få för L uftkvalitetsdirek- för fördragsbrott på grund tivet från 2019. upprätthållandet av en gynn- tivet infördes år av för höga gränsvärden sam bevarandestatus på lokal 2008 och har som av PM10. Det är fråga om Till följd av kommissio- nivå om någon av de revir- mål att skydda människors partiklar som bildas bland nens synpunkter på Sveriges markerande vargarna fälldes hälsa och miljön. Till följd av annat vid nedbrytning genomförande av direktivet vid skyddsjakten. Länssty- direktivet har gränsvärden av vägbanan på grund av har Miljödepartementet relsen har inte heller motive- fastställts på EU-nivå i syfte dubbdäck. Andra länder tagit fram ett antal förslag på rat målet att förhindra allvar- att undvika, förebygga eller som dömts för dålig luft av förbättringar. Bland annat lig skada på ett tillräckligt minska luftens skadliga EU-domstolen är Frank- bör en regelbunden översyn underbyggt sätt. effekter på människors hälsa rike, Bulgarien, Polen och göras av utvärderingströsk- Kammarrätten i Sundsvall och på miljön. Sedan dess har ­Rumänien. larna och det bör bli tydligare 2020-10-05, mål nr 1614-20, dock få länder lyckats nå upp på vilket sätt åtgärder är 1671-20 till direktivets krav. ÄVEN SVERIGE FÄLLDES 2011 för lämpliga för att ett överskri- att ha överskridit gräns­ dande av gränsvärdena ska Fladdermusskydd EU-KOMMISSIONEN har tagit värdena för PM10 i luften hållas så kort som möjligt. godtas av domstol flera länder till EU-dom- och det pågår fortfarande stolen för att få dem att vidta en process om Sveriges För att hantera problemet MARK- OCH miljööverdom­ åtgärder. Nyligen dömdes överträdelser. Det konsta- med överskridna stolen har bedömt att det inte Italien för andra gången terade kommissionen vid gränsvärden för PM10 har finns någon beaktansvärd berörda kommuner även risk för skada för fladdermöss åtgärdsprogram, till exempel när ett vindkraftverk drivs om dubbdäcksförbud. med stoppreglering (så kallad Samtidigt fortgår arbetet bat-mode). Syftet med stopp- med överskridande av regleringen är att vindkraft- andra gränsvärden, som verket stoppas under vissa k­ olmonoxid. förhållanden som är särskilt gynnsamma för de insekter EU-DOMSTOLENS SENASTE som fladdermöss jagar. När en sådan stoppreglering finns, domar visar dock mycket lite anser domstolen att ett förbud barmhärtighet för medlems- mot fortsatt drift är mer ingri- staternas ansträngningar. pande än vad som behövs. Det Och kommissionen tänker var därför fel av en kommu- varken sakta ner eller lätta nal nämnd att förbjuda fort- på tyglarna – istället har satt drift av vindkraftver- den europeiska gröna given ket. Förbudet har inte heller uttryckt en avsikt att föreslå kunnat motiveras av verksam- skärpta bestämmelser om hetens påverkan på havsörn övervakning samt en översyn och berguv. av luftkvalitetsnormerna. Mark- och miljööverdom­ Hotet om ekonomiska sank- stolen (MÖD) 2020-10-20, tioner är också verkligt sedan mål nr M 10548-19 i somras, då EU-domstolen för första gången dömde ut mångmiljonbelopp till följd av att ett EU-land inte följt ett direktiv. Med detta i åtanke kan finnas anledning att snabba på arbetet med luft- kvaliteten. 18 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

Rent samvete? Goodpoint hjälper organisationer att städa upp i leverantörskedjan. När din lokalvårdare, takläggare eller leverantör har det bra, mår dina affärer bra. Bli välstädad med oss. Städhjälp! Vi är experter på social hållbarhet. Läs mer på www.goodpoint.se

Mattias Goldmann gillar egentligen bilar. MILJÖ & UTVECKLING 6 2020 Men han äger ingen och cyklar till jobbet. 20

Skräddare & dödssynder VERKTYG I OMSTÄLLNINGEN Hos Sweco har miljöprofilen Mattias Goldmann hittat en arbetsgivare som vill göra affär av den stora omställningen mot ett mer miljövänligt samhälle. Girighet är bra drivkraft, menar han, för den är uthållig. Text KERSTIN LUNDELL Foto PETER KNUTSON MILJÖ & UTVECKLING 6 2020 21

Dags att kolla mobilen. Det gör Mattias Goldmann ofta. M ATTIAS GOLDMANN GREPPAR lunchen Skuld och skam fungerar på de redan med det lägsta klimatavtrycket i serveringen, innan vi slår oss ner vid övertygade, men inte på de andra” ett träbord i det rymliga innandömet Själv tyckte han att det var ett bra val och inte bara av byggkonsulten Swecos huvud- för miljön utan för honom själv också. Han hann skriva på sin bok under den drygt 50 timmar långa kontor i Stockholm. Här är den före detta politikern resan. Och när han reste genom Spanien var det dags att ta ett glas vin och koppla av. och vd:n hållbarhetschef sedan ett år tillbaka. – Jag hade kunnat dricka vin i Frankrike också, Han hinner knappt börja på sin veganska men det var på förmiddagen så tidpunkten var fel, konstaterar han. lunch, förrän telefonen signalerar att någon vill nå HAN BERÄTTAR OCKSÅ om dottern, som väljer den finare honom. Han konstaterar att det är en journalist från varianten av återanvänt, vintage, när hon ska köpa kläder. Då får hon något som ingen annan bär, något Swecohusets förra hyresgäst, Svenska Dagbladet, eget. Förutom att det minskar miljöavtrycket. som vill ha en kommentar om miljöaktivister som Själv visar han upp det fransade fodret på kavajen. Det gör att han kan ta en vända till den vill bränna stadsjeepar. trevlige skräddaren. Och han får känna den sköna känslan av att bidra till en cirkulär ekonomi. NÄR MATTIAS GOLDMANN kommer tillbaka förklarar han hur fel det är att attackera dem som inte gör rätt. Men för dem som inte får en skön känsla av Ska miljö- och klimatvågen rulla vidare och leda till att bidra till en bättre värld behövs något annat. det som måste göras, är det inte skam som behövs. Mattias Golmann bär kavaj här på Sweco, för att markera att det är affärer som gäller. – Skuld och skam fungerar på de redan övertygade, men inte på de andra, säger Mattias Goldmann. Han vill istället leta efter det som människor vill göra. Som att äta den klimatmärkta lunchen som står på bordet och smakar gott. – Man behöver göra klimatfrågan lustfylld och även lönsam. Han märkte själv problemet med skam, när han valde tåget för att ta sig från Umeå till ett klimatmöte i Barcelona. Många reagerade negativt och han fick kritik. 22 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

Kavajen markerar att här är det affärer som gäller. För miljöns skull. Mattias 23 Goldmann FÖDD: 1971. 1996-2003: Uppsala universitet, statsvetenskap. 1999-2001: Instituto de Ecología Política, Chile, ­kommunikationschef. 2001-2003: Miljöpartiet i riksda- gen, kommunikationschef. 2002-2008: Westander PR, projektledare. 2011-2013: Gröna Bilister, ­policychef. 2013-2019: Fores, vd. 2019-: Sweco, hållbarhetschef. AKTUELL: Boken Klimatsynda! Volante Förlag. MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

Tiden då människor ska övertygas är förbi, för på tåget genom Europa. Han tänker att det gäller hans del i alla fall, i och med att han bytte jobb att sikta på det människor vill, som de synder som från tankesmedjan Fores till det affärsdrivande vi vill ägna oss åt så mycket och gärna att de måste företaget. Skiftet markerar för honom att det är dags fördömas. Det gäller att styra den starka driv- att handla. Och då kommer pengarna in i bilden, kraften åt rätt håll. affärerna. Girigheten. – När vi tänker att något har betydelse, då skärper – Vi behöver till exempel andra ekonomiska vi oss. I några månader. Men det här måste vi spelregler. Det är ju dåligt att jag inte får något när fortsätta med en längre tid och då måste vi utgå från jag cyklar hit medan den som kör bil får ersättning, vad vi verkligen vill göra, säger han. säger han. VAD GÄLLER HÖGMOD, skriver han till exempel i boken FÖR SWECO HANDLAR det om spelregler i större skala att det har fått Sverige att åta sig att bli första klimat- förstås. Här är klimat- och miljöfrågan rent av en neutrala välfärdsland. Fåfängan, ja den kan kanske affärsidé. sägas vara förevisningen av kavajens vackert oran- gefärgade foder. Frosseriet under lunchen bockas – Vi måste vara ledande inom hållbarhet annars också av. hotas affären. Sweco tänker inte på hållbarhet som en jobbig pålaga, utan som något där vi kan skilja ut Och så till bilen, den är ju en av de stora oss. Det ger mig ett fantastiskt mandat. klimatsynderna, även om den inte representerar någon dödssynd enligt urgammal teologi. Han Man kan säga att klimatsatsningar göder gillar bilar och det är en orsak till att han valt att girigheten, en av dödssynderna som han skrivit arbeta med miljö. om i boken Klimatsynda! som han arbetade på där På Sweco är miljö- och klimatfrågan en affärsidé, en fördel om man vill göra skillnad. 24 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

Att vara med i ett parti innebär att man är emot de andra. Det kändes som en för snäv kostym, och nästan fördummande.” – Ja, jag är en bilkille. Jag skrev om bilar redan när opinionsmätningar än på klimatnyttan. För mig Att ta cykeln jag gick på gymnasiet och jag ville se hur bilarna är det mer värdefullt att kunna tala med alla. Så då till jobbet borde kunde bli bättre. blev jag lobbyist hos Westander, berättar han. premieras, tycker Mattias Goldmann. Längre bak finns motståndet mot kärnkraft. Han Senaste jobbet var som vd för tankesmedjan var åtta år när det var dags att gå ut och ropa ”Vad Fores, som förknippas med Centerpartiet. Men den ska väck? Barsebäck!” där han bodde utanför Lund kopplingen betydde inte att partiet la sig i. Och det några mil från kärnkraftverket som sedermera gjorde det rätt i: lades ner. Hans första insats inom politiken gällde just kärnkraftsomröstningen. Hans farföräldrar – Hade vi varit Centerns förlängda arm hade vi som bodde i Genève hade tänkt rösta ja till fortsatt inte haft relevans, säger han. drift, men Mattias Goldmann skrev ett brev om hur orättvist det var att de som inte ens bodde i landet Han har också erfarenhet av vad engagemang skulle få rösta om saken. Farföräldrarna avstod då. betyder för förmågan att övertyga. Han arbetade för ja-sidan, som hade allra mest pengar inför folkom- – Det var nog min första politiska seger, konsta- röstningen om euron. På den andra sidan fanns inte terar han. lika mycket pengar men desto mer engagemang. I HISTORIEN FINNS också mamma, som är gröna- vågare, samt familjens trädgård med kompost. Och ännu längre tillbaka finns farfarsfar, som höll på att gå under i det nazityska koncentrationslägret Buchenwald. Utan farfar som räddade sin far till Sverige, hade allt sett annorlunda ut. Det är den sorgliga bakgrunden till engagemanget för en bättre värld och även en vilja ge tillbaka till landet som räddade familjen, Sverige alltså. – Då är det väl värt något att jag med mina magra resurser kan göra skillnad, säger han. Nu blev det inte mänskliga rättigheter ändå, utan miljötänket som han fått från båda sina föräldrar. I pappans bakgrund finns också kommunikation som ju även det ingår i Mattias Goldmanns arbete. – Slår man samman dem så blir det jag, ungefär, konstaterar han och ler lite. HAN GICK SYSTEMATISKT till väga och satte igång med statsvetenskap för att förstå hur samhället hänger samman. Därefter blev det politik, inom Miljöpar- tiet. Han var förtroendevald i Uppsala på samma gång som han var informatör på partiets riksdags- kansli. En och en halv mandatperiod blev det. – Att vara med i ett parti innebär att man är emot de andra. Det kändes som en för snäv kostym, och nästan fördummande. Man sneglar kanske mer på MILJÖ & UTVECKLING 6 2020 25

Mattias Goldmann vill ge något tillbaka till landet som räddade förfäderna. Det kan till exempel handla om att börja räkna med scope 4. Bland det mest spännande just nu han är och få chans att flytta fram positionerna för ett företag som i kraft av sin storlek och verksamhet är att vi tar fram en systematik för kan göra stor skillnad. hur man kan beräkna scope 4, alltså den – Bland det mest spännande just nu är att vi tar fram en systematik för hur man kan beräkna scope klimatnytta vi gör i kunders projekt” 4, alltså den klimatnytta vi gör i kunders projekt. Det bör hela konsultbranschen ha glädje av. Vi – När man träffade någon från jasidan tänkte kommer också att kunna vara mycket tidigt ute man att här kommer en överbetald kille. Men på i att sätta mätbara mål för affärskritiska delar av nejsidan, mötte man någon som var övertygad. hållbarhetsarbetet bortom klimatet. Så gick det som det gick och Sverige har kvar sina  EFTER INTERVJUN ÄR det dags att fotografera. Vi går kronor. Övertygelse vinner. Och Mattias Goldmann upp på taket. Mattias Goldmann balanserar på en har tagit med sig sina erfarenheter vidare i livet, till bänk och lyder snällt fotografen Peter Knutsons nya uppdrag. Han anser att det är bra att ha med sig instruktioner. Han drar in hakan, stoppar händerna förståelsen för politik. Och han själv är ju övertygad. i en ficka, tar ut dem igen, och korsar armarna. Att han ville ha euron, berodde på att den var Sedan är det dags att posera på gatan, mitt i trafiken kopplad till miljöåtgärder förstås, via Europeiska och sedan på cykeln. Bär han ett tungt ok, så syns centralbanken. det inte alls. Han ser inte det minsta trött ut, utan äkta glad, hela tiden. HITTILLS HAR HAN varit sex år på varje plats och skulle då ha fem år kvar på Sweco. Vad det blir efter Sweco EN FRÅGA KVARSTÅR då, den om energin. Han arbetade vet han inte, utom att det inte blir mer partipolitik. till och med när han var drabbad av coronaviruset, Det tar för lång tid att bli av med en partistämpel, under de få stunder han orkade. Till och med dator anser han. och telefon är valda så att de ska klara tempot och en arbetsdag utan att kräva laddning. Men han anser också att det är för tidigt att alls fundera på något nytt. Och han är glad att vara där Hans egen energi laddas under dagens lopp, medan han arbetar, förstår jag. Den överförs när människor berättar för honom att det han gör betyder något. – Det är i högsta grad förnybar energi, säger han. 26 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

• Grunderna i kvalitetsledning enligt IOS 9001 • Grunderna i miljöledning enligt ISO 14001 • Kontinuitetshantering enligt ISO 22301 • Informationssäkerhet enligt ISO 27000-serien • Internrevision - grundutbildning • Energiledning enligt ISO 50001 • Grunderna i arbetsmiljöledning enligt ISO 45001 sis.se/utbildning

TEMA LEVERANTÖRSKEDJOR DE SYNAR MILJÖARBETET I SÖMMARNA Leverantörernas arbete är helt avgörande för att Kappahl ska nå sina miljömål. För det är hos leverantörerna, på andra sidan jorden, som den stora miljöpåverkan sker. Text INGAR LINDHOLM Foto JULIA SJÖBERG 28 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

Eva Meding, logistikchef, tillsammans 29 med Eva Kindgren de Boer och Sandra Roos i Kappahls logistikcentrum i Mölndal. MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

TEMA LEVERANTÖRSKEDJOR D ET ÄR TVÅ välklädda – Vår hållbarhetsstrategi omfattar I ateljén sker mycket av medarbetare som möter fyra områden: produktutveckling, miljöarbetet – designen upp på Kappahls huvud- leverantörskedjan, vår egen organisa- är en viktig faktor. kontor i Mölndal. Håll- tion och butiker, och konsumtionen. Varje område påverkar olika hållbar- – Partnerskap istället för barhetschef Sandra Roos hetsmål, både positivt och negativt, hierarki i produktionskedjan säger Sandra Roos. tror jag är en nyckel, säger i svart topp med en stor rosett vid axeln, ALLA OMRÅDEN HAR sina egna hållbar- Sandra Roos. och Eva Kindgren de Boer, projektledare hetsåtaganden. Ett exempel är att de Förtroende och som formger plaggen får poängsätta sin hållbarhet, i mönstrad klänning. Själv- design ur hållbarhetsperspektiv. Bit för långsiktighet framför bit går designern igenom plagget med skrämseltaktik och avslutade klart kommer kläderna från den egna kontrakt, alltså. Men det betyder hjälp av ett verktyg där till exempel inte att Kappahl är mesar som skrapar arbetsgivarens sortiment. fiber och färgning bedöms. Om med foten och viker undan, även om designen presterar för dåligt ur företaget oftast är en liten kund på Vägen från fiber till färdig klänning är hållbarhetssynpunkt kan den världsmarknaden. inte beställas av inköpsavdel- – Allt går att fuska med, och allt som lång och snårig för en utomstående, men ningen. Det innebär en tydlig har med hållbarhet att göra bygger på lägsta gräns för vad som är sanningsenlighet. Vi litar på våra leveran- Eva Kindgren de Boer hör till dem som acceptabelt. törer. Men om vi misstänker att leveran- Verktyget, som baseras på tören visar exempelvis osanna lönelistor har sett hela resan. 2006 till 2009 bodde kan vi sitta en halv dag och vänta tills de arbetet i forskningsprojektet Mistra hon i Bangladesh och byggde upp Future Fashion, ger också besked om ifall plaggen kvalificerar sig för någon Kappahls lokalkontor där. av Kappahls två hållbarhetsrelaterade etiketter. – Bangladesh ansågs farligt – Den gröna etiketten finns på plagg och ingen inköpare ville åka som har mer hållbara fibrer. Den vita etiketten visar att plagget har genomgått dit. Det behövdes en svensk en mer hållbar process, till exempel färgning. Allt detta finns med i vårt där som skötte affärerna ordersystem, säger Eva Kindgren de Boer. direkt med leverantörerna. Jag Utvecklingen har gått fort sedan verk- tyget infördes. 2015 var andelen plagg med byggde upp kontoret, med ett grön etikett 19 procent. 2019 hade Kappahl nått 58 procent och i år blir det 70 40-tal anställda, säger hon. procent. Målet är 100 procent mer hållbara material år 2025. BÅDA ÄR MÄRKBART stolta över sin arbets- plats. Det ljusa och luftiga huvud- – När vi tar ett sådant beslut, kontoret med sin stora ateljé känns så hörsammas det på inköp, betydligt modernare än sina tjugo år. säger Eva Kindgren de Boer. Här finns egen restaurang och café, och även om de flesta jobbar hemifrån syns DET HANDLAR ALLTSÅ om att tydliga spår av lagarbete och kreativitet. förflytta sortimentet, och både Ateljéns överflöd av tygprover, test- design och inköp spelar en viktig roll plagg, provdockor och modebilder vilar för att genomföra det. Men även i leve- i dagsljuset från de stora, norrvända rantörskedjan är just ”förflyttning” ett fönstren. Här sker en viktig del av håll- nyckelord. Leverantörerna ska steg för barhetsarbetet. steg puttas i en mer hållbar riktning. \"More sustainable denim\" står det på etiketten, alltså mer hållbar denim. För hållbar är den inte ännu. 30 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

får fram den sanna lönelistan. Vi vill hellre leverantörerna får dras till dess att en DETTAÄRENH­ IGGMODUL ha en dålig men riktig siffra, än en felaktig, sann lönelista visas upp. Produktions- säger Eva Kindgren de Boer. kontorens arbete är helt avgörande för ­SYSTEMET med Higgmoduler drivs om Kappahl ska kunna nå sina strate- av Sustainable Apparel Coalition, ett Miljöarbetet i leverantörskedjan sker giska mål vad gäller både social håll- samarbete för mer hållbar produk- i stort och smått. Eva Kindgren de Boer barhet och miljö. tion av skor, kläder och hemtextil berättar om hängrännor, vattenpumpar med drygt 200 medlemmar. och energipolitik i Bangladesh medan BAKOM INSIKTEN OM var den stora miljö­  Tillsammans representerar Sandra Roos ger den teoretiska grunden påverkan finns, ligger åratal av forsk- medlemmarna över 40 procent av med Higgmoduler (se faktaruta), ning. Sandra Roos arbetade tidigare den globala industrin inom området. klimatmål och mätbarhet. på Rise, och var delprojektledare i  Higg Index omfattar verktyg för jättesatsningen Mistra Future Fashion. hållbarhetsarbetet på olika nivåer, EN TREDJE, VIKTIG part som av prak- Hon ägnade sin doktorsavhandling åt från nybörjare till avancerad bench- tiska skäl inte sitter med vid bordet, livscykelanalys av textiliers påverkan marking. är kollegan Magnus Mattsson. på klimat och vatten. Vattenåtgången,  Genom att svara på en mängd Han ansvarar för Kappahls håll- till exempel, visade sig vara flera hundra frågor (i vissa fall fler tusen) fyller en barhetsarbete i produktionen och gånger högre vid tillverkningen än leverantör i en så kallad Higgmodul. utgår från Hongkong, och det är med under plaggets hela användning. Denna modul kan sedan användas honom och hans medarbetare som av alla de kunder som är anslutna till systemet.  Modulen kan till exempel handla om klimat eller social hållbarhet. MILJÖ & UTVECKLING 6 2020 31

TEMA LEVERANTÖRSKEDJOR Eva Kindgren de Boer med kartan över de länder ett så lågt gränsvärde att man inte kan där de flesta av Kappahls leverantörer finns. uppfatta någon nyansskillnad får vi fabrikerna att sluta stoppa i det. Nu ska vi testa om vi även kan förbjuda vissa kemikalier helt. Fabrikerna anpassar sig ofta till de strängaste kraven, säger Sandra Roos. Är det så illa som man ser på bild ibland, att hela vattendrag färgas röda eller blå av utsläppen från fabrikerna? – Ja, på några ställen är det så illa. Och även om Kappahl har ordning på en fabrik så spelar det ingen större roll när det finns 24 andra som släpper ut. Där gäller det att jobba tillsammans, det är en stor fördel med att ingå partnerskap med andra modeföretag, säger Eva Kindgren de Boer. ÄVEN OM KAPPAHL är en relativt stor kund i sitt närmaste led, där plaggen sys, så är de försvinnande små redan i steget bakom. – Jag besökte en fabrik där H&M stod för 0,24 procent av omsättningen och vi var väl 0,00…, säger Eva Kindgren de Boer och skrattar. Merparten av leverantörerna, Förutom vatten är klimat och Kappahl 98 procent, finns i Asien. Bangladesh, kemikalier två viktiga miljöfrågor för Kina och Indien är länder där många av Kappahl. Kemikalierna skiljer ut sig u Kappahl grundades av Kappahls plagg tillverkas. från vatten och klimat, bland annat Per-Olof Ahl 1953. eftersom kemikalieanvändningen – I Bangladesh är vatten gratis. Du kan möjlig att spåra genom mätningar på u Tanken var att hålla låga priser pumpa upp hur mycket grundvatten du hemmaplan, i Sverige. och erbjuda fler storlekar än vad vill. Då får vi prata om energin som går som var vanligt. åt till pumpen istället, för el är alltid en NÄR FÖRETAGET LYFTE kemikaliefrågan kostnad, säger Eva Kindgren de Boer. 2008 handlade det om att ”skjuta med u Affärsidén blev en succé och hagel” som Eva Kindgren de Boer efter tio år hade Kappahl växt HON BERÄTTAR OM en fabrik i Indien, som uttrycker saken. Kemikalieinnehållet till 25 butiker. redovisade en märkligt hög vattenan- i alla produkter kontrollerades. Men vändning. Efter många om och men nästan inga gav träff. Nu är strategin en u Idag har företaget verksamhet i upptäcktes en trasig vattentank. En av annan. Sverige, Norge, Finland, Danmark, de anställda fyllde på tanken varje dag, Polen och Storbritannien. och felet märktes därför inte. När det – Vi testar produkterna med den uppdagades reparerades tanken genast. högsta risken, och nu får vi träff på 0,5 u Omsättningen var 2018/2019 procent av de testade produkterna, säger 4,9 miljarder kronor. – Leverantören ville vara lika bra som Eva Kindgren de Boer. de andra, säger Eva Kindgren de Boer. u Företaget var börsnoterat fram Tvärtemot vad många tror, ställs till förra året. Nu ägs det till I Kina, däremot, styrs vattenanvänd- kraven inte i första hand för att skydda 100 procent av Mellby Gård-­ ningen genom krav på minskad mängd konsumenten. koncernen, ett privat bolag. avloppsvatten. – Gränsvärdena sätter vi för att – I vissa provinser är kravet att ämnena inte ska förekomma i produk- fabrikerna ska minska mängden tionen. Ta till exempel cancerfram- avloppsvatten med tio procent per år, kallande färgämnen. Genom att sätta säger Sandra Roos. 32 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

En kreativ arbetsplats. Den luftiga 33 ateljén är nästan tom på folk vid Miljö & Utvecklings besök. Före corona myllrade det här. MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

TEMA LEVERANTÖRSKEDJOR Mängder med kläder är prydligt undanhängda. Det kan vara provplagg eller plagg för inspiration. Den kanske största miljöfrågan » Det räcker inte att säga att leverantörerna för Kappahl är klimatpåverkan. En genomgång visar att 93 procent av klimat- ska övergå till förnybar energi. Man måste utsläppen sker i leverantörskedjan, alltså scope 3. Fiber och process är de stora ner på detaljnivå « Sandra Roos utsläppskällorna, medan transporterna bara står för en liten del. Här är utma- Hon menar att de råd som publiceras är att i princip alla påverkbara utsläpp ningarna många. Dels är det ofta stora kring klimatarbete ofta är alldeles för måste bort. Men även där det är svårt att beslut kring länders energiförsörjning generella. påverka måste utsläppen minska. som spelar in. Dels är det svårt att få fram information från enskilda leverantörer. – Det räcker inte att säga att leveran- – Egentligen är prognosen inte så Även om det blir bättre och bättre, så är törerna ska övergå till förnybar energi. viktig i sig. Det viktiga är slutsatsen – det fortfarande generella data som gäller Man måste ner på detaljnivå – går det att vad vi ska göra, säger Sandra Roos. för Kappahls klimatberäkningar. byta ut den här naturgasen mot biogas? säger hon, och poängterar hur viktigt det Det handlar återigen om pedagogik. – Tanken är att få data direkt från är att samarbeta med andra köpare. – Leverantörerna skiljer tyvärr inte leverantörskedjan så småningom. Jag alltid på ekonomiska krav och andra har jobbat länge med LCA och kommit NU LANDAR ETT imponerande diagram krav, utan ser detta som ett försök att med frågor om energianvändning och på skärmen i mötesrummet, där vi pruta. Det är väldigt synd, säger hon. vattenbalans till leverantörer som aldrig sitter. Det ser ut som en bergssida och Men det handlar också om pedagogik fått sådana frågor tidigare. Nu – de innehåller Kappahls klimatpåverkan gentemot kunderna. senaste åren – svarar de ibland att de har nedbruten i 27 delar, alla i scope 3. Den – Ingen av de åtgärder som ska stå en Higgmodul, säger Sandra Roos. visar vägen mot företagets klimatmål; för minskningen har exempelvis med en absolut minskning med 49 procent bärkassarna att göra, som får så mycket DET GÄLLER ATT förstå spännvidden till 2030 jämfört med 2017. Det betyder utrymme i debatten idag. Men vi ser i ­leverantörskedjan. att företaget ska nästan halvera klimat- också tecken på att kunderna blir mer belastningen oavsett om de ökar sin pålästa. Jag skulle hellre vilja att de – Det är stor skillnad. Man ser allt försäljning eller ej. Summan av det hela frågar om vi har någon klimatstrategi, från automatisk kemikaliedosering säger Sandra Roos. till hinkar med omärkta kemikalier på golvet, säger hon. 34 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

Både Eva Kindgren de Boer och Sandra Det arbetas frenetiskt. Hyllorna i Kappahls miljömål för Roos poängterar att Kappahl är långt­ alla Kappahls butiker ska fyllas på och råvaror och process ifrån färdiga med sitt hållbarhetsarbete. ordrar från nätet ska levereras. Totalt Klar, det blir man aldrig. Ett exempel på jobbar 100 personer här, plus beman- u Endast använda mer hållbara produk- en fråga som ligger obesvarad är den om ningsanställda vid toppar. Plötsligt tionsprocesser år 2030. Med det menas markanvändning för olika fibrer. Där får Eva Kindgren de Boer syn på något processer som ”kan visa en dokumen- saknas ännu bra verktyg. välbekant. terad minskning i användningen av vatten, energi och/eller kemikalier VI LÄMNAR HUVUDKONTORET och går över – Titta, där är ju min klänning! jämfört med en konventionell metod”. till byggnaden bredvid. I den långa leve- Och mycket riktigt, i en av stål- ranskedjan är det nämligen en länk som korgarna i höglagret ligger en trave u 100 procent mer hållbara är möjlig att besöka: logistikcentralen. med plagg i samma mönster som den material år 2025. Här finns lastbryggor på två sidor av klänning hon bär. huset, i ena änden kommer godset in – Är man gammal inköpare så glömmer u All bomull ska komma från mer håll- och i den andra lastas det ut för att åka man aldrig ett mönster, säger hon. bara källor 2020. Exempel på vad som vidare till butik och kunder. räknas som ”mer hållbar bomull” är åter- LOGISTIKCENTRALEN ÄR IMPONERANDE, vunna fibrer, fibrer från odlare anslutna Här sorteras cirka 45 miljoner plagg till Better Cotton Initiative (BCI) och per år. En del går till butikerna och en och mängden plagg – 45 miljoner – ekologiskt odlad bomull. del direkt till kund via e-handel. Det svår att greppa. Lastbilarna rullar rasslar och pyser när plaggen, packade ständigt in och ut genom grindarna. u Mer än 50 procent av alla syntetiska i genomskinlig plast, snurrar runt i Trots all denna aktivitet är det alltså fibrer ska vara återvunnen år 2022. systemet. Anläggningen som sorterar bara en ytterst liten del av klädernas Då ska även hälften av de träbaserade upp varorna som ska till butik påminner miljöpåverkan som uppstår här och fibrerna komma från mer hållbara källor. om en jätteversion av de sorteringsro- på plaggens väg vidare till butik och botar som finns på vissa bibliotek, eller kund. Sandra Roos ser sig om bland u Kappahl konstaterar i sin hållbarhets- en liten variant av de berg-och-dalbanor transportband, klädkorgar och redovisning att utmaningarna är stora. som taxin passerade på vägen hit genom händer som flitigt packar upp papp- Dels finns det inte tillräckligt mycket Göteborg. Banden glider fram så snabbt kartonger från lastbilarna. Nu står mer hållbar råvara att tillgå. Dels behö- att det känns som om kläderna borde hon mitt i verkligheten, precis det hon ver råvaran bli ännu mer hållbar. flyga av i svängarna. Men på hela rund- strävade efter när hon nyligen började vandringen genom logistikc­ entralen på Kappahl. u Öka andelen fabriker som syns inte ett enda plagg på golvet. Allt rapporterar till Higg Index. ligger i korgar, backar eller far fram på – Jag har verkligen försökt att banden. gräva och grotta i detta. Nu vill jag se i Social ­hållbarhet verkligheten vad som fungerar och inte fungerar, säger hon. DET HÄR REPORTAGET har fokus på Kappahls arbete med miljö i leverans- Full fart på bandet. 45 miljoner plagg passerar logistikcentralen i Mölndal varje år. kedjan, men många viktiga hållbarhets- frågor i leverantörskedjan är sociala. Exempel på det är: u Säkerhet på arbetsplatsen u Social dialog u Löner/levnadslön u Arbetstider u Korruption u Mänskliga rättigheter u Arbetsmiljö I KAPPAHLS hållbarhetsredovisning finns mer information om hur företaget arbetar med dessa frågor. TINYURL.COM/ KAPPAHL-HALLBARHET MILJÖ & UTVECKLING 6 2020 35

TEMA LEVERANTÖRSKEDJOR Inlåsta pass och en skuld som skaADOBE.STOCK.COM betalas av genom arbete. Det är två metoder som används inom det MILJÖ & UTVECKLING 6 2020 moderna slaveriet. 36

NYA KRAV SKA motverka slavarbete Med både ska- och börkrav försöker Region Stockholm komma åt p­ roblemet med slavarbetare i Malaysia. Landet står för en stor del av v­ ärldens produktion av plasthandskar för vården och problemen med skuldsatta migrantarbetare är kända sedan tidigare. Text INGAR LINDHOLM N ÄR REGION STOCKHOLM förra Efter ett tag började det komma – Det vi gjorde var att lägga in året skulle handla upp rapporter, som blev underlag för diskus- ska-krav som skulle verifieras redan undersökningshandskar sioner med leverantörerna. Men det – en affär värd omkring kom också andra rapporter, om vid anbud, och dessutom hade vi att det fanns problem i fabriker tilldelningskriterier som gav en 40 miljoner kronor per år i Malaysia. extra bonus till leverantörer som redan hade ännu mer – ställdes krav på leverantörerna bland – Vi fick rapporter om på plats, säger Kathleen att det inte såg bra ut på McCaughey. annat på mänskliga rättigheter och marken. Alla regioner i Sverige samarbetar kring AVTALET GAV REGIONEN möjlighet arbetsvillkor. Problemet var bara det, att uppföljningar av leveranskedjor att bland annat sålla bort de och Nationella kansliet för hållbar leverantörer som inte kunde visa att de alla leverantörer skrev på. upphandling tillsammans med fabriker de handlade från hade en policy Region Östergötland tog initiativet till mot slavarbete. – Det är bara när vi följer upp som fabriksrevisioner på plats i Malaysia. – De måste bevisa att de arbetar Tre fabriker som levererar till ett antal med dessa risker redan vid anbud. Då vi kan upptäcka om de lever upp till leverantörer till Sveriges regioner kan vi förkasta vissa. Det var tanken hade fått besök av revisorer, och det med det avtal som trädde ikraft för det här eller inte. Vi gör ganska många var ingen rolig läsning. Det förekom operationshandskarna, säger Kathleen tvångsarbete i samtliga fabriker och McCaughey. uppföljningar, men ingen region har i vissa fall var passen inlåsta. Detta Regionerna hade börjat få koll på vilka var precis innan vi skulle upphandla producenter som inte skötte sig. Man resurser att följa upp alla leverantörer, operationshandskar, säger Kathleen hade också upptäckt att vissa leveran- McCaughey. törer hade en mellanhand i Europa, och så vi kan missa saker, säger Kathleen att de svenska leverantörskontakterna OPERATIONSHANDSKARNA ÄR ETT mindre inte alltid visste vilken fabrik som stod McCaughey, strateg hållbara leverans- omfattande avtal än undersöknings- för produktionen. Därför ställdes krav handskarna. Historiskt har det handlat på spårbarhet i leveranskedjan. kedjor på Region Stockholm. om cirka 17 miljoner kronor per år. Men Regionen krävde också information riskerna är desamma som för undersök- om revisionsmetod, med siktet inställt på REGIONEN VAR MEDVETEN om problemen ningshandskarna. arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. i Malaysia, och för att komma vidare lades en särskild detalj till i avtalet. Alla leverantörer skulle rapportera in sina åtgärder inom området till regionen, och det skulle ske inom sex månader. – De skulle berätta hur de jobbar för att försäkra sig om att underleveran- törernas eventuella migrantarbetare har tillgång till sina pass, att de inte diskrimineras eller har betalat höga avgifter för att få jobb i Malaysia, säger Kathleen McCaughey. MILJÖ & UTVECKLING 6 2020 37

TEMA LEVERANTÖRSKEDJOR – Det är viktigt, många gör inspek- Här skrev regionen också in två Fyra tips inför tioner av fabriker men tittar bara på bör-krav. Det första gäller genomförd upphandlingen hälsa och säkerhet, inte mänskliga riskbedömning och en lista över vilka rättigheter. allvarliga risker leverantören ser. Det 1 Ha avtalskrav som är andra gäller att skicka in en revisions- j­uridiskt bindande med ANDELEN MIGRANTARBETARE ÄR en annan rapport, utförd av tredje part enligt kopplade sanktioner, som ger viktig fråga. någon av tre specificerade metoder. möjlighet att häva avtalet. Även om du inte själv hinner följa upp så kan – Så fort det finns migrantarbetare DET ÄR ÄNNU för tidigt att säga något det komma rapporter i media. Har så vet man att det finns en hög risk för säkert om resultatet. Kathleen du inget sådant krav i avtalet kan att de har betalat en rekryteringsavgift i McCaughey konstaterar att en anbuds- du inte sätta press. sitt hemland. Arbetare från Bangladesh givare inte klarade ska-kraven, och att kan betala upp till 5000 dollar för en några leverantörer avstod från att lämna 2 Känn till riskerna, du anställning i Malaysia, och då kan man anbud i upphandlingen. b­ ehöver veta vilka som är de själv räkna ut att de blir skuldsatta största riskerna för olika områden. eftersom de har så låga löner. – Vi kan inte veta varför. Men det finns leverantörer i förra avtalet, som inte 3 Ha en dialog med bran- Ytterligare ett krav var att fabriken lämnade anbud den här gången. Men vi schen så att du förstår hur ska ha en policy som säger att de inte fick tillräckligt många för att det skulle långt den har kommit. Det är beslagtar arbetarnas pass, och att de vara konkurrens, säger hon. även viktigt att de förstår att du återbetalar en eventuell rekryterings- förväntar dig att de tar ansvar för avgift. Slutligen ställdes krav på vad Bör-kraven fick också effekt i tilldel- sin leverantörskedja. leverantören gör för att följa upp de ningen. De är nämligen konstruerade så, här frågorna. att de som uppfyller dem får ett försprång. 4 Det går att kräva saker vid anbud. Då slipper man springa efter och jobba med a­ vvikelser och kräva rättelser. ADOBE.STOCK.COM Industri med problem. – Vi sätter pengar på bör-kraven och gör ett fiktivt avdrag på anbudskost- naden. Det gör att anbud som kostar lite mer men uppfyller bör-kraven blir konkurrenskraftiga trots att de kommer in med ett högre pris, säger Kathleen McCaughey. REGIONERNA OCH DET nationella kansliet har arbetat tillsammans med leverantö- rerna för att åtgärda avvikelserna som uppdagades vid revisionerna förra året. Kathleen McCaughey menar att det har blivit förbättringar. Den svåraste frågan är återbetalning av rekryteringsavgifter. Hon har dock sett förändringar under sommaren, där producenter lovat att återbetala rekryteringsavgifter. Det beror troligen på att USA stoppade en stor leverans av handskar med stöd av amerikansk lagstiftning som förbjuder tvångsarbete. 38 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

SAFER, SMARTER, GREENER 19/11/2020 14:41 HUR BIDRAR ER ORGANISATION TILL ATT BYGGA ETT HÅLLBART SAMHÄLLE? DNV GL hjälper er med smarta och gröna verktyg samt verifiering, certifiering och utbildning. www.dnvgl.se/miljo DNV GL – sustainable society advert 2020.indd 1 Vi gör hållbarhet mätbart och enkelt Position Green är en datadriven plattform för hållbarhetsrapportering, leverantörsuppföljning och bedömning av bolagsinnehav. Läs mer och boka en gratis demo på positiongreen.com.

TEMA LEVERANTÖRSKEDJOR Skånska miljökrav FLYTTADE ­PRODUKTIONEN När Region Skåne skulle handla upp engångsförkläden ledde ­miljökraven till att affären hamnade hos ett svenskt företag. ­Innovationsupphandlingen visar att upphandling med miljö­- krav kan göra skillnad, men också att arbetsinsatsen var stor. Text INGAR LINDHOLM Bild ADOBE .STOCK .COM D ET HAR GÅTT några år sedan – Handskar kom högst upp på Region Skåne genomförde listan, men de är svåra att påverka sin innovativa upphandling eftersom det är en komplicerad av skyddsförkläden, men produktion. Förkläden kom på andra plats och de är lättare enhetschef Ivan Milicevic är att angripa. Vi valde produkt utifrån det perspektivet, säger fortfarande stolt över resultatet. Projektet Anja Björnberg Ekstrand, strategisk inköpare på Region ledde bland annat till minskade klimat­ Skåne och miljösamordnare på Koncerninköp. utsläpp och nya, lokala jobb. ANJA BJÖRNBERG EKSTRAND – Vi åstadkom något riktigt spekta- är också regional samord- kulärt. Vi nådde 91 procent förnybart nare i nätverket för hållbar upphandling. Hon berättar material i skyddsförklädena. De blev hur Region Skånes stra- närproducerade. Koldioxidutsläppen tegi för miljökrav vid upphandling ser ut. minskade med 250 ton per år, och det blev – Vi skapar en miljöpriolista. Inför varje år nya arbetstillfällen i Skåne, säger han. tittar vi på alla upphandlingar det kommande året. Vi gör en DESSUTOM SER HAN, så här i efterhand, ringar bedömning av vilka miljökonse- på vattnet. Företaget som vann upphandlingen har till exempel kvenser de får, och jämför mot mål och kunnat expandera och ta fram delmål i vårt miljöprogram. De upphand- nya produkter, som i sin tur lingar som påverkar mest är ofta de med minskar klimatpåverkan. stora volymer, som förbrukningsmaterial, säger hon. – När vi skapar efterfrågan finns det möjlighet för företag Och en upphandling kan få ännu större att aktivera sig och bidra till effekt än vad det ser ut som på pappret. utvecklingen. Vi kan identifiera ett behov som kanske inte finns på marknaden, och via upphandlingen driva utvecklingen, säger Ivan Milicevic. I det här fallet hade Region Skåne undersökt vilka engångsprodukter som skapade mest koldioxidutsläpp. 40 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

Innovationsupphandlingen gällde förkläden, en relativt enkel produkt som orsa- kar stora koldioxidutsläpp. Region Skånes fyra – Det blir ringar på vattnet. Vi tittar övergripande miljömål väldigt mycket på hur andra regioner jobbar, och de tittar på oss. Det blir en 1. Fossilbränslefri, klimatneutral större effekt när andra börjar ställa och klimatanpassad verksamhet samma krav. Det påverkar på många plan, dels på klimatavtrycket men också 2. Hälsosam miljö genom att leverantörerna kan få samlade 3. Hållbar resursanvändning volymer eftersom vi köper likvärdiga 4. Stark miljöprofil material, säger hon, och berättar om regionernas samarbete kring hållbar MILJÖ & UTVECKLING 6 2020 upphandling. UPPHANDLINGEN AV FÖRKLÄDENA innebär en omställning från traditio- nella, fossilbaserade plastförkläden. En b­ ieffekt blev att produktionen hamnade i Sverige. – I upphandlingen fick vi in fyra leverantörer som alla tog steget över till biobaserade material. Det är helt fantas- tiskt! Samtliga av de här anbudsgivarna kunde presentera ett godkänt material, säger Ivan Milicevic. Alla de företag som deltog i inno- vationsupphandlingen var antingen svenska eller hade representation i Sverige. Att produktionen finns i närheten innebär förstås att transpor- terna blir kortare. DET FÖRETAG SOM vann baserar sin produkt på stärkelse och kalk, och använde i starten sockerrör från Brasi- lien i sin produkt. Nu är de på väg att ersättas av lokala sockerbetor. De arbetstillfällen som skapades finns i Helsingborg, vilket minskar risken för brister inom bland annat mänskliga rättigheter, övertidsarbete och löne- nivå jämfört med om förklädena till- verkats till exempel i Asien. Men det är krävande att genomföra en innovationsupphandling. 41

TEMA LEVERANTÖRSKEDJOR – Det kräver mycket större resurser och svårt för oss eftersom vi inte riktigt Råd för att förbättra än en vanlig upphandling, både i antal visste vilka alternativ som skulle komma. hållbarheten i resurser och i nedlagd tid. Vi har lagt Då fick vi tänka på ett annat sätt och ­leverantörskedjan enormt mycket tid på det här. Vi hade arbeta mer med flexibilitet, och lägga två inköpare som i princip bara jobbade in texter i avtalet om hur vi ska få in de 1 Titta på hela processen. med detta. Sedan fanns det en styrgrupp här produkterna när det kommer nya Fixera dig inte vid materialet med inköpsdirektören och andra material, säger Anja Björnberg Ekstrand. utan skapa dig en större bild. Var personer i regionen. Även leverantörs- produceras det? Väg in alla de olika sidan behöver lägga mycket tid på detta, Ser ni några fler positiva effekter av delarna för att se hur miljövänligt det är förknippat med höga kostnader att ställa miljökrav vid upphandling? det är egentligen. och stor risk för leverantörerna, säger Ivan Milicevic. – Man kanske mår lite bättre som 2 Försök att få bättre spårbarhet i människa också, när man kan bidra med leveranskedjan så att du vet vad Krävs den här typen av upphand- något positivt. Vi ska ju lämna den här som händer i produktionen. ling för att uppnå ett tekniksprång? jorden till nästa generation, säger Ivan Milicevic. 3 Ställ krav på leverantörerna, – Ja, om man tar med i beräkningen utbilda dem och informera dem. att ett sådant material inte fanns på HAN MENAR ATT man behöver bredda Det krävs mycket proaktivt arbete för marknaden så krävs den här insatsen, perspektiven på leverantörskedjans att få fokus på de här frågorna. och extern delfinansiering, säger Ivan miljöpåverkan. Även om det egna Milicevic. inköpet kanske inte har så stort klima- STEG FÖR STEG tavtryck för transporter, så bidrar det HAN PÅPEKAR ATT det kan finnas små, till en global struktur där varor skeppas Innovations­ innovativa bolag som upphandlarna runt jordklotet. upphandlingen kan spåra upp. Men även det kräver mycket tid, och mindre bolag har ofta – Ta allt som skeppas från Asien i u Först gjordes en annons, och svårt att klara en upphandling som containerfartyg. Det vi tar in har kanske ­intresseanmälningar togs in. styrs av LOU. Det är också långt ifrån en liten miljöpåverkan, men tittar du alla upphandlingar som bara omfattar på hur transporterna sker ute i världen u Sedan gjordes en kvalificering bland en enda produkt. Ofta ingår hundratals så blir det ett stort avtryck globalt. de intresserade och vissa fick inbju- produkter när ett nytt avtal ska fram. Man brukar kolla på avtrycket för just dan att lämna anbud. I anbudet det som vi köper in, men man får inte skulle ingå en prototyp. – Förra året gjorde vi en pappers- och glömma att det är en global fråga och att plastupphandling som gäller till 2024. produktionen i sin helhet ger ett avtryck. u Nästa steg var en preliminär Samtidigt kom ett EU-direktiv som Det är det lätt att man tappar bort när ­utvärdering och förhandling. förbjuder vissa plastprodukter. Det man bara tittar på sin egen del, säger gjorde att det blev oroligt på marknaden, Ivan Milicevic. u Alla anbudsgivare poängsattes och coachades. De långväga inköpen bidrar till en global struktur, menar Ivan Milicevic. u Därefter fattades beslut och avtal skrevs. 42 u En provserie togs fram och testades i klinisk miljö. u Serien utvärderades, leverantören fick justera produkten och ta fram en färdig produkt som sedan kunde levereras fullt ut. INNOVATIONSUPPHANDLINGEN i­ nitierades av Energimyndighe- ten och Vinnova, som gav Miljöstyr- ningsrådet i uppdrag att ta reda på vilka produktgrupper som var intres- santa. Region Skåne kunde genom- föra upphandlingen med stöd från ­Energimyndigheten. MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

BIODIVERSITY IS OUR BUSINESS. FÖRETAGSNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR TILLVÄXT I SVENSKT NÄRINGSLIV Business@Biodiversity Sweden är det Medlemskapet ger ditt företag tillgång ledande miljönätverket för storföretag till en kunskapsplattform med idéutbyte, och branschorganisationer som vill föreläsningar och utbildning. Framförallt ligga i framkant med sitt miljöarbete, ger nätverket möjlighet att mötas, driva utveckling och arbeta med diskutera och bli inspirerad i ett forum biologisk mångfald som en del av där engagemang räknas högre än sin affärsmodell. Vi fokuserar på förkunskaper. affärsförankrad hållbarhet, strategiskt varumärkesbyggande och stärkt Läs mer på: konkurrenskraft. www.businessandbiodiversity.se

TEMA LEVERANTÖRSKEDJOR TROLLHÄTTAN Etiskt märkta produkter ska till exempel vara förstahandsvalet enligt BJUDFIKA vad som sägs i kommunens ramavtal. OCH REVISORER – Principen är att vid de tillfällen som vi GRUND TILL UTMÄRKELSE har ett val, ska man välja etiskt upphand- lade. Sedan ett par år tillbaka är allt kaffe Trollhättan, med 60 000 invånare, utsågs till Årets Fairtrade City som bjuds på här hos kommunen i princip 2020. Politiska beslut med stabilt stöd och att många olika intres- både Fairtrade och ekologiskt. senter involveras är två av förklaringarna till att kommunen lyckats så väl med att styra sina inköp mot ökad hållbarhet. Att det är Fairtrades märkning som gäller, beror på att den är väl etablerad T ROLLHÄTTAN BLEV Årets Fair- Peter Göthblad, en av stadens och anses tillförlitlig. Kommunens trade City 2020 med motive- hålbarhetsstrateger, menar att det var inköpare kan inte själva klara av de ringen att staden främjar en oväntat. För coronakrisen har gjort omfattande bedömningar av långa ”hållbar handel och etisk konsum- att mycket som borde ha blivit leverantörskedjor som krävs för att tion i linje med Agenda 2030”. Till det gjort, inte blivit det. Och själv veta om varorna verkligen är rättvist kommer ”den breda representationen har han just tagit över från upphandlade. Långt ifrån alla varor i styrgruppen, den långa listan av sin företrädare. Men visst, ingår, utan det handlar om en mindre a­ ktiviteter riktade till olika målgrupper det finns en organisation volym. och de ambitiösa målen för att öka på plats sedan flera år och andelen rättvist handlade produkter i staden blev hållbarhetscerti- MÅLET FÖR DE varor som går att den offentliga upphandlingen”, skriver fierad redan år 2009. Och: upphandla hållbart, är angivet i procent. organisationen Fairtrade Sverige, som För bananerna är det 100 procent medan delar ut priset. – Vi har ju ändå kommit en bit vad det räcker om 80 procent av kaffet är gäller upphandling, konstaterar han. r­ ättvisemärkt. Varorna finns listade i en lathund. För alla inköpsansvariga kan inte förväntas veta vilka produkter som finns. – Det är inte jättemånga, men just dem vi har avtal kring, är dem ska man använda, säger Peter Göthblad. ATT LISTORNA VERKLIGEN leder till inköp säkras av revisorer. – Ett beslut ska gå igenom alla chefsnivåer och då kan det bli urvattnat. Den som ska fatta beslut har också en 44 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

ADOBE.STOCK.COM Trollhättan utnämndes till Årets Fairtrade City 2020. budget att tänka på. Kan man komma på en av kommunens skolor har fått rita och även kyrkan som bedriver sin egen undan med några tior mindre för kaffet teckningar kring hur de tänker kring butik med rättvisemärkta varor. Stödet för kan det vara lockande. Men nu har vi rättvis handel. satsningen är brett. granskare som kan se i bokföringen om någon handlat kaffe på icke avtalad I grunden handlar det om att de som – Vi har en ganska bred sammansätt- plats. Och då kan det bli en påstötning, blir de framtida medborgarna, väljarna ning i styrgruppen också, med, fören- konstaterar Peter Göthblad. och medarbetarna ska vara med på ingsliv, högskolan, deras studentkår satsningen. Ett brett stöd är basen. och flera från näringslivet, bland annat MEN PÅSTÖTNINGAR RÄCKER inte för att Trollhättans företagarförening. Många nå fram till alla kommunens 5 000 Peter Göthblad berättar att kommun- är med, konstaterar Peter Göthblad. anställda. Kommunen satsar även på styrelsen som fattat beslut idag har en morötter, som olika former av event för stadig politisk grund att stå på. Till det KERSTIN LUNDELL att informera och engagera. I stads­ kommer näringsliv, ideella organisationer husets entré där många passerar, har Vad är rättvis handel? Peter Göthblad och hans medarbe- Skoleleverna fick tänka tare bjudit på rättvisemärkt kaffe och till, och rita. visat upp varorna som märkts med ­Fairtrade. – Då säger några att de redan inhandlar de varorna medan andra utbrister att ”oj, det borde vi kanske tänka på”. De blir påminda på ett mer positivt sätt än när en controller ringer och pekar finger, berättar Peter Göthblad. IBLAND RIKTAR SIG eventen även till medborgarna. I slutändan är det ju de som ska stödja det politiska beslut som är grunden för allt. Men coronan har lagt hinder i vägen. Peter Göthblad berättar om en tillställning några veckor fram i tiden som inte med säkerhet blir av. Men ett projekt för målgruppen framtida generationer har i alla fall kunnat genomföras. De får ju gå i skolan trots ökad smittspridning. Så eleverna MILJÖ & UTVECKLING 6 2020 45

I PRAKTIKEN VERKTYG SKA GUIDA BLAND SCENARIER Hur fungerar klimatscenarier, och hur kan en investering påverkas av ett förändrat klimat? Det är några av de frågor som ett nytt, interaktivt webbverktyg ska svara på. B AKOM DET NYA verktyget I verktyget finns också en ingång Ett annat exempel är det som kallas står en rad universitet och till en mängd databaser, och för den transformationsrisker, när ekonomin institut i Europa. Finan- som är mer insatt i frågan och kanske ställer om. sieringen kommer från redan arbetar med klimatscenarier kan detta förenkla i och med att allt är – Då finns risker för investerare nationella forskningsråd samlat på en plats. att sitta med värdelösa tillgångar. Det handlar inte om fysiska risker, och EU. En av alla involverade fors- VERKTYGET RIKTAR SIG till tre olika utan kanske att du har investerat i ett sektorer: politik på nationell och global kolkraftverk eller en bilverkstad för kare är Henrik Carlsen på Stockholm nivå, finanssektorn, samt beslutsfattare bensinmotorer, säger han. i klimatanpassningsfrågor på lokal och Environment Institute (SEI). Han har regional nivå. EN MODUL FOKUSERAR på fossil­ industrin. Där går det att se möjliga varit projektledare för en av de studier – Vi har försökt göra ett verktyg för utvecklingsvägar för till exempel aktörer på alla nivåer, säger Henrik kolindustrin fram till 2050, beroende som ingår i forskningsprojektet bakom Carlsen. på vilka p­ olitiska beslut som fattas, i region för region. verktyget. Han förklarar att behovet av att förstå vad scenarier är och hur man arbetar – Allt som finns här är inte unikt, – Webbverktyget ska i första hand med dem är stort. Det handlar inte men vissa delar är unika bara om att bedöma risken för liksom att vi har satt utbilda människor i hur man kan att en byggnad förstörs vid en samman detta på ett och översvämning. samma ställe, säger använda scenarier generellt, och erbjuda Henrik Carlsen. – Klimateffekterna är Forskarna förbereder en samlingsplats för all den scenariodata transnationella, de färdas redan nya moduler till över nationsgränser. I verktyget. Det första som som tagits fram av vetenskapen, säger Sverige har vi en industri som är på gång är särskilda ligger långt upp i värdekedjan, ingångar för finans- och han, och fortsätter: och som är beroende av kompo- nenter från globala försörjningskedjor. politiksektorerna. – Verktyget är tänkt för folk som i Den försörjningen kan hotas av klimat- förändringar, säger Henrik Carlsen. INGAR LINDHOLM sitt arbete är beroende av att förstå hur klimatet förändras och vilka effekter det kan få, men allt är öppet och tillgängligt för alla. TANKEN MED VERKTYGET är inte att utveckla nya scenarier, utan att samla det som redan finns. Guiden är uppbyggd i moduler, där en riktar sig till personer som inte arbetat med scenarier tidigare. Den innehåller en grundkurs i vad klimat­ scenarier är och hur de är uppbyggda. 46 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

CO2 ADOBE.STOCK.COM Verktyget finns på DE HÄR MODULERNA CLIMATESCENARIOS.ORG FINNS I SENSE: MILJÖ & UTVECKLING 6 2020 Utbildningsmoduler PRIMER – grundkunskap om scenarier. MOT EN ELDRIVEN FRAMTID – modul om hur utsläppsminskningarna kan ske. RISKER MED FOSSILBRÄNSLEN – f­ inansiella risker i olika sektorer med ­koppling till fossila bränslen. UTSLÄPPSGAPET – hur väl linjerar dagens planer med Parisavtalet? HISTORIA – den historiska utvecklingen av koldioxidutsläppen. Avancerade moduler JORDEN – en interaktiv visualisering av hur planeten påverkas av föränd- ringarna, du väljer själv scenario. HITTA SCENARIET – en modul som gör att du kan filtrera fram olika scenarier ur en omfattande databas. UPPTÄCK SCENARIET – modulen leder till IIASA:s databas med en rad olika, modellbaserade utvecklingsvägar. Information som används av IPCC. Login krävs. TEKNIKSÖKAREN – här kan du filtrera fram vilka tekniker och metoder som passar dina behov. SÅ FUNKAR KLIMATSCENARIER 47

I PRAKTIKEN SÅ FUNKAR klimatscenarier Vad är ett klimatscenarie och hur ska man använda det? Henrik Carlsén, forskare på Stockholm Environment Institute, reder ut begreppen. Text INGAR LINDHOLM Henrik Carlsén. Klimatförändringarna påver- kar inte bara ekosystemen ET GÅR INTE med säkerhet att grupp som kan användas för till exempel utan också våra samhällen. De är dessutom sammankopplade D säga vad klimatförändringarna investeringsbeslut. Ibland finns också globalt. Inom klimatvetenska- kommer att leda till. Det visar pen arbetar forskarna med sju bland annat IPCC:s rapporter, som tar ett ”noll-alternativ” med, alltså en olika typer av scenarier: avstamp i ett antal olika, möjliga utveck- lingsvägar. Däremot kan man ta hjälp prognos över utvecklingen om inget u Socioekonomiska scenarier. av scenarier, som visar hur framtiden Samhället och människans kan te sig beroende på hur till exempel ytterligare görs. ­påverkan på klimatsystemen. klimatutsläppen förändras. Ofta talar Beroende på valda scenarion kan man om scenarier baserade på 1,5 eller u Utsläppsnivåer och koncentra­ 2-gradersmålen i Parisavtalet. Scenarier framtiden se väldigt olika ut. Vad tioner som orsakas av människ- kan vara regionala eller globala. kan man ha för nytta av så osäkra ans aktiviteter. framtidsbilder? DET ALLA SCENARIER har gemensamt är att u Klimatförändring. Hur klimatet de är baserade på en rad antaganden. – Genom att exempelvis testa sina förändras till följd av människans De hjälper oss att hantera osäkerheter aktiviteter. och bedöma en svårbedömd utveckling. planerade beslut över en mängd Därför bör man alltid arbeta med flera u Klimateffekter. Hur ekosystem, scenarier. Ett ensamt scenarie säger i scenarier kan man få en uppfattning samhällen, med mera, påverkas princip ingenting, utan det är scenarier i av klimatförändringarna. om hur dessa beslut presterar som bäst, u Utsläppsminskningsscenarier som sämst, i medel, varians etcetera, (mitigation scenarios). Möjliga framtidsutsikter om utsläppen förklarar Henrik Carlsen. minskar. När bör man titta på scenarier? – Det är lämpligt i princip bara för u Anpassningsscenarier. Möjliga framtidsutsikter om man lyckas långsiktiga beslut, exempelvis infra- minska effekterna av klimatför- ändringarna genom klimatan- struktur, pensioner, större investeringar passning. och liknande. u Integrerade scenarier, som sammanför flera av de ­ovanstående. 48 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020

Senses Primer Exempel på hur olika scenarier hänger samman och påverkar varandra. Socioeconomic Development Climate Impacts Climate Energy & Change Land Use MILJÖ & UTVECKLING 6 2020 Emissions KÄLLA: CLIMATESCENARIOS.ORG 49

ADOBE.STOCK.COM I PRAKTIKEN Kemikalier: Det finns förstås lagkrav även idag, liksom CE-märkning som ska ge FÖRETAG BEHÖVER FÅ BÄTTRE KOLL bättre kontroll på kemikalierna. Men uppföljningen av att kraven följs är inte EU kommer att skärpa kraven på användning av kemikalier särskilt omfattande och efterlevnaden vilket i sin tur ökar kraven på företag. Miljö & Utveckling har har blivit därefter. frågat Chemsec, Internationella kemikaliesekretariatet, om – Företag har enligt lag ansvar för att ha koll på kemikalierna i de produkter de säljer eller som finns på arbets- platsen. Men trots det är det vanligt att företag inte ens vet vilka kemikalier det handlar om, berättar Anna Lennquist. hur man går tillväga för att ligga steget före. För företagen gäller nu, enligt henne, att i ett första steg få överblick över D EN SOM LIGGER före upp sina system, har bra kontakt med de kemikalier som används inom lagkraven vad gäller leverantörerna och kan arbeta i lugn och verksamheten. Nästa steg handlar om kontroll på kemikalier ro utan oro för ändrad lagstift- har en del att vinna, anser ning, säger Anna Lennquist. leverantörerna. Dem bör inköpande företag få en bra relation till. Anna Lennquist på Inter- Inom EU väntas just det, – Då får man bra kommunika- nationella kemikaliesekretariatet som nya lagar alltså. I dagsläget tion och den information man till vardags kallas Chemsec, organisa- finns visserligen bara en efterfrågar stämmer, säger tionens internationella namn. Hon har ny strategi för kemikalier Anna Lennquist. doktorerat i kemi och arbetar med toxik- och inga skarpa förslag Men det är inte så lätt, för ologi och substitut hos föreningen. vad gäller lagstiftning. Men Foto: Philip Krook leverantörerna kan vara svåra att – En skandal är kostsam för ett företag. strategin innebär att de kommer, kontrollera. De kan vara många, långt Så vi tror på att de tjänar på att ligga ett vilket kommer att innebära skärpta krav bort och verka enligt helt andra lagar steg före lagstiftningen. Då har de byggt och hårdare kontroll. och regler. 50 MILJÖ & UTVECKLING 6 2020