Släkten Johannes Nilsson och Anna Jonasdotter

Släkten Johannes Nilsson och Anna Jonasdotter Horn Södergård, Hamneda Januari 2019 Helén Jacobsson



FÖRORD Denna sammanställning är ett försök att dokumentera min mormor Annas och morfar Johannes förfäder, livet på Horn Södergård i Hornsborg, Hamneda. Vi har två personer som ursprungligen kom från Finland, dels Olof Olofsson Kuosmainen, född omkr 1590. Han var soldat och fick tillstånd 1618 av konung Karl IX att bosätta sig i Hofweberget (Håvaberget) i Ore fs. Den andre personen som troligtvis kom från Finland är prästen Ericus Matthiae Hwiits förfäder. HWIT som efternamn hade redan på 1300-talet varit känt i Finland, bl a Nicolaus Hwit som var kyrkoherde i Kimitå och Henricus Hwit som var Skolmästare i Åbo. Ericus talade finska och var även präst i Finska församlingen i Stockholm. I samband med släktforskningen och genomläsning av dokument rörande mormor Annas förfäder i Ore fs, fann jag en tidig anfader som var född i Bofastbo, Stora Tuna fs. Fadern till denne kyrkoherde var bonde i Bofastbo och var född omkring 1565 och sonen var född 1606. Han blev sedan kyrkoherde i Ore fs under 1600-talet fram till sin död. Svend och jag flyttade 1983 till Solvarbo och bor här sedan dess. Vi har funnit dokument och släktforskning över människorna i Solvarbo. Enligt Folke Hedman i dokumentet \"Något om gårdarna i Solvarbo\" finns uppgifter om byn Solvarbo. På 1300-talet var byns namn \"Solberga bodlunner\" och skall då ha varit fäbodar till Solberga. Det fanns ingen egentlig by utan enbart en fäbod. Så småningom började bönder bosätta sig här. De första namnen på byn var Bofastbo (Bofastebo) och Utanåker. Folke Hedman: Efter att ha läst Sven Sjöbergs bok Vår by, nedtecknar jag här några funderingar vad jag tror Solvarbo kunnat gestalta sig före 1700. Ängar och åkrar sluttade ner mot älven, såsom på Österbysidan, eventuellt i form av dalgångar. Älven var smalare och troligen fanns det inga nipor. Platsen var nog lämplig för Solbergaborna att bedriva fäbodliv på där. Det var god tillgång av mat till boskapen. Troligen har det även funnits fast bosättning eftersom bönderna omkring 1700 klagade över jordflytning och började flytta längre från älven. Hur har det kunnat sett ut mellan Dalälven och Hyttbäcken på 1600-talet? Några muntliga uppgifter är svåra att få. Enligt en karta från 1648 i M A Sahlstedts Stora Tuna Minnes-Dömmmen har det sydost om nuvarande by funnits bostättningarna Utanåker och Bofastebo. Även om kartan kan vara summarisk förefaller det att det redan då fanns bosättningar i nuvarande Solvarbo. Troligt är att den nuvarande uppodlade marken i stort sett även var uppodlad på 1600-talet. Söder om byn fanns en eller flera hyttor kallade Sigfridshyttan med tillhörande bostäder. På vägnätet fanns synpunkter. Enligt ovannämnda karta från 1648 förefaller det som att Ljusterbrovägen hade samma sträckning som idag. Det finns även påståenden att vägen förbi Solvarbo haft sträckningen Bromyres- Norr om \"Busstationen\" - Affären - Svensgatu- intill älven - Björs - Ljusterbro. Källor: Kyrkböcker för de aktuella församlingarna - födda - husförhör - vigsel - inflyttning - utflyttning - döda Jönsson, Evald. En tidsresa berättad av Evald Jönsson i Hamneda, 2009. Bäckman, Janne. När tåget kom till byn, 2007. Släktträd via www.ancestry.se och www.myheritage.se Släktsammanställning om familjen Haga i Tillhed, gm Olle Haga i Falun. Privata foton och tidningsnotiser Skånes historia, wikipedia, läst 2019-01-08 Solvarbo januari 2019 Helén Jacobsson Kurgatu 18, Solvarbo 783 95 Gustafs 070-227 79 26 [email protected]



INNEHÅLL Morfar Johannes Nilsson släktträd Morfar Johannes Nilsson - A Hembergs affär, Hamneda - Tvärbanan Orsa-Bollnäs - Foton rallare på tvärbanan Orsa-Bollnäs - Släktträd Johannes och Annas barn Morfar Johannes far Nils Mårtensson - Släktträd Nils Mårtensson och Christinas barn - Släktträd sonen Johan Magnus Fritz - Släktträd dottern Johanna Nilsson Morfar Johannes mor Christina Johannesdotter - Släktträd Christina Johannesdotter Morfar Johannes farfar Mårten Jönsson - Släktträd Mårten Jönssons och Mattas barn - Dottern Inger Mårtensdotter - Släktträd dottern Inger Mårtensdotter och hennes make Måns Månssons barn - Dottern Kjerstin Mårtensdotter - Släktträd dottern Kjerstin Mårtensdotter och hennes make Carl Magnus Johannessons barn - Sonen Ola Mårtensson - Släktträd sonen Ola Mårtensson och hans hustru Anna Christina Göransdotters barn Morfar Johannes farmor Matta Persdotter - Släktträd Matta Persdotter Morfar Johannes morfar Johannes Nilsson - Släktträd Johannes och Pernillas barn - Släktträd Johannes Nilsson Morfar Johannes mormor Pernilla Pehrsdotter - Släktträd Pernilla Pehrsdotter Morfar Johannes farfars far Jöns Mårtensson Morfar Johannes farfars mor Ingar Hendricsdotter - Släktträd Jöns Mårtenssons och hustru Ingars barn - Släktträd Ingar Hendricsdotters syskon Morfar Johannes farmors mor Kjerstina Nilsdotter Morfar Johannes morfars far Nils Nilsson - Släktträd Nils Nilssons och Kerstins barn - Släktträd Nils Nilsson Morfar Johannes morfars mor Kerstin Nilsdotter -Släktträd Kerstin Nilsdotter Morfar Johannes mormors far Pehr Månsson - Se släktträd Pernilla Pehrsdotter Morfar Johannes mormors mor Sissa Olofsdotter - Se släktträd Pernilla Pehrsdotter Morfar Johannes farfars farfar Mårten Andersson Morfar Johannes farfars farmor Sissa Gertsdotter - Släktträd Mårtens och Sissas barn - Släktträd Mårten Andersson - Släktträd Sissa Gertsdotters föräldrar Skånes historia



Mormor Anna Jonasdotter släktträd Mormor Anna Jonasdotter - Släktträd Anna och Johannes barn Fäbod som tillhörde Tillhed Mormor Annas far Jonas Jonasson - Släktträd Jonas Jonasson Mormor Annas mor Hol Kerstin Matsdotter - Släktträd Hol Kerstin Matsdotter Mormor Annas farfar Carles/Tillhed Jonas Jonasson den gamle - Släktträd Jonas Jonasson den gamles och Annas barn - Släktträd Jonas Jonasson den gamle Mormor Annas farmor Anna Gudmundsdotter - Släktträd Anna Gudmundsdotter Mormor Annas morfar Ellus Mats Ersson - Släktträd Ellus Mats Erssons och Hol Gretas barn - Släktträd Ellus Mats Ersson Mormor Annas mormor Hol Greta/Margareta Mattsdotter - Släktträd Hol Greta/Margareta Mattsdotter Mormor Annas farfars far Carles Jonas Matsson - Släktträd Cales Jonas Matssons och Kerstins barn - Släktträd Carles Jonas Matsson Momor Annas farfars mor Kerstin Andersdotter - Släktträd Kerstin Andersdotter Mormor Annas farmors far Gudmund Mattsson - Släktträd Gudmund Mattssons och Margaretas barn - Släktträd Gudmund Mattsson Mormor Annas farmors mor Margareta Andersdotter - Släktträd Margareta Andersdotter Momor Annas morfars far Ellus Erik Ersson - Släktträd Ellus Erik Erssons och Hol Britas barn - Släktträd Ellus Erik Ersson Mormor Annas morfars mor Hol Brita Andersdotter - Släktträd Hol Brita Andersdotter Momor Annas mormors far Hol Mats Andersson - Släktträd Hol Mats Anderssons och Margarethas barn - Släktträd Hol Mats Andersson Mormor Annas mormors mor Margaretha Matsdotter - Släktträd Margaretha Matsdotter APPENDIX Mormor Annas morfars farmors fars (Got-Arf Hans Hansson) förfäder







MORFAR JOHANNES Johannes Nilsson 1876 Johannes föds 23 december 1876 på Horn Gislagård i Hamneda fs, där familjen var hyresgäster. 1878 22 oktober 1878 flyttar fadern Nils Mårtensson, modern Christina Johannesdotter samt barnen Johan Magnus, Johanna och Johannes till Horn Norregård. Johannes var då 18 månader gammal. Familjen bor kvar på Horn Norregård så långt fram som husförhören finns, dvs 1891. 1885 Fadern Nils dör 11 oktober och enkan Christina bor kvar med barnen på Horn Norregård. 1891 Johannes konfirmeras den 31 maj. Han börjar jobba hos handlaren A. Hemberg i Hamneda. Han blir kvar där tills han söker jobb i Danmark. 1893-1899 Johannes arbetar dels i Danmark och dels som rallare med järnvägs- bygge mellan Orsa och Sveg från 1895. Enligt arbetsbetyg \"No 512 Ångtå- gen Dala Helsinglands Jernvägsbolag den 1 febr 1899. Afgår den 5 aug så utan an- märkning. Skattungbyn den 5/8 1899, Erik Andersson (underskrift)\" 1899-1901 Under tiden han vistas i Dalarna träffar han Anna som han sedan gifter sig med. Bosätter sig hos Annas föräldrar och blir jordbruksarbetare. 1901 Giftemål 10 februari 1901 med Anna Jonasdotter i Tillhed, Ore fs, Kopparbergs län. Anteckningar i vigselbok, Ore fs av vigselförrättare G Malmer att åldersdispens givits Anna, som var 18 år, för vigsel med jord- bruksarbetare Johannes Nilsson Sonen Johan Algot föds 27 augusti i Tillhed. 1903 Johannes och hustrun Anna köper Horn Södergård och bosätter sig där. Huset köps för summan som de fått för försäljningen av all skog som tillhörde Tillhed No 1. Skogen såldes till Skogsbolaget Korsnäs-Marma AB. Johannes och Anna flyttar från Tillhed, Ore fs den 16 mars 1903 tillsammans med sonen Algot, Annas moder Hol Kerstin Matsdotter och Anna Helena Nordin (Annas kusin) som piga och hjälp för att sköta om Hol Kerstin. Hol Kerstin har sin rullstol med vid flytten. Lösöre sänds den 18 mars 1903 med järnvägsvagn via Bollnäs, sändningen väger 2500 kg och kostar från Furudal till Bollnäs kr 20:75 och från Bollnäs till Hornsborg kr 78:75. Dessutom sänds 6 hästar i en vagn via Nässjö och Vernamo den 19 mars 1903. Kostnad för transporten kr 156:50. 1904 Sonen Karl Erik Gunnar föds 28 januari. 1906 Sonen Nils Oskar Emanuel föds 14 januari. 1908 Sonen John Artur Herbert föds 27 oktober. 1911 Dottern Ester Nanna Kristina föds 1 januari. 1913 Dottern Karin Sofia Elisabeth föds 15 maj. 1917 Änkan Kerstin Matsdotter dör 12 maj. Hon begravs på Hamneda kyrkogård. Hon är värkbruten och dör av reumatisk värk. Pigan Helena finns kvar. 1918 Dottern Anna Birgit Ingeborg föds 26 november. 1921 Dottern Signe Margareta Viktoria föds 12 mars. 1924 Dottern Stina Alida Ingegerd föds 1 februari. 1926 Dottern Elin Kerstin Elvira föds 1 november. Sonen Oskar emigrerar som 20-åring till Nord Amerika, Chicago 20 feb- ruari 1926. Utresehamn; Göteborg med fartyget s/s Stockholm.

MORFAR JOHANNES 1929 Sonen Algot emigrerade samtidigt den 20 februari 1926, som 24-åring till Nord Amerika, Chicago. Utresehamn; Göteborg med fartyget s/s 1932 Stockholm. De ankom till New York den 4 mars 1926. Båda angav att de 1933 skulle bo hos cousin Severina Johnson i Kinsman, Chicago, Illinois. 1965 Sonen John emigrerade till Nord Amerika 27 april 1929, som 20- åring. Utresehamn; Göteborg med s/s Kungsholm. John har angivit att han skulle bo hos brodern Algot Johnson, 3206 Wilson Str, Chicago, Illinois. Dottern Ester emigrerar också 27 april 1929, tillsammans med brodern John till Nord Amerika, Chicago som 18-åring. Utresehamn; Göteborg med fartyget s/s Kungsholm. Hon har uppgett att hon skulle bo hos bro- dern Johan på 3434 N. Hallstet Str, Chicago, Illinois. Broder Johan bör ha varit Algot. Båda ankommer till New York den 6 maj 1929. Sonen John återvänder från Nord Amerika 16 april 1932. Sonen Oskar återvänder från Nord Amerika 22 februari 1933. Johannes dör 2 november på kronikerhemmet i Ljungby där han legat i ca 10 år efter att ha brutit lårbenshalsen. Horn Norregård med Gustaf Svensson vid cykeln framför huset. Johannes fördelsehem. Bref till Befälhavaren för Orsa Kompaniområde

MORFAR JOHANNES 1901 Bröllopsfoto, Anna och Johannes Horn Södergård Flygbild över Horn Södergård

MORFAR JOHANNES Från första sidan i bibeln: Johannes och Anna samt deras barn. Längst ner står Annas mamma Kerstin (Kristina) Matsdotter som föddes i Ore fs och dog i Hamneda fs. 1933 Oskar längst till höger hemkommen från USA och haft med sig radion som syns på bordet. Birgit vid bordet och Greta sittande på golvet lyssnar till radion tillsammans med morfar Johannes och Oskar.

MORFAR JOHANNES 1933 ev Julafton i Horn: Birgit, Oskar, mormor Anna, morfar Johannes, Helena, John Sittande: Greta, Stina och Elin

MORFAR JOHANNES Häst och släde, morfar Johannes och mormor Anna längst fram Sittande: Morfar Johannes andra man från höger. Morfar Johannes och ev Viktor Eliasson från granngården

MORFAR JOHANNES Mormor Anna och morfar Johannes framför huset Horn Södergård. I bakgrunden syns Eliassons hus. Ståede: ?, Agard och Helga i Kullorna, Berta (Agard och Helgas dotter), Arnold Sittande: mormor Anna, morfar Johannes, Mathilda (Helgas syster från Skåne,) Karin

MORFAR JOHANNES Oljemålning av morfar Johannes Födelsedag? Johannes och Anna

MORFAR JOHANNES Kortet tagit ca 1947 när Ester och hennes dotter Laila var på Sverigebesök. Laila var ca 9 år gammal (född 15 juli 1938). Från vänster: Birgit med dragspel, Bertil, Ester (stående), Greta, mormor Anna, kusin Laila, ?, Karin, Herbert (stående), Elin och morfar Johannes Morfar Johannes med en av sina hästar 1951 ev Morfar Johannes, kusin Agneta, Elin, mormor Anna, Anders, Gulli och Kennet Wiktorsson

MORFAR JOHANNES Morfar Johannes med hunden Kaffekalas hos Eliassons. Viktor, Dahly, Stig och morfar Johannes Jul i Horn: från vänster Elin, morfar Johannes, mormor Anna, John (stående), Stina, Birgit, Oskar, Karin, Arnold och Greta.

MORFAR JOHANNES Morfar Johannes framför vedstapeln. Morfar Johannes som sitter i dörröppningen och täljer räfespinnar Morfar Johannes med häst och vagn ute på åkern.

MORFAR JOHANNES Morfar Johannes, Birgit, Karin, mormor Anna med Elin, Helena. Framför Stina och Greta Längst bak mormor Anna och morfar Johannes Rad 1: Oskar, ?, John, Arnold Rad 2: ??, Greta (Oskars fru), Ella (Johns fru), Birgit, Herbert Längst fram: ?? Elin, Stina, Greta,

MORFAR JOHANNES Oskar, Ella, John, Greta, Elin, Stina, Greta, Birgit, Karin, Arnold , mormor Anna och morfar Johannes vid gaveln på huset. Birgit, morfar Johannes, Greta, Arnold, Stina, Elin, Karin och mormor Anna på vägen utanför Horn Södergård.

MORFAR JOHANNES Gaveln på ladan vid Horn Södergård Amerikabesök 2 personer längst till vänster, morfar Johannes, ?, Karin, Helena, mormor Anna m Elin Längst fram: Stina, Birgit och Greta

MORFAR JOHANNES 1956

MORFAR JOHANNES 1955-1956 Agneta, morfar Johannes i rullstol och Elin 1957 Mormor Anna, kusin Mats, Karin, kusin Evalotte, morfar Johannes 1963 Agneta som konfirmand, hos morfar Johannes på Kronikerhemmet i Ljungby

MORFAR JOHANNES Gravsten på Hamneda kyrkogård. Hol Kerstin Matsdotter, Johannes Nilsson och Anna Jonsdotter.

A Hembergs affär, Hamneda Det är i den i vida kretsar kända Hembergs affär, som efter 85 år den 25 april 1973 slår igen sina portar. Affären startades av Alfred Hemberg 1888. Det var i det hus, som ännu ligger mitt för Hamneda gamla åbro vid gamla riksvägen, eller Lagastigen, som den också kallas. Här var en synnerligen central plats med vägkorsning i alla fyra väderstrecken mot Ljungby, Markaryd, Halmstad, Älmhult. Och så var här tilläggsplats för ångbåten från Ljungby. Varorna till affären kom med ångbåten från Ljungby, men det mesta och även det tyngsta, hämtades med hästskjuts, såväl i Ljungby som i Piksborg och Markaryd. Som exempel kan nämnas att i Markaryd hämta sirapsfat, som vägde 300 kilo. För körslorna, som även omfattade skjutning av passagerare som kom med ångbåten, höll Hemberg två hästar och två drängar. Gästgivargården med skjutsstation en kilometer bort var ju svåråtkomlig, då ej telefon fanns. Kundkretsen var stor och omfattade såväl hela Hamneda socken som grannsocknarna Nöttja, Annerstad, Södra Ljunga, Pjetteryd och Göteryd. Att det inte var lättar epå den tiden att vara handlare än det är i vår tid kan man föreställa sig. De allra flesta kunderna var beroende av kredit och därmed måste det bli en intensiv bokföring. Kunderna fick en så kallad KONTRABOK, där handlaren skrev in kundens inköp av varor, och så det som kunden levererade av naturprodukter som avkvittning. Detta var det enda sätter för lantbrukarna att bli av med sina produkter, smör, ägg, även fläsk och eventuellt annat som en kund hade att sälja. Det kunde också vara ved, stockar, skog, spannmål. När järnvägen blev byggd fram till Hamneda, byggde Hemberg en ny affärsfastighet vid Hamneda station. År 1900 öppnades den nya affärslokalen här. Affären ökade i omfattning och omspände nästan allt vad som tänkas kan förutom specerier, som manufaktur, tyger, läder, jernvaror, också gödning, kalk, fodervaror och även byggnadsmaterial, oljor, färger m.m. 1947 överlät Alfred Hemberg rörelsen till äldste sonen Johan och yngsta dottern Eva. Alfred Hemberg, en bygdens son, född i Floboda Hamneda, var humoristisk och glad, godmodig och en som alltid hade något att säga varje kund. Hans ordstäv, slagfärdighet och gemyt lever fortfarande kvar hos alla, som ännu minns sina besök i affären. I början av seklet var det en firma i Norrköping som diktade rim som passade varje handlare, att tryckas på deras papperspåsar. A Hemberg abonnerade på en sådan vers på sina påsar. Det fortsatte till in på 1910-talet. A Hemberg Hamneda Specierier, Kryddor, Snus Prima Tobak i kardus Säljer varje söckendag Papper, Tvålar och Parfym Varor utav alla slag Doften känns i hela byn Såson Mjöl och Gryn och Malt Korta varor alla slag Kaffe, Socker, Fläsk och Salt Glas, Proslinskärl på förslag Såpa, Soda, Sirup, Sill Ullgarn, Tyger, Strumpor, Sko Flera sorter som man vill Kom hit och se och köp och Tro Köpa efter kilovis Till ett mycket billigt pris Men detta var inte det enda av kuriosa, utan väl mer. Alfred Hemberg bevarade också alla sina kassaböcker och alla räkningar från den första dagen han öppnade affären den 24 april 1888 till den dagen han överlät den 1947. Dess gömda handlingar blev föremål för intresse av Lunds Universitet, som genom donation av fabrikör Rausing i Lund, blev i stånd att utgiva en bok Lanthandelns historia. Utdrag ur: En Tidsresa berättad av Evald Jönsson i Hamneda, 2009.

Tvärbanan Orsa - Bollnäs Historia Den här banan utgör en tvärförbindelse mellan Norra stambanan i Bollnäs och Inlandsbanan i Orsa. Idag är det dock länge sedan den fungerade som en sådan - i huvudsak bara dess båda ändar har använts för reguljär trafik på senare tid. Dala-Hälsinglands Järnväg Inte minst för att underlätta transporterna av områdets skogsprodukter bestämde man sig för att bygga banan på 1890-talet. En av de drivande var greve Walter von Hallwyl (samme Hallwyl som ligger bakom Hallwyllska museet i Stockholm) på Woxna bruk eller Ljusne-Woxna AB som bolaget hette. Först invigdes sträckan mellan Bollnäs och Voxna, året var nu 1899. Ett par månader senare, i januari 1900, öppnades hela banan. Bolaget fick namnet Dala-Hälsinglands Järnväg (DHdJ). Man byggde även en tre kilometer lång bibana från Göringen till Dalfors som stod färdig 1902 (nedlagd 1960). Tidigt en statsbana Redan 1917 hade bolaget ombildats och banan utarrenderats till SJ Banan har länge varit en tämligen orolig historia. Redan 1917 hade bolaget ombildats och banan utarrenderats till SJ. Den såldes sedan till staten efter den tioåriga arrendetiden. Under SJ-tiden blev järnvägen det som den är på kartan - en möjlighet till att förbinda trafiken på stambanan med Inlandsbanan och därmed skapa en mera rationell godstrafik även på dessa båda banor. Förutom ved, träkol och produkter från sågverken längs banan har genom åren stora mängder kalk lastats ut från kalkindustrin i Kallholsfors. På 1960-talet hade landsvägstrafiken konkurrerat ut en del av underlaget för både gods- och persontrafiken. Den senare reducerades och lades ned helt den 1 september 1971. Ett drygt halvår senare försvann även godstrafiken mellan Edsbyn och Furudal och den forna tvärbanan trafikerades bara i ändarna, det vill säga Bollnäs-Edsbyn och Furudal-Orsa. Mellansträckan blev dock aldrig formellt nedlagd Stormigt 90-tal Godstrafiken minskade ytterligare efter 1972 och så småningom blev en nedläggning även av Furudal-Orsa aktuell. Räddningen blev lokala krafter som skapade bolaget Dalatåg AB 1991, en lösning som blev möjlig efter avregleringen av godstrafiken. Trafiken - som bedrevs med en Z67-lokomotor och Inlandsbanans inhyrda T44-lok - utvecklades väl till en början men bolaget tvingades ändå ge upp år 1996. Trafiken övertogs för en tid av BK Tåg AB som för första gången gav sig i kast med godstrafik. På sträckan Bollnäs-Edsbyn fick det nybildade bolaget Woxna Express ta över trafiken 1994. Woxna Express tog även hand om lokal godstrafik på stambanan från och till Bollnäs och senare också bland annat trafik till Vallvik och Söderhamn på Ostkustbanan. På bandelen Edsbyn-Furudal förekom vid det här laget endast turisttrafik med cykeldressiner, men efter viss upprustning kunde Woxna Express starta genomgående trafik igen år 1996 för första gången på 24 år. Massaved började transporteras Sveg-Orsa-Bollnäs-Vallvik. Ett nytt bolag - Orsatåg AB - tog över trafiken från Woxna Express i början av 1999, men trafiken upphörde dock 2001.

Tvärbanan Orsa - Bollnäs Sommaren 1990 kunde man hyra cykeldressin för att färdas på banan mellan Edsbyn och Furudal. Här strax väster om Edsbyn. Dala-Hälsinglands Järnväg återuppstår 1988 bildades en järnvägsförening som \"återanvände\" namnet Dala-Hälsinglands Järnväg. Föreningens syfte var och är dels att söka få banan bevarad i sin helhet och utveckla den reguljära trafiken, dels bedriva musei- och turisttrafik på banan. Man startade uthyrning av cykeldressiner på sträckan Edsbyn-Furudal (som i viss utsträckning dock påbörjades redan 1985) samt trafik med två Y7-rälsbussar, efter något år även med ångtåg. De två Y7-vagnarna har sedermera hamnat på banan Ängelsberg-Kärrgruvan. Endast sporadisk trafik Banverket stängde år 2002 det mellersta avsnittet Edsbyn-Furudal för all trafik på grund av dåligt spårläge. I början av juli 2004 upphörde även timmertrafiken från Edsbyn till Bollnäs. Vagnuttagningarna Alfta-Bollnäs upphörde året därpå. Bandelen Furudal-Orsa tillhör Inlandsbanan AB som kör sporadisk trafik, främst på sträckan Kallholsfors-Orsa. Framtiden för banan i stort är förnärvarande oklar.

Tvärbanan Orsa - Bollnäs Bild ur boken: När tåget kom till byn, Janne Bäckman, 2007. Bild ur boken: När tåget kom till byn, Janne Bäckman, 2007.

Tvärbanan Orsa - Bollnäs Bollnäs - Orsa En sträcka av den tänkta Söderhamns-Kongsvingerbanan kom i alla fall att förverkligas. Det var den s k Dala-Hälsingland banan, eller som vi i dagligt tal kallar den: Bollnäs-Orsa. Från början var det tänkt att Älvdalen skulle vara med om att bygga banan. Bland annat var det planerat en bana från Orsa till Rot i Älvdalen. När Älvdalen drog sig ur köpte kommunen aktier i Dala Hälsinglands Järnvägs aktiebolag. Med landshövdingen i spetsen och ivrigt påhejade av greve Walter von Hallwyl (han med palatset i Stockholm) på Voxna Bruk hade bolaget börjat bygga en bana mellan Bollnäs och Voxna och med de nya intressenterna ombord förlängdes planerna till Orsa station. En av de stora anledningarna för Orsa att hoppa på Bollnäståget var att banan skulle gå förbi Slipstensgruvorna i Mässbacken. Men alla var inte odelat positiva till projektet. Vid ett möte i Hansjö den 14 maj 1894 höjde åtminstone en talare rösten och hävdade att den uppgjorda trafikberäkningen var överdriven och \"ett försök att lura bönderna\". Det skulle visa sig att kritikern delvis hade rätt. 1 juli 1899 strejkade 70 man på banan för högre dagslön. Man ville att den skulle höjas från 4:- till 4:50. Men det hindrade inte banans färdigställande. Den 22 september kunde man i Mora Tidning läsa: \"Den sista rälsspiken slogs i tisdags, där arbetarna möttes i närheten av Dalfors. Samma dag befors banan i hela sin sträckning, och på denna resa medföljde bl a resturatrisen Fru Skogh.\" Utdrag ur boken: När tåget kom till byn, Janne Bäckman, 2007.





MORFAR JOHANNES FAR Nils Mårtensson Föds i Ramsåsa nr 13, den 23 sep 1825. Nils döptes den 25 september 1825, faddrar var Knut Nilsson från Onslunda och hans hustru Elna Nilsdotter som bar gossen. Föräldrar var Mårten Jönsson och Matta Persdotter. 1825 Nils föds den 23 september. Familjen bor i Ramsåsa No 13 i Ramsåsa fs. 1856 Familjen flyttar till Hornborg i Hamneda fs den 16 juli enligt utflyttade i Röddinge fs. 1856-1865 Nils bor hemma hos föräldrarna och även efter att mamman blivit änka på Horn Gisslagård. 1865 Lysning till äktenskap mellan Nils och Christina Johannesdotter skedde 24 november 1865. De gifter sig 29 december 1865 och då var Nils dräng och Christina piga. 1866 Sonen Johan Magnus föds den 24 februari. 1869 Johan Magnus dör den 1 juni. 1870 Sonen Johan Magnus föds, som får samma namn som den förste sonen, den 1 oktober. 1873 Dottern Johanna föds den 26 september. 1876 Sonen Johannes föds den 23 december. 1878 Familjen bor först som hyresgäster på Horn Gisslagård. Nils flyttar 1878 till Horn Norregård tillsammans med hustru Christina Johannesdotter samt barnen Johan Magnus, Johhanna Nilsdotter och Johannes Nilsson. 1885 Nils dör 11 oktober 1885. Horn Norregård där Nils och Christina tillsammans med barnen flyttar 1878. På bilden syns Gustav Svensson med cykel.

MORFAR JOHANNES FAR Morfars syster Johanna med make Johannes.













MORFAR JOHANNES MOR Christina Johannesdotter 1832 Christina föds 10 november 1832 på Kölaboda Östergård i Göteryds fs. Föräldrar var Pernilla Pehrsdotter och Johannes Nilsson. 1834 Familjen flyttar till Rommarehylte på torpet Källsnäs i Göteryds fs. Med familjen vid flytten finns även Christinas mormor, inhyses enka Sissa Olofsdotter född 1772 i Loshult. 1839 Familjen flyttar till torpet Bokelund i Kölaboda i Göteryds fs. 1840 Familjen flyttar igen och nu till Wäraberga Söregård i Göteryds fs. 1841 Flyttar familjen till Hällhult i Göteryds fs. 1846 Christinas mormor, inhyses Sissa Olofsdotter dör 1846 i Hällhult i Göte- ryds fs. Flyttar samma år till Bårshult Söregård, torp Bokelund i Göteryds fs. 1852 Christina flyttar 1852 då hon får tjänst som piga hos Jon Nilsson på Sän nesholm i Hallaryd. 1853 Flyttar 1853 vidare som piga hos Sven Nilsson på Sjuhult, Hallryd. 1857 Christina flyttar från Hallryd 1857 till Horn Södergård No 50 hos hem mansägare Jonas Johansson och är piga där. Hon är fortsatt piga på Horn Södergård men nu i torpet Bråkentorp hos Peter Daniel Carlsson Heder fram till 1864. 1864 Christina flyttar till Horn Torsgård, torp Östra Bökhult och är piga hos enklingen Magnus Svensson. Magnus dör och Christina flyttar åter till Horn Södergård, torpet Bråkentorp hos Peter Danielsson. Hon stannar där fram till 1865. 1865 Lysning till äktenskap mellan Nils och Christina Johannesdotter skedde 24 november 1865. De gifter sig 29 december 1865 och då var Nils dräng och Christina piga. 186 Familjen bor som hyresgäst på Horn Gisslagård. Det är maken Nils, Christina och barnen Johan Magnus, Johanna och Johannes. 1878 22 oktober 1878 flyttar fadern Nils Mårtensson, modern Christina Johannesdotter samt barnen Johan Magnus, Johanna och Johannes till Horn Norregård. 1885 Maken Nils dör 11 oktober och enkan Christina bor kvar med barnen på Horn Norregård. 1886-1895 Christina bor kvar på Horn Norregård tillsammans med barnen Johan Magnus och Johanna, trots att hon då var änka. 1895-1910 Christina bor på Almsryd under Horn Gisslagård 1916 Bor på Horn Norregård där hon står som hemmansägare och enka när hon dör. 1916 Christina dör 1 april på Horn Norregård. Horn Norregård med Gustaf Svensson vid cykeln framför huset. Johannes fördelsehem.



MORFAR JOHANNES FARFAR Mårten Jönsson Mårten 23 augusti 1796 i Lövestads fs, Malmöhus län. Föräldrar Jöns Mårtensson och Inger Hindriksdotter. 1796 Mårten föds i Lövestad. 1818 Mårten (22 år) finns noterad som dräng hos Mårten Persson. Matta (17 år) finns som piga hos samma Mårten Persson. 1823 11 december gifter sig Mårten och Matta. 1824 Åbo och husman Mårten och hans hustru Mätta bor i Ramsåsa nr 15. (Åbo=nyttjanderätt, juridiskt, till gården) 1825 Sonen Nils föds den 23 september i Ramsåsa nr 15. 1828 Dottern Ingar föds den 03 augusti i Ramsåsa nr 15. 1831 Dottern Hanna föds den 30 april i Ramsåsa nr 15. 1837 Dottern Kjerstin föds den 11 juli i Ramsåsa nr 15. 1840 Sonen Jöns föds den 10 mars i Ramsåsa nr 15. 1842 Sonen Ola föds den 6 april i Ramsåsa nr 15. 1843 Sonen Jöns dör den 11 februari. 1824-1847 Familjen bor i Ramsåsa nr 15. Samtidigt finns noterat att Mårten Jönsson på No 15 Ramsåsa äger No 6 Ramsåsa till 6 och 1/32. 1848-1856 I husförhöret står att Mårten, Matta samt barnen Nils, Ola och Hanna bor tillsammans med enklingen Per Pehrsson (f 18 mars 1790 i Lövestad) och Sissa Jönsdotter (f 11 febr 1789 i Spjutstorp, Sissa dog 3 september 1859). Dottern Kjerstin är piga i Ramsåsa No 9 mellan 1853-1854 och dottern Hanna är piga på Ramsåsa No 1 mellan 1853-1854. 1856-1857 Familjen med Mårten, hustrun Matta och barnen Nils, Ola, Kjerstin och Hanna flyttar till Hornsborg, Hamneda fs och bor på Horn Gisslagård.. Samtidigt flyttar även dottern Ingar med make åbo Måns Månsson och deras barn Anna (1850), Kerstin (1853) och Måns (1856) med till Hornsborg och bostätter sig på Horn Gisslagård. 1857 Husman Mårten dör 5 maj 1857 på Horn Gisslagård.



MORFAR JOHANNES FARFAR Dottern Inger Mårtensdotter 1828 Inger föds den 3 augusti i Ramsåsa No 15. Föräldrar är Mårten Jönsson och Matta Persdotter. 1842 Inger flyttar till Ramsåsa No 12 och är piga. 1844-1847 Hon är piga hos Alfred Larsson och Elna Mårtensdotter på Ramsåsa No 11. 1850 Inger gifter sig den 20 maj med Måns Månsson. 1850 Dottern Anna föds den 22 augusti i Ramsåsa No 6. 1853 Dottern Kerstin föds den 3 februari i Ramsåsa No 6. 1856 Sonen Måns föds den 24 juli i Ramsåsa No 6. 1856 Inger och maken Måns Månsson flyttar till Horn Gisslagård tillsammans med Ingers föräldrar och syskon. De har även med sig barnen Anna, Kerstin och Måns. 1857 Dottern Gunhilda föds 4 februari på Horn Gisslagård. 1859 1 juli föds en dödfödd son på Horn Gisslagård. 1860 Sonen Johannes föds den 9 november på Horn Gisslagård. 1864 Dottern Johanna föds den 25 maj på Horn Gisslagård. 1870 Dottern Hulda föds den 9 juni på Horn Gisslagård. 1872 Sonen Måns flyttar till Örekelljunga den 7 december, attest No 56. 1876 Dottern Gunhilda flyttar till Tyskland 27 januari, attest No 15. 1877-1878 Maken Måns och Inger bor kvar med dottern Hulda som har trög tankeförmåga enligt särskild notering. 1878-1886 Familjen bor fortfarnde kvar på Horn Gisslagård. Sonen Johannes flyttar 4 oktober 1882 till Helsingborg och dottern Johanna flyttar till Horn Ödegård och är piga. Hon flyttar tillbaka hem igen 23 november 1884. Johanna gifter sig och bor på gården med sin make Frans Otto Danielsson, från Nydala i Jönköpings län. Frans Otto flyttar in 1 oktober 1884. De gifter sig 27 november 1884. Arbetskarlen Johannes, hans hustru Anna Sofia Bengtsdotter och deras son Claus Milrik som fötts i Helsingborg bor som hyresgäster. De flyttade till Horn Gisslagård 1 april 1885 och gifte sig 15 april 1883. 1886-1895 Måns och hustru Inger bor med dottern Hulda. Hulda flyttar 30 nov 1889 för att arbeta som piga på Horn Ödegård. Noterat att hon fortfarande har trög tankeförmåga. På Horn Gisslagård finns igen Frans Otto och hustrun Johanna samt deras son Karl Gustaf och son Axel Theodor. De flyttar 17 nov 1890 till Horn Gummesgård. Även sonen eg Johannes och hans hustru Anna Josefina med barnen Klas Mitrik, Edith Cecilia, Ragnar Leonard och Mimmi Henrietta bor där ett kort tag. Familjen är inflyttade från Helsingborg 7 dec 1891. 1896 Inger dör den 5 juli på Horn Gisslagård. .



MORFAR JOHANNES FARFAR Dottern Kjerstin Mårtensdotter 1837 Kjerstin föds 11 juli på Ramsåsa No 15. Föräldrar är dMårten Jönsson och Matta Persdotter. 1853 Kjerstin flyttar hemifrån för att jobba som piga hos Rasmus Persson i Ramsåsa No 9. 1856-1858 Kjerstin flyttar med till Hornsborg och Horn Gisslagård. Kjerstin bor med föräldrar och syskon på Horn Gisslagård. 1858 Hon flyttar från föräldrarna 1858 och tillbaka igen1859. Kjerstin jobbar under åren 1858 - 1859 som piga hos Hans Svensson på Horn Gisslagård. 1861 Kjerstin får ett oäkta barn som dör samma år. Notering om detta finns i husförhörsboken. 1866 Flyttar hemifrån den 22 juni. Drängen Carl Magnus och hon får sitt första barn Peter Johan medan de bor på Horn Gisslagård. 1867 De flyttar till Horn Ödegård och torp ??. Där bor Carl Magnus och Kjerstin samt deras son Peter Johan samt ytterligare en son August som föds 1868. 1870 Flyttar till ett nytt torp under Horn Ödegård. Det är Carl Magnus, hustru Kjerstin och barnen Peter Johan, August och Otto som föds 1870. Familjen flyttar ytterligare en gång under 1870 och nu till Torp Kullen No 1 under Horn Gummesgård. 1871-1886 Bor på Torp Kullen No 1 under Horn Gummesgård. De får ytterligare barn, sonen Frans, dottern Ingrid Kristina och dottern Matilda. Sonen Otto dör 1879 och sonen Frans dör 1880. Dottern Matilda är klenögd. Sonen Peter Johan som flyttar 1885 till Danmark men återvänder 1887 då han gör militärtjänstgöring från 1 augusti 1887. Sonen August flyttar den 12 nov 1887 till Södra Ljunga, attest No 44. kvar hemma finns döttrarna Ingrid Christina och Matilda som fortfarande har klen syn. 1887-1903 Kjerstin på torpet Kullen nr 2 (ägare G A Ramsay, Hornsborg) tillsammans med make Carl Magnus Johannesson. 1903 Kjerstin dör 28 december på Torp Kullen No 1 under Horn Gummesgård. Änklingen Carl Magnus bor kvar på torp Kullen. Carl Magnus gifter om sig 1906.